Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Högskolan i Borås. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Clas Hättestrand, prorektor vid Stockholms universitet, professor, tillika bedömargruppens ordförande
• JanErik Krusberg, utvecklingsdirektör på högskolan Arcada, ekonomiedoktor, Helsingfors, Finland
• Liselott Lycke, kvalitetschef vid Högskolan Väst, licentiatexamen i kvalitetsteknik
• Linn Svärd, student vid Lunds universitet
• Ulrika Hellsten, verksamhetsutvecklare vid SSAB, licentiatexamen i kvalitetsteknik, arbetslivsrepresentant

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 3), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Clas Hättestrand

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Högskolan i Borås

Lärosäte

Högskolan i Borås ID-nr

A-2017-12-4298Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande.

Lärosätets strategi och kvalitetssäkringssystem relaterar på ett övergripande plan till varandra, och kvalitetssystemet som helhet är uppbyggt på ett sådant sätt att förutsättningar finns för att kunna säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Styrdokument, beslutsordningar, ansvarsfördelning och processer är väl utformade och det omfattande regelverket ger därför goda förutsättningar för linjeorganisationen att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Den goda dialogkulturen inom lärosätet skapar goda förutsättningar för att engagera personalen och utbyta information om kvalitetsfrågor.

Lärosätet har dock inte fullt ut hunnit implementera alla delar i kvalitetssäkringssystem, och inte genomfört tillräckligt många planerings- och uppföljningscykler för att kunna visa att kvalitetssäkringssystemet är verkningsfullt.

Lärosätet behöver utveckla förbättringscykeln och systematiken i kvalitetssystemet. Processerna för att ta tillvara resultat som kvalitetssystemet skapar behöver säkerställas och vidareutvecklas. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet inför (i) kvalitativa delmål för kvalitetsarbetet som en integrerad del av verksamhetsplaneringen och -styrningen samt (ii) beskrivningar av sina kärnprocesser i kvalitetsarbetet så att det blir lättare att kunna bedöma hur kvalitetssystemet fungerar och hur det kan utvecklas.

Lärosätet behöver också definiera vilka dess intressenter är – såväl interna som externa – i syfte att effektivera kommunikationen med alla relevanta intressenter gällande kvalitetsarbetet.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och de relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld.

Lärosätet beskriver den övergripande organisationsstrukturen i självvärderingen. Ansvarsmässigt är organisationen indelad i två instanser: linjeorganisationen (utförande instans) som ansvarar för verkställigheten och nämndorganisationen (granskande instans) som via valda representanter utövar inflytande på lärosätets verksamhet över granskning och bedömning av kvaliteten i utbildningen och forskningen. Visuellt beskriver lärosätet modellen i självvärderingen som ett kvalitetshus. Kvalitetssystemet utgör alltså en integrerad del av styrning och organisation. Kvalitetsarbetet bygger enligt självvärderingen på lärosätets värdegrund, kvalitetspolicy och kvalitetskultur och kvalitetsarbetet ska styras av processorienterade arbetssätt, ständig förbättring samt bygga på mänsklig kompetens och erfarenhet. Arbetet beskrivs i självvärderingen som ett kvalitetshjul som består av de specifika aktiviteter lärosätet arbetar med för att säkerställa kvaliteten i utbildningen under rubrikerna förutsättningar, genomförande och resultat.

Lärosätet har under de senaste två åren förtjänstfullt jobbat med att revidera sitt kvalitetssäkringssystem och implementera det i verksamheten. Bedömargruppen menar att utformningen av systemet som helhet är gjord på ett sådant sätt att förutsättningar för att kunna säkra utbildningarnas kvalitet finns. Centrala delar i det reviderade kvalitetssystemet, som styrdokument och riktlinjer för kvalitetssäkring, finns utformade och platsbesöken visade att de i huvudsak (dock inte helt) är förankrade i organisationen. Många av de styrdokument som är avsedda att styra kvalitetsarbetet är relativt nyligen fastställda och lärosätet har inte tidsmässigt kunnat genomföra tillräckligt många planerings- och uppföljningscykler för att kunna visa att kvalitetssäkringssystemet är verkningsfullt (se bedömningsgrund Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna, inom bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat).

Lärosätets verksamhetsstyrning är utformad så att kvalitetssystemet ska fungera som en integrerad del av högskolans ledningsmodell. Lärosätet utgår i verksamhetsstyrningen från högskolans visionsdokument med tre uttalade fokusområden: studenternas lärande i centrum, ökad andel forskning och kompletta akademiska miljöer. Genom att rikta insatser på dessa strategiska fokusområden avser lärosätet utveckla kvaliteten i verksamheten processorienterat. Bedömargruppen menar att kopplingar mellan fokusområdena och utformningen av lärosätets kvalitetssystem bland annat visas i processerna och styrdokument för inrättande av utbildning, lokala utbildningsutvärderingar, rekrytering av lärare, samt verksamhetsstödets utvecklingsarbete. Bedömargruppen anser att kopplingen kunde bli tydligare om lärosätet för vart och ett av de tre fokusområdena definierar operativa (del-)mål och åtgärder för att uppnå dessa mål. Vad krävs exempelvis för att lärosätet bedömer att en akademisk miljö är komplett, eller hur ska exempelvis organisationen vara utformad för att säkerställa att studenternas lärande verkligen är i centrum?

