Inledning Tema Hållbar utveckling

Process i behov av utveckling

Publicerad: 2017-10-02

Lärosäte: Gammelkroppa skogsskola

Ämne: Tema Hållbar utveckling

Typ av granskning: Tematisk utvärdering

Sammanfattning

I mars 2016 fick Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag av regeringen att, utifrån de bestämmelser som anges i högskolelagen (1992:1434), genomföra en utvärdering av universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd samt rättvisa. UKÄ har genomfört uppdraget i form av en tematisk utvärdering med fokus på utbildningsdelen av lärosätenas verksamhet. Syftet med utvärderingen är att bidra med kunskap och nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar med temat hållbar utveckling, samt presentera de resultat som hittills uppnåtts inom detta område. Förhoppningsvis kan utvärderingen också få betydelse för lärosätenas utvecklingsarbete.

Det främsta underlaget för bedömningen är de självvärderingar där lärosätena beskriver sitt arbete för att främja hållbar utveckling, sina rutiner för uppföljning och återkoppling samt hur de på ett systematiskt sätt bidrar till att säkra och utveckla arbetet med hållbar utveckling i utbildningarna. En bedömargrupp har granskat självvärderingarna och gett lärosätena återkoppling där goda exempel lyfts fram, såväl som identifierade utvecklingsområden. Med stöd av bedömargruppens yttrande har UKÄ beslutat om ett omdöme för varje lärosäte. De två omdömesnivåerna är att lärosätet antingen har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning eller att lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling. Beslutet kommer inte att innebära några sanktioner för lärosätena. Bedömargruppen sammanfattar sina generella observationer och reflektioner om lärosätenas arbete med hållbar utveckling, samt ger rekommendationer i en nationell bild.

Bestämmelsen i högskolelagen om att universitet och högskolor ska främja en hållbar utveckling infördes 2006. När lärosätenas arbete nu utvärderas ungefär tio år senare kan bedömargruppen konstatera att det är en blandad bild som framträder. Till det positiva hör att de flesta lärosätena kan ge exempel på kurser eller utbildningsprogram där hållbar utveckling har integrerats. Mer bekymmersamt är att cirka hälften inte har lärosätesövergripande mål för hållbar utveckling på plats och att ännu färre utför systematisk uppföljning av dessa mål eller arbetar med kompetensutveckling för sina lärare. Flera lärosäten har med anledning av denna utvärdering påbörjat arbetet inom dessa områden. Även om dessa kommer sent bör det givetvis ändå ses som positivt att arbetet nu är igång. Totalt sett så har omkring en fjärdedel av lärosätena fått omdömet en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning.

Bedömargruppen anser därför att lärosätenas arbete med att främja en hållbar utveckling måste bli tydligare och nu ske i ett högre tempo. Eftersom hållbar utveckling är att betrakta som en ständigt pågående process, kan det också konstateras att alla lärosäten har fortsatt behov av utveckling oavsett vilken sammantagen bedömning lärosätena fått i denna granskning.

Bedömargruppen kunde konstatera att lärosätena valt olika tidpunkt och angreppssätt för att påbörja arbetet, och delvis även utgått från olika givna förutsättningar. Flera lärosäten diskuterade olika definitioner av begreppet hållbar utveckling, något som beskrevs både som en utmaning men ibland även som något inspirerande. UKÄ:s utvärdering av hållbar utveckling inom högre utbildning omfattar olika aspektområden som granskas utifrån tillhörande bedömningsgrunder. Det första aspektområdet Styrning och organisation avhandlar huruvida lärosätesövergripande mål för hållbar utveckling finns fastställda. Dessa mål ska omfatta alla utbildningsnivåer och vara förankrade inom lärosätet, vilket cirka hälften av lärosätena ansågs kunna redovisa. En positiv bedömning sammanfaller ofta med förekomsten av ledande instanser eller funktioner med ett tydligt åtgärdsansvar för hållbar utveckling utöver mer översiktliga visionsdokument. Aspektområdet Styrning och organisation handlar även om huruvida det sker en systematisk uppföljning och utveckling av arbetet för hållbar utveckling. Här identifierade bedömargruppen den sammantaget svagaste punkten i granskningen där nära tre femtedelar av lärosätena ansågs ha utvecklingsbehov.

Aspektområdet Miljö, resurser och område berör bl.a. huruvida lärosätet aktivt arbetar med att säkerställa den pedagogiska kompetensen hos personalen i frågor som berör hållbar utveckling, vilket drygt en tredjedel bedöms göra. I självvärderingarna beskriver cirka en fjärdedel av lärosätena att högskolepedagogiska kurser anordnas för undervisande personal, men dessa är inte alltid obligatoriska. Alla innehåller inte heller några väsentliga inslag om hållbar utveckling. Vid ett par av de större lärosätena beskrivs webbaserade verktygslådor som exempel på arbetsmaterial att tillgå för engagerad undervisande personal inom lärande för hållbar utveckling.

