Jämställdhetsperspektiv

Jämställdhetsperspektivet är integrerat i utbildningens utformning och genomförande

På en övergripande nivå finns enligt ansökan en tydlig jämställdhetsstrategi som ska genomsyra arbetet i alla ämnen på högskolan. Sett till helheten i en ämneslärarutbildning där kurser som "Skolväsendets historia och samhällsuppdrag" och "Sociala relationer, konflikter och makt" ingår, är jämställdhetsperspektivet tillfredsställande tillgodosett i utbildningen.

Inom det specifika ämnet modersmål: arabiska framstår dock jämställdhetsperspektivet som något outvecklat, även om det i ansökan framgår att jämställdhet diskuteras i flera kurser och att en jämn könsfördelning bland läromedelsförfattarna eftersträvas. Bedömargruppen efterlyser en tydligare integrering av ett jämställdhetsperspektiv i kursernas lärandemål och innehåll, då det inte tydligt framkommer att kurslitteraturen behandlar och problematiserar jämställdhet. Enligt ansökan diskuteras kön och genus i skönlitteraturen och blir på så sätt föremål för diskussion.

I ansökan nämns diskussioner om genus i språket (det vill säga indelningen i feminina och maskulina ord) som exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens genomförande. Som språkkategori har genus dock ingenting med jämställdhet att göra och bedömargruppen ser inte att det finns en koppling mellan betydelsen av genus i ett språk och talarnas attityder till jämställdhet eller deras sociala organisation. Bedömargruppen rekommenderar däremot en diskussion av könsrollerna i de arabiska läromedel som ingår i kurslitteraturen då arabiska läromedel är "könade" på ett annat sätt än svenska. Grammatikornas exempelmeningar för verbböjning och pronomen gestaltar exempelvis ofta traditionella, patriarkala könsroller, där män tilldelas vissa egenskaper och aktiviteter och kvinnor andra. (Ett autentiskt exempel ur grammatiklitteraturen lyder: "De bästa kvinnorna är de som glömmer dålig behandling, förstår goda råd och lyssnar till dygdens röst") Ett liknande dilemma finns med religiöst - oftast islamiskt - impregnerad text. Denna egenskap hos arabiska läromedel bör problematiseras i utbildningen för att undvika att blivande lärare reproducerar sådana stereotyper som strider mot en jämställd undervisningspraktik. Under intervjuerna visade dock lärarna att de i högsta grad är medvetna om problematiken, arbetar med den och har påbörjat forskning i frågan.

Utifrån den kompletterande information som framkom vid intervjuerna och sett till helheten i ämneslärarutbildningen är jämställdhetsperspektivet tillfredsställande tillgodosett i utbildningen.