Bedömargruppen har vid platsbesöken funnit belägg för att de centrala begreppen lärosätet valt att använda i kvalitetsarbetet (mänsklig kompetens och erfarenhet, ständig förbättring och processorienterat arbetssätt) är bekanta i organisationen, men arbetssätten är anknutna mer till person än funktion. Vid platsbesöken framkom exempel på hur lärosätets verksamhetsmål bryts ner till lokala mål inom akademier, verksamhetsstöd och sektioner. Exempelvis har de strategiska fokusområdena samt införandet av lärosätets förnyade kvalitetssäkringssystem varit återkommande verksamhetsmål inom akademierna. I intervjuerna med lärosätets ledning framkom vidare att styrelsen kontinuerligt diskuterar kvalitetsrelaterade ärenden, även om detta inte framgår ur inlämnade mötesanteckningar.

Det kvalitetsråd som leds av prorektorn har de senaste åren framför allt varit sysselsatt med ärenden som rör genomförandet av kvalitetssäkringssystemet. Bedömargruppen rekommenderar att rektorns kvalitetsråd får en mer strategisk roll för kvalitetsledning och att lärosätet i det fortsatta utvecklingsarbetet med kvalitetssystemet förtydligar processerna för genomförande och uppföljning.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Lärosätet har under två års tid reviderat sitt kvalitetssystem och tagit fram nya styrdokument för olika komponenter i systemet. Lärosätet har också ett väl utvecklat arbetssätt med årliga verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser på lärosätes-, akademi- och sektionsnivå. Byggstenarna finns således på plats och även om systemet varit i bruk en för kort tid för att utvärdera dess verkan i detalj, bedömer bedömargruppen att det beskrivna kvalitetssäkringssystemet ger lärosätet goda förutsättningar att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Ett utvecklingsområde är att tydligare koppla operativa och uppföljningsbara verksamhetsmål till lärosätets fokusområden: studenternas lärande i centrum, ökad andel forskning och kompletta akademiska miljöer.

Lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld.

Lärosätet har en kvalitetspolicy som är fastställd av styrelsen och som gällt sedan början av 2017. Platsbesöken bekräftar att de fyra vägledande principerna i policyn ­– integrerat, enhetligt, transparent och skarpt – är väl kända bland de anställda. Både studentinlagan och platsbesöken bekräftar att även studenterna känner till kvalitetspolicyns innehåll.

Lärosätet synliggör också på sin webbplats (version daterad 18.10.2018) vad kvalitet och kvalitetsutveckling innebär för lärosätet. De vägledande principerna i policyn har betydelse för utvecklandet av lärosätets kvalitetskultur.

Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet använder de vägledande principerna i kvalitetspolicyn mer direkt för att öka deras genomslagskraft, t.ex. genom att i verksamhetsplanerna explicit utnyttja dem vid utformningen av verksamhetsmål och åtgärder. Det gör det också möjligt för lärosätet att tydligare bedöma betydelsen av kvalitetspolicyn för uppnåendet av de strategiska kvalitetsmålen.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Medarbetare och studenter känner till lärosätets kvalitetspolicy och den stöder den strategiska styrningen. Ett utvecklingsområde är att tydligare utnyttja de fyra vägledande principerna i policyn ­– integrerat, enhetligt, transparent och skarpt – vid utformningen av verksamhetsmål och åtgärder.

Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld.

Lärosätets kvalitetssystem bygger enligt självvärderingen på den organisation, ansvarsfördelning och beslutsbefogenheter som gäller högskolans verksamhet i övrigt. Rektorn har det yttersta ansvaret för kvalitet och kvalitetsarbetet i lärosätet. De styrdokument, beslutsordningar, ansvarsfördelning och processer som bilagts självvärderingen är väl utformade. Det omfattande regelverket ger goda förutsättningar för linjeorganisationen att säkerställa kvaliteten i utbildningen.

Kvalitetssystemet utgör en integrerad del av processen för verksamhetsplanering och säkrar enligt lärosätet att beslutade strategier också genomförs. Bedömargruppen fick vid platsbesöken belägg för att de interna dialogerna för uppföljning och utveckling av utbildningarnas kvalitet fungerar, om än inte helt genomgripande (i alla delar av högskolan). Både rektorns dialoger med linjeorganisationen och dialogerna inom och mellan olika delar i lärosätet är väl fungerande, samtidigt som den systematiska återkopplingen är svår att styrka (se bedömningsgrund Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna, inom bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat). Om detta beror på att ansvarsfördelningen i praktiken är otydlig, eller om lärosätet helt enkelt inte hunnit genomföra kvalitetssäkringssystemet fullt ut, har bedömargruppen utifrån de samlade underlagen inte entydigt kunnat identifiera. Sammantaget gav ändå platsbesöken belägg för att dialogerna på ett avgörande sätt bidrar till en god kvalitetskultur i lärosätet.

Platsbesöken bekräftade att ansvarsfördelningen också i praktiken till största delen är känd och väl fungerande, även om det fanns områden där oklarheter fanns. Nämnderna är enligt självvärderingen organiserade direkt under styrelsen och är inte rektors eget organ, men enligt styrelsens organisations- och beslutsordning rapporterar nämnderna till rektor, som för frågor vidare till styrelsen. Nämnderna har således ingen direkt kontakt med styrelsen och det framgår från underlagen inte på viket sätt nämnderna är ett oberoende organ under styrelsen (vilket självvärderingens organisationsskiss ger vid handen). Det framgick under platsbesöken att man inom lärosätet är väl medveten om att arbetsfördelningen bör ses över, vilket också noterades i självvärderingen.

Det systematiska kvalitetsarbetet visualiseras i självvärderingen i form av ett "kvalitetshus", som på ett övergripande plan beskriver ansvarsfördelningen för kvalitetssäkringen mellan den utförande linjeorganisationen och den granskande nämndorganisationen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet utvecklar kvalitetshusmodellen, så att det mångfacetterade samspelet (och behov av samordning) mellan styrelsen, rektorn, nämnder, utskott, råd och beslutande organ i linjeorganisationen tydligt och överskådligt kan utläsas ur modellen.