Andra exempel som ges är seminarier, utbildningsdagar och nätverk på temat. I enstaka fall sägs kompetens kring hållbar utveckling ha varit ett uttalat önskemål vid nyrekrytering till lärosätet. Mindre lärosäten med ett smalare utbildningsutbud beskriver ibland bristen på resurser och tid som en särskild utmaning. Samtidigt återfinns många goda exempel just från de mindre lärosätena, där vikten av öppna kollegiala dialoger gärna lyfts fram. Organisatoriska utmaningar vid integreringen och förankringen av hållbar utveckling nämns också i flera självvärderingar, inte minst vid förekomsten av en decentraliserad organisationsstruktur.

En viss skillnad råder mellan lärosäten beträffande samverkan med studenter i arbetet med hållbar utveckling, där drygt två femtedelar fått det högre omdömet. Det har dock varit svårt för bedömargruppen att urskilja någon tydlig skillnad som beror på lärosätens storlek. Medan ett mindre lärosäte kan innebära en närmare kontakt och fortlöpande informella samtal med studenterna, har de större lärosätena ofta bättre möjligheter att skjuta till resurser till specifika samarbeten utöver den studentrepresentation i olika råd och nämnder som föreskrivs i högskolelagen och högskoleförordningen.

Drygt hälften av landets lärosäten har samverkat med arbetslivet i arbetet med hållbar utveckling. Detta sker inte minst genom deltagande i olika centrumbildningar och utvecklingscentra där externa aktörer medverkar.

Inom vissa professionsutbildningar och ämnesområden förekommer adjungerade professorer med kompetens inom hållbar utveckling, och vilka är yrkesverksamma inom näringslivet. Ämnesmässigt avgränsade lärosäten beskriver ofta ett stort branschinflytande, och att samverkan då uppstår som en direkt följd av detta. Samverkan med arbetslivet kan också ske inom ramen för forskarskolor, men i vilken grad detta samarbete berör hållbar utveckling framgår inte alltid tydligt. Centrumbildningar och andra ämnes- och lärosätesövergripande funktioner används även som exempel på interdisciplinär samverkan, såsom också programöverskridande kurser och särskild resurstilldelning för tvärvetenskapliga projekt kring hållbar utveckling. Samverkan med studenter, arbetsliv och inte minst mellan olika discipliner ser bedömargruppen som viktigt för främjandet av hållbar utveckling. Samtidigt bedöms denna typ av samverkan, i synnerhet med studenter, ofta som en outnyttjad undervisningsresurs vid många lärosäten. Från många lärosäten ges det sammantagna intrycket av att de har god insikt om komplexiteten i den problematik som kan bemötas genom en interdisciplinär ämnesundervisning. Dock visar underlaget att framför allt pedagogiken vid lärosätena behöver utvecklas till att bli mer processorienterad kring frågor om hållbar utveckling.

Lärosätena uppvisar som helhet bäst resultat inom aspektområdet Utformning, genomförande och resultat. Mer än två tredjedelar får omdömet att de har en väl utvecklad process, vilket kan bero på att det här frågas efter exempel på utbildningar där hållbar utveckling integrerats och att lärosätena kan redovisa ett fritt urval. Lärosätenas ombads inte att ge information om andelen studenter som får ta del av dessa utbildningar, så det framgår i de flesta fall inte. Däremot ombads lärosätena beskriva om och hur detta arbete utvecklas och följs upp, samt ge exempel där aktuell forskning förekommer. Få lärosäten gav konkreta beskrivningar, till exempel om och hur olika föreläsare samverkar kring kursinnehåll, eller huruvida syntesen av olika ämnesperspektiv lämnas till studenterna att utföra. Utvärderingen blir således mer fokuserad på att beskriva innehåll framför arbetssätt. Didaktisk forskning såväl som lärosätens självvärderingar påvisar att implementeringsprocessen från forskningsrön och policy till praktik kan vara komplicerad. Bedömar- gruppen noterar att flera av de större och medelstora lärosätena ger

exempel från framförallt lärarprogram och teknikutbildningar, där hållbar utveckling ingår i de nationella examensmålen. När det gäller frågor om systematisk uppföljning kan bedömargruppen konstatera att hälften av lärosätena här uppvisar utvecklingsbehov då redogörelserna ofta kretsar kring kvalitetssäkring och uppföljningsverksamhet i allmänhet och inte specifikt kring integrering av hållbar utveckling i utbildning. Dock antyder självvärderingsmaterialet att även mer informella kommunikationsvägar kan medföra värdefull kvalitetsutveckling inom området.

