Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms vara tillfredsställande.

Enligt självvärderingen följs handledarnas kompetens upp och handledarna utvärderas, utvecklas och förbättras kontinuerligt. Fram till 2014 hade alla handledare deltagit i någon kompetensutvecklande aktivitet, vilket kontrollerades och följdes upp på central nivå. Sedan 2015 sker kontroll och uppföljning av handledarens närmaste chef. Det sker också systematiska uppföljningar av doktorandernas individuella utveckling och forskarutbildning minst en gång per år av en grupp bestående av huvudhandledare, biträdande handledare, examinator och en deltagare från den så kallade CSE-gruppen. Huruvida forskarutbildningsmiljön som helhet systematiskt följs upp och utvärderas och var ansvaret för uppföljning och återkoppling ligger är mindre tydligt och framstår därmed som ett utvecklingsområde.

Handledarna träffar doktoranderna regelbundet för att diskutera och följa upp doktorandernas forskning, deras publiceringsstrategi, karriärplanering och individuella läskurser. I övrigt är den individuella studieplan det huvudsakliga instrumentet för att systematiskt följa upp doktorandernas progression. För varje doktorand sker en systematisk uppföljning varje år där det, inom ramen för den individuella studieplanen, sker en avstämning och eventuella beslut om åtgärder. De individuella studieplanerna utgör basen för uppföljningen och det finns skriftliga riktlinjer för hur de ska genomföras. Bedömargruppen anser att den individuella studieplanen som innehåller pågående, avklarade och återstående delar av utbildningen säkerställer att utbildningen bedrivs och följs upp på ett effektivt sätt. Måluppfyllelsen vad gäller de tre kunskapsformerna förefaller således följas upp på ett tillfredsställande sätt.

Alla forskarutbildningskurser som behandlar generiska och generella färdigheter - vilka är av relevans inte minst för arbetslivets perspektiv - utvärderas med en webbenkät. Bedömargruppen har dock inte fått intrycket att kontakterna med alumner är systematiserade, varför sådana är att betrakta som ett utvecklingsområde. Doktoranderna medverkar i upprättandet av den individuella studieplanen i samråd med handledare och examinator och deltar också i den årliga uppföljningen av densamma. Bedömargruppen menar att doktoranderna överlag har ett tillfredsställande inflytande när det gäller de forskningsaktiviteter de deltar i under sina studier. Däremot framstår det som oklart hur jämställdhetsperspektivet följs upp, varför uppföljningen av jämställdhetsperspektivet är ett utvecklingsområde i likhet med jämställdhetsperspektivets integrering överlag i forskarutbildningen.

Sammanfattningsvis fungerar systematisk uppföljning och återkoppling generellt sett tillfredsställande för enskilda doktorander. Det sker systematiska uppföljningar av doktorandernas individuella utveckling och forskarutbildning minst en gång per år. För forskarutbildningen som helhet är det emellertid mindre tydligt hur uppföljningen av denna fungerar. Bedömargruppen kan dock inte se några omedelbara negativa konsekvenser av denna brist, utom möjligen att det egna kursutbudet är tämligen litet. Avsaknaden av övergripande uppföljningar kan på sikt vara riskfyllt varför bedömar-gruppen rekommenderar lärosätet att överväga sådana.

Sammantaget anser bedömargruppen att aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling är tillfredsställande.