Kvalitetsprocessen för utbildningen finns beskriven på lärosätets webbplats, bl.a. med hänvisning till lärosätets kvalitetshjul och European Standards and Guidelines. En rekommendation från bedömargruppen är att inkludera ansvar och roller i processbeskrivningarna.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Ansvarsfördelningen inom lärosätet är väl utformad och framgår tydligt av styrdokumenten. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet förtydligar organisationsschemat så att det bättre beskriver ansvarsfördelningen i linjeorganisationen och mellan linjen och nämnderna.

Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Inte uppfylld.

Lärosätet bedömer i självvärderingen att högskolans strukturer och former uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvarstagande hos lärare. Medarbetarsamtalen och dialogerna bedöms vara av särskild vikt i sammanhanget. Lärosätet identifierar samtidigt att det finns vissa centrala förbättringsbehov, bl.a. känner sig vissa lärare inte involverade i verksamhetsplaneringen och har svårt att relatera till övergripande mål i den egna verksamheten. Lärosätet har alltså noggrant noterat brister i ansvarstagande och engagemang. Däremot har bedömargruppen inte sett tydliga exempel på proaktiva åtgärder som lärosätet gjort eller som det avser införa för att säkra delaktigheten, engagemanget och ansvarstagandet bland anställda och inte minst studenter. Exempelvis hänvisas det i både självvärdering och i intervjuerna under platsbesöken ofta till att det är svårt att hitta studentrepresentanter till alla organ. Det har samtidigt inte framkommit några belägg för tydliga och systematiska åtgärder som lärosätet vidtagit för att uppmuntra till större delaktighet bland studenter. Platsbesöken gav snarast intrycket att ansvaret för ett ökat engagemang ligger helt på studenterna själva, och i flera fall har dessa också aktivt utvecklat nya, informella former för engagemang och -delaktighet bland studenterna inom de delar av lärosätet där engagemanget är svagt.

Ur bilagorna till lärosätets självvärdering framgår hur olika organ i högskolan (som nämnder, råd, ledningsteam) ska vara sammansatta med hänsyn till olika intressegrupper och ur studentinlagan framgår att studenterna (och studentkåren) blir hörda via olika organ. Lärosätets styrnings- och ledningsdokument ger alltså goda förutsättningar för engagemang, även om detta inte säkerställs på ett systematiskt sätt.

Det stora antalet råd inom lärosätet ger också goda förutsättningar för engagemang bland lärare, övrig personal samt studenter och doktorander, men det finns inga beskrivna processer eller rutiner för att följa upp och säkerställa engagemanget och delaktigheten. I samband med platsbesöken har bedömargruppen kunnat konstatera att det finns delar inom lärosätet där engagemanget är svagt och här har bedömargruppen inte sett belägg på åtgärder som syftar till att avhjälpa eller systematiskt identifiera bristande engagemang eller att säkerställa engagemanget.

Inom delar av lärosätet finns förträffliga exempel på hur engagemanget och delaktigheten bland studenterna kan uppmuntras och säkerställas, genom till exempel att använda sig av klassmöten, där en löpande dialog förs mellan programansvarig och studenter om utbildningens utformning och utveckling. Lärosätet kunde dra stor nytta av att förverkliga intern benchmarking för att systematiskt sprida god praxis för bland annat engagemang och delaktighet.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Lärosätet har en väl utformad rådsstruktur och dialogkultur som ger goda förutsättningar att upprätthålla ett engagemang, framför allt bland personalen. Lärosätet redovisar dock inga systematiska processer för att proaktivt uppmuntra till delaktighet och engagemang bland anställda och studenter, även om goda exempel finns. En rekommendation är att utveckla processer där dessa erfarenheter kan spridas mellan lärosätets olika enheter.

Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld.

Ständig förbättring är enligt lärosätet en viktig del av kvalitetssystemet. Både linje- och nämndorganisationen bör alltså ha tillgång till och aktivt använda relevant information som kvalitetssystemet skapar. I självvärderingen hänvisar lärosätet till styrdokument och riktlinjer om hur informationen (t.ex. om framtida kompetensbehov eller studentfeedback) ska tas tillvara.

I linjeorganisationen har speciellt programråden en central roll för användningen av resultat och slutsatser som kvalitetssystemet skapar. Bland annat ska programråden vara en kanal för professions- och forskningsanknytningen i utbildningen och för diskussioner om utbildningskvalitet. Vid platsbesöken framkom det att programråden inte fungerar inom alla delar av lärosätet.

Lärosätet påtalar i självvärderingen behovet av att tydliggöra systematiken i arbetet med ständiga förbättringar av uppföljningsprocessen för verksamhetsstyrning. Lärosätets självvärdering innehåller få konkreta exempel på hur information som kvalitetssystemet generar används i lärosätets ledning och strategiska styrning. Bedömargruppen kunde inte heller ur det underlag lärosätet levererat till det andra platsbesöket finna tydliga belägg för att den information som kvalitetssystemet genererar systematiskt används för utvecklingen av verksamheten inom alla nivåer i linjeorganisationen. Under platsbesöken framkom å andra sidan flera goda exempel på hur resultaten av kurs- och programutvärderingar utnyttjas på sektions- och akademinivå för att hantera påtalade brister i utformning och genomförande av utbildningen.