Det finns internationell forskning som pekar på vikten av ledningens roll för integrering av hållbar utveckling i högre utbildning. Många lärosäten uttrycker betydelsen av ett tydligt, kontinuerligt stöd och en drivkraft från ledningshåll för att integrationen av hållbar utveckling i utbildningarna ska bli framgångsrik. Detta kräver både kunskap och engagemang, och det är framförallt lärosätets ledning som kan välja att avsätta resurser, sätta upp lärosätesövergripande mål och till dessa knyta en systematik för uppföljning. Exempel finns när aktiviteter startar eller avstannar i samband med byte av rektorer eller annan personal med intresse för hållbar utveckling. I denna utvärdering framkommer att de lärosäten som fått omdömet väl utvecklad process ofta har centrala instanser med ansvar för hållbar utveckling.

Detta innebär ett stöd för redan engagerade medarbetare och kan verka pådrivande, vilket ibland kan vara en nödvändighet för att processen inte ska stanna vid policydokumenten. Det finns även en koppling till tillämpningen av miljöledningssystem, vars syfte är att organisationen ska förbättra sin miljöprestanda, uppfylla bindande miljökrav och bidra till att de nationella miljömålen samt FN:s globala mål för hållbar utveckling uppnås. Av de statliga lärosäten vars miljöledningssystem klassats högst i Naturvårdsverkets rankning har en majoritet även fått det högre omdömet i UKÄs utvärdering. Förekomsten av systematisk uppföljning verkar vara avgörande för att processerna ska fungera. Vad gäller hållbar utveckling har detta har varit en utmaning för många lärosäten.

Av de lärosäten som bedöms ha en väl utvecklad process inom samtliga aspektområden förekommer flera större högskolor och universitet. Ett större lärosäte kan i många fall erbjuda en större mångfald av ämnesområden och fler utbildningar att lyfta positiva exempel ifrån. Samtidigt kan de kortare beslutsvägarna vid ett mindre lärosäte underlätta processen med att arbeta med hållbar utveckling i utbildning, särskilt om detta omnämns i examensmålen för utbildningen och det finns även några mindre lärosäten bland de som bedömds ha en väl utvecklad process. Gällande de mindre lärosätena har exempelvis de med inriktning mot omvårdnad i viss utsträckning relaterat främst till social hållbarhet, vilket innebär en begränsning utifrån högskolelagens skrivning, medan vissa lärosäten med konstnärlig inriktning istället valt att förhålla sig till designerns roll och ansvar i samhällsomvandlingen för hållbar utveckling. Begreppet utbildning för hållbar utveckling bygger (dock) på att de tre dimensionerna, de ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden behandlas på ett integrerat sätt.

En uppföljning av utvärderingen för att kommunicera resultaten och lärdomar av utvärderingen kommer att ske i form av en nationell konferens i början av 2018 till vilken samtliga lärosäten bjuds in.

Bedömargruppens yttranden om lärosätena finns i rapportens del 2.

UKÄ:s beslut

Den 17 mars 2016 fick Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag av regeringen att genomföra en utvärdering av universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling utifrån det krav i högskolelagen (1992:1434) som anger att universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (1 kap. 5 §).

UKÄ har genomfört utvärderingen som en tematisk utvärdering. I och med detta har UKÄ gjort avgränsningen att fokusera utvärderingen på utbildning.

För utvärderingen har UKÄ efter ett sedvanligt nomineringsförfarande utsett en bedömargrupp bestående av sakkunniga, student- och doktorand- representanter och arbetslivsföreträdare. Bedömargruppen lämnar i sitt yttrande en bedömning av tre aspektområden samt ett förslag till samlat omdöme för varje lärosäte. Aspektområdena är Styrning och organisation, Miljö, resurser och område samt Utformning genomförande och resultat.

Bedömningsgrunderna som sorterar under aspektområdena har tagits fram och beslutats av UKÄ efter att synpunkter har inhämtats från bedömargruppen och från lärosätena. De underlag som bedömningarna grundas på är lärosätenas självvärderingar. Bedömarna har inte deltagit i beredning eller bedömning av ärenden där de uppgett jäv.

UKÄ delar bedömargruppens bedömningar av aspektområdena (Bilaga 1 till beslutet). Med stöd av bedömargruppens yttrande beslutar UKÄ om något av följande samlade omdömen:

• Lärosätet har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning.

• Lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning är i behov av utveckling.

Universitetskanslersämbetet beslutar att ge följande samlade omdömen.

Beckmans Designhögskola

Lärosätet har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning.

Blekinge tekniska högskola