Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Det finns en stabil kärna av lärare med såväl vetenskaplig som professionsriktad kompetens. Flertalet av de undervisande lärarna har en relativt hög tjänstgöringsgrad i utbildningen. Andelen forskarutbildade lärare är stor och bedömargruppen ser det som en styrka att flera lektorers undervisningsgrad i programmet är hög, vilket visar på adekvat vetenskaplig kompetens. Tre fjärdedelar av undervisande lärare i utbildningen är forskarutbildade.

När det gäller professionskompetensen framstår den också som adekvat. Det framgår av lärartabellen att omkring hälften av de lärare som undervisar har förskollärarbakgrund. Lärosätet anlitar även gästföreläsare med specifik yrkeskompetens eller spetskompetens, och lärare från partnerförskolor föreläser i ämnesdidaktiska och metodiska moment. I självvärderingen framkommer att nästan all undervisning utförs vid en och samma institution, vilket enligt bedömargruppen stärker personalstyrkan och det kollegiala samarbetet.

Lärosätet lyfter i självvärderingen fram att det saknas adekvat kompetens inom kvantitativ forskningsmetod. Lärosätet vidtar därför i dagsläget åtgärder genom satsningar på riktade nyrekryteringar mot förskolepedagogik och kvantitativa metoder, och mer långsiktiga åtgärder genom kompetensutvecklingssatsningar för lärare i utbildningen. Under intervjuerna beskrev lärosätet också att det skett nyrekryteringar under den senaste tiden och presenterade arbetet med aktuella personalsatsningar. Dessa åtgärder och satsningar ger sammantaget goda möjligheter att garantera såväl en yrkesprofessionell som en vetenskaplig förankring på kort och lång sikt. Bedömargruppen bedömer det som rimligt att dessa satsningar går att genomföra under den tidsperiod som lärosätet anger i självvärderingen.

Institutionens medverkan i nationella forskarskolor har enligt lärosätet betydelse för kompetensbasen - en satsning som på lång sikt kan leda till rekrytering av forskarutbildade lärare genom att personalstyrkans kompetens stärks när adjunkter återkommer till utbildningen efter avslutad forskarutbildning. Lärarnas individuella kompetensutvecklingsområden diskuteras och lärosätet följer upp dem i medarbetarsamtal. Årligen sker en strategisk uppföljning av lärarnas vetenskapliga, högskolepedagogiska och professionsrelevanta kompetens som en del av det systematiska kvalitetssäkringssystemet. Lärosätet har sedan 2016 gjort en kompetensutvecklingssatsning som inneburit anställning av åtta förskollärare med syfte att kvalitetssäkra utbildningen samt garantera en yrkesadekvat och vetenskaplig förankring.

I självvärderingen presenterar lärosätet också samarbetet med övningsförskolor. För de handledare som är anställda på övningsförskolor är handledarutbildning obligatorisk, och samtliga VFU-lärare har genomgått en utbildning om fyra seminarier. Bedömargruppen instämmer i det som lärosätet uttrycker i självvärderingen gällande att fortsätta arbetet med att skapa ett fördjupat samarbete med fler förskolor och att arbeta vidare med utveckling av en rättssäker bedömning i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) genom gedigen utbildning för lärare i VFU.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen beskriver lärosätet den vetenskapliga miljön utförligt och utifrån detta underlag bedömer bedömargruppen att det finns en gynnsam vetenskaplig miljö. Det finns nyinrättade forskningsmiljöer och ambitioner att såväl öka forskningsvolymen som att stärka forskningsanknytningen till förskollärarutbildningen. Forskningsmiljöerna med koppling till utbildningen och forskarskolorna utgör enligt underlaget en viktig resurs för utvecklingen av en aktiv forskarmiljö. För examinerade förskollärare finns dessutom ett internationellt masterprogram med inriktning på pedagogisk teori. Lärare knutna till programmet deltar i nationella och internationella forskningsnätverk och lärosätet beskriver också hur arbetet med att forskningsanknyta utbildningen intensifierats i och med att högskolan blev ett universitet.

Den professionsrelaterade utbildningsmiljön är inte lika tydligt beskriven, men den kopplas till den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt till att det finns en stor andel lärare med förskollärarutbildning. Dessutom beskrivs den professionsrelaterade miljön när lärosätet presenterar att man deltar i projekt om övningsskolor. Lärosätet framhåller att studenterna möter lärare med professionsbakgrund och betonar VFU samt det faktum att utbildningen har övningsförskolor. Arbetet tillsammans med övningsförskolorna klargjorde lärosätet vid intervjuerna.

Studenterna får enligt självvärderingen ta del av forskningsmiljön genom att forskare undervisar i kurser eller är kursledare inom utbildningen. Studenterna inkluderas då de exempelvis erbjuds att genomföra självständiga arbeten inom ramen för forskningsprojekt och åtta uppsatser skrevs föregående år inom ramen för ett av institutionens projekt. Studenterna tar även del av fakultetens forskning genom ett "idétorg" inför det självständiga arbetet, vilket bedömargruppen vill lyfta fram som ett gott exempel. Där presenterar forskare pågående projekt och bjuder in till medverkan genom att föreslå frågeställningar och projekt. Lärosätet arbetar också med att knyta självständigt arbete till övningsförskolornas aktuella utvecklingsarbete. Lärosätet menar att detta innebär att studenter och lärare befinner sig i en utbildningsmiljö som både är forskningsanknuten och professionsinriktad. Lärosätet följer systematiskt upp utbildningsmiljön i ett programråd. Rådet garanterar att studenterna ingår i miljöer där forskning integreras med utbildning.

Det är sammanfattningsvis främst den vetenskapliga utbildningsmiljön som lärosätet beskriver i underlaget medan den professionsinriktade miljön inte framträder lika tydligt. I självvärderingen framkommer dock att utbildningen leds av en samlad lärar-/forskargrupp där samverkan mellan forskande personal och personal med professionsanknytning uppmuntras, och lärosätet beskriver hur den vetenskapliga miljön på det viset kommer studenterna till del. Bedömargruppen gör därför bedömningen att det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och att verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Sammantaget bedömer bedömargruppen att den vetenskapliga och professionsriktade kompetensen är adekvat. Andelen forskande lärare i utbildningen är hög vilket bedömargruppen ser som en styrka och det framgår av lärartabellen att cirka hälften av de lärare som undervisar i programmet har förskollärarbakgrund. Flertalet av de undervisande lärarna har en relativt hög tjänstgöringsgrad i utbildningen, vilket visar att det finns möjlighet till en stabil kärna i lärarresursen. Lärosätet lyfter fram att det saknas adekvat kompetens inom kvantitativ forskningsmetod men att det vidtar åtgärder, i dagsläget genom satsningar på riktade nyrekryteringar. Bedömargruppen gör således bedömningen att antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Det finns också en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och lärosätet bedriver verksamheten så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Lärosätet beskriver främst studenternas vetenskapliga utbildningsmiljö i underlaget medan den professionsinriktade miljön inte framträder lika tydligt. I självvärderingen framkommer dock att utbildningen leds av en samlad lärar-/forskargrupp och bedömargruppen menar att den vetenskapliga miljön på det viset kommer studenterna till del.