Till nämndorganisationen hör bland annat att utforma kvalitetskriterier för centrala funktioner i linjeorganisationen. I lärosätets styrdokument sägs att nämnderna har ansvar att verka för hög kvalitet i utbildningen samt att granska att utbildningen vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund och nämnden har bland annat varit involverad i arbetet med att revidera kvalitetskriterierna för inrättande av utbildning.

Rektorn har tillsammans med nämnderna velat skapa gemensamma kvalitetskriterier, som de utbildningar som ska utvärderas kan tillämpa. Enligt vad lärosätet uppger i självvärderingen har det däremot visat sig svårt att formulera bedömningsbara kvalitetskriterier. Avsaknaden av tydliga kvalitetskriterier är en uppenbar brist, även om kvalitetsmätare onekligen är svåra att formulera. Enligt bedömargruppen kan det därför vara viktigt att i stället formulera mål och kriterier för hur väl processerna och rutinerna för kvalitetssäkring fungerar och på vilket sätt de i realiteten bidrar till förbättrad kvalitet. Avsaknaden av tydliga mål och kriterier för kvalitetsarbetet gör att det blir svårt att dels identifiera resultat, dels dra nytta av de resultat som kvalitetssystemet skapar.

Vid det andra platsbesöket framkom det att lärosätet planerar ta tillvara erfarenheterna från och resultatet av den genomförda självvärderingen inför bedömargruppens besök och koppla ihop dem med den strategiska styrningen – ett initiativ som bedömargruppen anser är utmärkt.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Regelbundna dialoger förefaller vara ett fungerande instrument för den årliga verksamhetsplaneringsprocessen i stora delar av lärosätet. Lärosätet uppvisar dock inte tillräcklig systematik i arbetet med att ta tillvara och använda resultat och slutsatser som skapas av kvalitetssystemet för strategisk styrning. En rekommendation är att formulera tydliga kriterier för kvalitetsarbetet och kvalitetssäkringsprocesserna.

Den information som genereras av kvalitetssystemet kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Inte uppfylld.

Enligt självvärderingen och lärosätets styrdokument publiceras handlings- och verksamhetsplaner, liksom kurs- och programrapporter, löpande på lärosätets webbplats. Informationen sprids också via olika chefsmöten, medarbetarmöten och olika råd etc. Inför större förändringar involveras också studentkåren. Bedömargruppen menar att lärosätets webbplats i sig är fungerande (rutinerna för informationsspridning är enligt självvärderingen uppdaterade våren 2018) och innehåller relevant och uppdaterad information om kvalitetssystemet och –arbetet, men sällan om resultat som kvalitetssystemet skapar. Viss information noteras i diarier och i arkiv, men enligt självvärderingen tenderar information om det dagliga kvalitetsarbetet bli personberoende, och därmed sårbar och svår att följa över tid.

Lärosätet saknar strategiskt definierade kommunikationskanaler där resultat som kvalitetssystemet genererar kommuniceras till alla relevanta intressenter. Självvärderingen och platsbesöken visar att lärosätet i sitt aktiva kommunikationsarbete om kvalitetsfrågor framför allt jobbar med interna intressenter, speciellt studenter och presumtiva studenter. Andra intressenter definierar lärosätet inte explicit.

Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet på sin webbplats och/eller via sociala medier ökar samverkan/kommunikationen med externa intressegrupper om resultaten av kvalitetssystemet och -arbetet (t.ex. arbetsgivare, avnämare, alumner) och den vägen ökar förutsättningarna för en aktiv dialog gällande kvalitetsfrågor. Återkoppling via dialoger når dem som är engagerade i verksamheten (främst medarbetare och studenter) men informationen når inte övriga intressenter, inte minst då externa sådana. Intervjuerna under det andra platsbesöket visade att studentgrupper inom vissa utbildningar inte alls nås av information om hur informationen från kurs- och programutvärderingar utnyttjas för att förbättra kvaliteten i utbildningarna. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet inför gränsöverskridande benchmarkingmöten för att internt sprida god praxis om kvalitetsarbetet.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Information om kvalitetssystemets utformning finns lätt tillgänglig på lärosätets hemsida, som är föredömligt lättanvänd, och olika chefsmöten, medarbetarmöten och råd är arenor där information kommuniceras inom lärosätet. Resultaten av det kontinuerliga kvalitetsarbetet når dock inte övriga relevanta intressenter i lika hög utsträckning, och heller inte inom alla delar av lärosätet. Lärosätet behöver se över sin kommunikationsstrategi, där externa intressenter är centrala målgrupper, och skapa systematiska processer för att se till att studenter inom hela lärosätet nås av relevant information.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Tillfredställande.

Lärosätet har väl dokumenterade regler och rutiner för rekrytering av undervisande personal. Inom delar av lärosätet upprättas långsiktiga kompetensförsörjningsplaner som ligger till grund för rekryteringsplanering, och detta arbete kan utvecklas till att omfatta hela verksamheten. Lärosätets arbete med kontinuerlig kompetensutveckling stöds av individuella utvecklingsplaner som baseras på utvecklingssamtal, och i de fall dessa aggregeras utgör de ett användbart underlag för planering av kompetensutvecklingsinsatser. Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö för pedagogiskt utvecklingsarbete där lärarna erbjuds adekvata möjligheter till högskolepedagogisk kompetensutveckling, bland annat genom den breda verksamhet som sektionen för pedagogisk utveckling och forskning bedriver. Genom sitt arbete med att skapa kompletta akademiska miljöer visar också lärosätet sin strävan att ge personalen möjlighet till vetenskaplig kompetensutveckling, även om detta i realiteten kan vara svårt att uppnå inom alla utbildningsområden. Lärosätet har tillfredställande resurser för undervisningen i form av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser och processerna för att ge underlag för bedömning av behoven verkar i huvudsak vara välfungerande. Detta arbete underlättas genom de goda dialogklimat som råder inom lärosätet mellan akademier, studenter och verksamhetsstöd. Uppföljning och långsiktig planering av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är dock ett utvecklingsområde.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld.

Behoven identifieras enligt självvärderingen genom formella och informella diskussioner inom sektioner samt mellan sektioner och akademiledning. I samband med platsbesöken framkom att dessa dialoger inom vissa enheter leder till att det upprättas långsiktiga kompetensförsörjningsplaner som ligger till grund för rekryteringsplanering. Inom andra delar av lärosätet saknas kompetensförsörjningsplaner och där sker rekryteringsplaneringen på kortare sikt inom ramen för den ordinarie verksamhetsplaneringen. Bedömargruppen menar att det därmed finns processer för att arbeta med rekryteringsplanering, men ett utvecklingsområde kan vara att arbeta mer systematiskt med långsiktiga kompetensförsörjningsplaner på hela lärosätet, i syfte att vara ett stärkt stöd i den strategiska utvecklingen av utbildningen och för att säkerställa den kompetens som behövs även på lång sikt.

Lärosätet har väl dokumenterade regler och rutiner för rekrytering av undervisande personal. Anställningsordningen innehåller tydliga strategier för rekryteringar, om till exempel kompetenskrav och jämställdhet. Anställningsprocessens förutsättningar och olika steg är utförligt beskriven i högskolans regler, vilket ger förutsättningar för transparenta processer. Vidare är ansvaret mellan olika instanser i rekryteringsarbetet tydligt åtskilt, där olika parter har väl avgränsade mandat och uppdrag, vilket ger förutsättningar för skarpa och sakliga bedömningar. Sammantaget visar underlagen att förutsättningar för en väl fungerande rekryteringsprocess finns, och inget annat har framkommit än att detta fungerar väl även i praktiken vid lärosätet.

Enligt självvärderingen är högskolepedagogisk kompetens och utbildning ett absolut krav för anställning som lärare vid lärosätet. Bedömargruppen noterar ändå att för anställning som professor krävs enligt självvärderingens bilagor visserligen handledarutbildning, men inte någon generell högskolepedagogisk utbildning. Detta går emot de rekommendationer som Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare, och bedömargruppen rekommenderar att även professorer bör omfattas av detta krav.

Lärosätets arbete med kontinuerlig kompetensutveckling av personalen stöds, enligt självvärderingen, i huvudsak av individuella utvecklingsplaner, vilka i sin tur baseras på de utvecklingssamtal som sker mellan medarbetare och chef. Underlagen och platsbesöken visar att om dessa aggregeras kan de vara ett användbart underlag för planering av kompetensutvecklingsinsatser. Ett förbättringsområde kan vara att göra sådana sammanställningar mer systematiskt på lärosätet som helhet, så att de kan bli ett stöd i arbetet att matcha kompetenskrav mot utvecklingsinsatser.

Lärosätet framhåller i självvärderingen och vid platsbesöken att personal lånas in mellan sektioner och akademier, med målet att till fullo utnyttja lärosätets tillgängliga kompetens. Bedömargruppen menar att detta sannolikt bidrar till pedagogisk och ämnesmässig kunskapsspridning inom lärosätet. Inom vissa professionsutbildningar (lärare, jurist) anger samtidigt lärosätet att det är svårt att säkra egen lärarkompetens och att externa lärartjänster då köps in, ofta från professionen. Sådana externa lärare är i vissa avseenden en styrka, eftersom det är ett sätt att säkra arbetslivsperspektivet i utbildningarna. Men lärosätets egen analys i självvärderingen slår fast att om en utbildning i alltför stor utsträckning är beroende av externa lärare äventyrar det säkringen av utbildningens kvalitet. Lärosätet bör därför utveckla rutiner för att även externa lärare i tillräcklig grad är införstådda med högskolans kvalitetspolicy och grundläggande kvalitetsarbete.

Bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet säkerställer genom rekryteringsplanering i form av långsiktiga kompetensförsörjningsplaner, respektive inom ordinarie verksamhetsplanering, samt genom tydliga rekryteringsprocesser, att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Ett utvecklingsområde är att systematiskt ta tillvara och sammanställa den information som genereras genom dialoger och utvecklingssamtal.

Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld.

Enligt bedömargruppen ger det lärosätesövergripande arbetstidsavtalet förutsättningar för att alla lärare ska ha möjlighet till kompetensutveckling. Den andel av anställningen som avsätts för kompetensutveckling planeras enligt självvärderingen på mer detaljerad nivå i lokala tjänsteplaneringar, och platsbesöken visar att processen fungerar och säkrar lärarnas möjlighet till kompetensutveckling. Att lärosätet prioriterar frågan om kompetensutveckling visas av att verksamhetsplanerna, på både övergripande nivå som på akademi- och sektionsnivå, innehåller konkreta mål om kompetensutveckling för personalen, både pedagogiskt och vetenskapligt. Liknande mål finns även i verksamhetsstödets verksamhetsplaner.

Enligt självvärderingen har den undervisande personalen ett stort egenansvar att själva planera sin kompetensutvecklingstid, så att den bidrar till verksamhetens utveckling. Planering och uppföljning av kompetensutvecklingen sker i huvudsak i utvecklingssamtal med närmaste chef. Under platsbesöken menade både den undervisande personalen och cheferna att utvecklingssamtalen fungerar väl för detta ändamål. Fördjupningsspåren visar att denna planering och uppföljning också dokumenteras, vilket ger förutsättningar för att kompetensutvecklingsinsatser kan planeras och bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Eftersom det i huvudsak är medarbetarna som själva identifierar sina behov av kompetensutveckling ställer det stora krav på att medarbetarna har god kunskap om verksamhetens utvecklingsbehov för att lärosätets övergripande mål och strategier ska nås. Verksamhetsplanerna vid olika nivåer inom lärosätet visar att denna kunskap är god på sektionsledningsnivå, men bedömargruppen har inte underlag för att kunna bekräfta att detta kunskapsbehov tillgodoses för enskilda medarbetare.

Lärosätet framhåller i självvärderingen att lärarna erbjuds adekvata möjligheter till högskolepedagogisk kompetensutveckling genom den verksamhet som sektionen för pedagogisk utveckling och forskning bedriver, med bl.a. poänggivande kurser, workshoppar, seminarier och pedagogisk konsultation. Bedömargruppen anser därför att lärosätet tillhandahåller en främjande miljö för pedagogiskt utvecklingsarbete. Dessutom utlyser lärosätet medel för pedagogiska utvecklingsprojekt, men dessa är relativt få till antalet och underlagen har inte visat i vilken utsträckning dessa har bidragit till den allmänna högskolepedagogiska utvecklingen eller om det framför allt gynnat de enskilda projektdeltagarna. Ett annat utvecklingsområde är lärosätets uppföljning av de samlade kompetensutvecklingsinsatserna, som förefaller bristfällig, särskilt den pedagogiska kompetensutvecklingen. Inte heller har det framkommit om, och i så fall i vilken utsträckning, lärosätet systematiskt följer upp personalens deltagande i den högskolepedagogiska verksamheten och om det finns skillnader mellan olika sektioner och akademier.

Utifrån underlagen och platsbesöken framstår det som en större utmaning för lärosätet att tillhandahålla en främjande forskningsmiljö än en främjande pedagogisk utvecklingsmiljö. I högskolans mål och visioner ligger fokus nästan uteslutande på utvecklingen av de vetenskapliga miljöerna, medan den pedagogiska kompetensutvecklingen enligt självvärdering och platsbesök i huvudsak bedöms fungera väl i dagsläget. Som lärosätet självt konstaterar vid platsbesöken är möjligheten till vetenskaplig kompetensutveckling i realiteten svagare inom ämnen och utbildningsområden med stark professionsprägel och där man ännu inte uppnått en komplett akademisk miljö (i betydelsen att de innehåller både utbildning, på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, som forskning). I självvärderingen och vid platsbesöken framhålls ändå högskolans arbete med att skapa kompletta akademiska miljöer inom alla verksamhetsområden, liksom det strategiska målet att andelen forskning ska stiga från 20 procent till 40 procent av högskolans totala verksamhet. Om detta nås ger det en bra grund för en stark forskningsanknytning i utbildningen och goda möjligheter till vetenskaplig kompetensutveckling för lärarna.

Slutligen kan nämnas kompetensutvecklingen för forskningsledarskap som speciellt intressant, inte minst därför att det genomförs tillsammans med Högskolan Väst och Högskolan i Skövde. Bedömargruppen anser att den här formen av benchmarkingaktiviteter är goda exempel på hur kvalitetsarbetet kan stärkas och är belägg på kvalitetsmedvetenhet.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt. Lärosätets systematiska arbete med verksamhetsplaner och personalens medarbetarsamtal är välfungerande instrument för att identifiera och omsätta kompetensutvecklingsbehov i praktiken. Ett utvecklingsområde för lärosätet är dock att bättre följa upp de kompetensutvecklingsinsatser som görs.

Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Uppfylld.

Lärosätet menar i självvärderingen att det finns många kanaler för att samla in synpunkter på behov av infrastruktur och studentstöd, både från studenter och från medarbetare, bl.a. genom en återkommande studentundersökning, från biblioteksrådet och genom regelbundna möten med studentkåren. Verksamhetsstödet har sedan ansvaret för att erbjuda de resurser som behövs. Under platsbesöken framkom också att verksamhetsstödet regelbundet deltar i möten inom akademierna, för att på så sätt identifiera behov som berör infrastruktur och studentstöd. Utöver det lyfts i självvärderingen också särskilt den arbetsgrupp för lärandemiljö där både verksamhetsstödet och representanter från akademierna och studenterna medverkar, men status och mandat för arbetsgruppen är oklar. Lärosätets egen bedömning är att närheten till studenterna och öppenheten i sätten att arbeta är en styrka. Bedömargruppen instämmer i detta och platsbesöken visar att uppfattningen om denna närhet och öppna dialog är ömsesidig. Ett utvecklingsområde är att säkerställa kvaliteten hos lärandemiljöerna vid andra orter än Borås där lärosätet bedriver utbildning. Studentkåren har till uppgift att företräda studenter som studerar i Borås, men det saknas systematiska processer för att samarbeta med studenter om exempelvis lärandemiljöer från de övriga studieorterna. Lärosätet gav ändå under platsbesöken exempel på hur vissa utbildningar aktivt arbetat för att samla in information specifikt från denna studentgrupp.

Även om förutsättningarna för ändamålsenlig infrastruktur och studentstöd finns är strukturer för uppföljning och långsiktig planering av infrastruktur och studentstöd ett utvecklingsområde. Studenternas syn på infrastruktur och studentstöd följs upp i den regelbundet genomförda studentbarometern, men någon mer systematisk uppföljning görs inte av studentstödet från lärosätets sida. Och även om lärosätet har en lokalförsörjningsplan som beskriver behoven av lokaler på längre sikt är den idag föråldrad. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning, som framkom vid platsbesöken, att lokalförsörjningsplanen behöver revideras.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande. Ett gott exempel är verksamhetsstödets regelbundna insamling av information om behoven genom studentundersökningar och regelbundna möten med studentkåren. Detta arbete kan stärkas ytterligare genom mer systematisk uppföljning och långsiktig planering.

Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld.

Av självvärderingen framgår att lärosätet tillgängliggör olika slags läranderesurser i form av exempelvis språkverkstad, matematiksupport, bibliotekskunskap och stöd vid uppsatsskrivande. I självvärderingen och vid platsbesöken framkom att behoven identifieras genom till exempel kursvärderingar och genomströmningsdata, samt genom dialoger mellan verksamhetsstödet, akademierna och studenterna. Det insamlade bakgrundsmaterialet ligger sedan till grund för verksamhetsstödets verksamhetsplan. Bedömargruppen menar att de olika läranderesurserna som erbjuds förefaller relevanta, men noterar att det från underlagen inte tydligt framgår hur behovsinformationen efter insamling systematiskt dokumenteras och analyseras eller hur åtgärder följs upp. Vid platsbesöket framkom ändå att studenterna har en god uppfattning av vilka läranderesurser som erbjuds och att omfattningen på dem motsvarar behoven.

Bedömargruppen noterar också det goda exempel på proaktivt arbete med läranderesurser som framgår av självvärderingen. Exemplet visar hur lärosätet inom vissa utbildningar redan på första terminen sätter in insatser för att på ett tidigt stadium identifiera studenter med behov av språkstöd. Dessa studenter erbjuds sedan riktade insatser för att utveckla sin språkliga och skriftliga förmåga. Detta exempel visar att lärosätet vinnlägger sig om att avsätta resurser för att arbeta med studenternas förutsättningar att klara studierna. Ett utvecklingsområde är att sprida denna arbetsmetodik även till andra delar av lärosätet.

Bedömningsgrunden anses uppfylld. Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt, genom till via kursvärderingar och genom dialoger mellan verksamhetsstödet, akademierna och studenter. Det finns också exempel på utbildningar där man systematiskt identifierar studenter i behov av stöd och där resurser då sätts in. Lärosätet uppmanas sprida dessa goda exempel inom och mellan akademierna.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Inte tillfredsställande.

Lärosätet har en till stora delar ny organisation och ett nytt kvalitetssystem med tillhörande nya kvalitetssäkrande styrdokument och aktiviteter, som när det är fullt implementerat bör kunna säkerställa kvaliteten i utbildningarnas utformning, genomförande och resultat. Lärosätet har dock ännu inte ett strukturerat och systematiskt arbetssätt inom hela verksamheten för att säkerställa att utformning, genomförande och resultat av utbildning görs kvalitetssäkert på alla nivåer.

Lärosätet har tydliga riktlinjer och rutiner för hur utbildning inrättas, följs upp och utvecklas och ansvarsfördelning är delvis tydlig. Det framgår däremot inte tydligt av underlag och platsbesök att rutinerna för utvecklingsarbetet i praktiken leder till åtgärder och utveckling i lärosätets alla delar.

Lärosätet har riktlinjer för att säkerställa att kurs- och utbildningsplaner är aktuella och att utbildningen knyts till forskning. Det framgår däremot inte hur och i vilken omfattning detta säkerställs i praktiken. Lärosätet har vidare riktlinjer för att utvärdera och utveckla utbildningen, men det framgår inte tydligt hur personal, studenter och doktorander samt externa intressenter deltar i arbetet.

Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet jobbar systematiskt på att utveckla kvalitetssystemet, men konstaterar samtidigt att detta ännu inte är inarbetat. Arbete pågår med att utveckla uppföljnings- och utvärderingssystemet, men det är ännu oklart om de förändringar som genomförts har gett de effekter som förväntades. Bedömargruppen konstaterar därför att övertygande argument och exempel saknas för att kunna fastställa att kvalitetssäkringsprocessens alla delar fungerar tillfredställande.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld.

Lärosätet har en tydlig beskrivning av ansvarsfördelning samt tydliga handläggningsordningar för inrättande av nya utbildningar. Självvärdering med bilagor visar att lärosätet beslutat om detaljerade och noggranna beskrivningar av de granskningsprocesser som föregår beslut om ny utbildning (program och kurser). Bedömargruppen ställer sig positiv till att det alltid ingår egeninitierad extern granskning av underlag innan beslut fattas om nya huvudområden. Platsbesöken bekräftar att handläggningsordningen är ändamålsenlig och tydlig samt att tillämpningen följs i praktiken. Ansvar för initiering, utformning och förankring ligger på ämnesmiljöerna och vid platsbesöken framkom tydligt hur hela processen från idé till rektorsbeslut är utformad och vilka som har ansvar för olika delar av processen.

Ansvarsfördelningen för utveckling av befintliga utbildningar är inte lika tydlig. Vid platsbesöken framkom olika redogörelser om ansvarsfördelningen, vilka inte alltid överensstämde med varandra (mellan intervjugrupper) eller med underlagen som stipulerar ansvarsfördelningen, och det framkom att det bland annat finns viss oklarhet gällande nämndernas ansvar och linjens ansvar. Bedömargruppen anser därför att ansvarsfördelningen för utveckling av utbildning ännu inte fullt ut är känd i organisationens alla delar.

Lärosätet har självt identifierat förbättringsområden inom området, bl.a. gällande rutiner för nedläggning av utbildningar (inkl. forskarutbildning), något bedömargruppen instämmer i eftersom riktlinjen för inställande och avveckling av utbildning är från 2009. Lärosätet uppger också att berednings- och beslutsprocessen för kurs- och utbildningsplaner behöver förtydligas, vilket bedömargruppen håller med om. Vid platsbesöken framkom olika rutiner för beredning av kursplaner, vilket motsäger målet att kvalitetssäkrande rutiner ska utformas enhetligt för utbildningarna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla arbetssätt för uppföljning av hur handläggningsordningar och rutiner följs av verksamheten samt att upprätta rutiner för att säkerställa att t.ex. riktlinjer är uppdaterade och korrekta.

Bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet har en tydlig och känd ansvarsfördelning för utformning och inrättande av utbildningar som stöds av ändamålsenliga rutiner och processer. Ett bra exempel är lärosätets noggranna och tydligt beskrivna granskningsprocess som föregår inrättande av nya utbildningar. Lärosätets rutiner och processer för utveckling av utbildning är delvis oklar och rutinerna för nedläggning av utbildningar bör uppdateras.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld.

Lärosätet ger goda exempel på att utbildning utformas och genomförs med varierande pedagogiska arbetssätt och examinationsformer som förväntas uppmuntra studenterna till att ta aktiv roll i sin lärandeprocess. Lärosätet har som ett av sina övergripande mål att studenternas lärande ska stå i centrum, vilket bl.a. innebär att studenterna ska ha möjlighet att påverka och ta ansvar för sin utbildning. Flera exempel på studenternas roll i lärandeprocessen beskrivs i självvärderingen där det också uppges att studenterna i kursvärderingar ofta ger uttryck för att det finns en variation i former för undervisning och examination som är meningsfulla, bl.a. i form av tillämpningar som knyter an till kommande yrkesliv.

I lärosätets högskolepedagogiska utbildning säkerställs att deltagarna får kunskap i reflekterande undervisning och transformativt lärande. Detta ger lärarna goda förutsättningar att undervisa med studentaktiverande lärprocesser.

Vidare uppges i självvärderingen att det finns ett utbrett intresse för "active learning" inom lärarkåren. Det framgår däremot inte i självvärderingen eller vid platsbesöken hur det säkerställs att detta kommer alla studenter tillgodo eller om det till syvende och sist ankommer på den enskilda läraren att ansvara för detta. Det anges i självvärderingen att lärandeprocesser och utvecklingen av dessa bygger på ämnesbaserat kollegialt ansvar och det har vid platsbesöken framkommit att det finns flera olika forum där detta kan ske. Bedömargruppen anser att det är positivt att den pedagogiska diskussionen upplevs levande på lärosätet, men rekommenderar att lärosätet tydliggör ansvaret för kurs- och programutveckling samt följer upp hur ansvaret säkras.

Lärosätet anger vidare att det finns en implementerad modell för integrerad undervisning i informationskompetens, vilket kan förväntas öka studenternas förutsättningar för aktivt lärande. Det framgår däremot inte hur modellen fungerar och hur det kan påverka det aktiva lärandet. Lärosätet har själv identifierat att aktivt lärande ännu inte beaktas inom ramen för de lokala utbildningsutvärderingarna.

Goda exempel på uppföljning och genomlysning av studenternas delaktighet i lärandet ges i självvärderingen och vid platsbesöken hänvisas bland annat till de nya rutinerna för kursvärdering som ett instrument för att följa upp detta. Men några resultat av denna förändring har ännu inte kunnat påvisas och det är också oklart om exemplen på uppföljning som ges är systematiska och förekommer över hela lärosätet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla systematiska och effektiva uppföljningsrutiner som leder till dokumenterad utveckling och förbättring samt att uppmuntra en dialog om detta inom kollegiet.

Bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet ger goda exempel på hur utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och bedömargruppen anser att exempelvis de högskolepedagogiska kurserna ger goda förutsättningar för att detta ska kunna säkerställas inom hela lärosätet. Ett utvecklingsområde är att upprätta rutiner och arbetssätt för att följa upp studenternas roll i lärandeprocessen.

Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Inte uppfylld.

Lärosätet har som övergripande mål att all verksamhet ska bedrivas i kompletta akademiska miljöer, vilket skapar goda förutsättningar för att utveckla och stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Forskargrupper, både inom miljöer som är kompletta och inom övriga delar av verksamheten, ger både adjunkter, lektorer och övrig personal ökade möjligheter till att ge forskningsanknuten utbildning. Vidare uppges i självvärderingen att högskolepedagogisk forskning bedrivs genom sektionen för pedagogisk utveckling och forskning (PUF), vilket ger stöd för att även undervisningsmetoderna är forskningsanknutna.

Lärosätet uppger i självvärderingen bland annat att utbildningen ska vara forskningsanknuten på alla nivåer och att studenterna så tidigt som möjligt ska bli involverade i forskningen, samt att programråden är viktiga organ för att stärka anknytningen till profession och forskning. Bedömargruppen har däremot inte fått bekräftelse på att detta sker i praktiken inom hela lärosätet. Det finns tydliga krav på forskningsanknytning vid utvecklande av nya utbildningar, och uppföljningen sker enligt självvärderingen på tre nivåer: i löpande kursutvärderingar med fokus på lärande och forskningsanknytning, i löpande programutvärderingar med fokus på progression och forskningsanknytning, samt i lokala utbildningsutvärderingar med fokus på måluppfyllelse. Bedömargruppen menar dock att det är tveksamt om studenternas synpunkter och lärarnas egna kommentarer i kurs- och programutvärderingar ger ett adekvat underlag för att säkerställa forskningsanknytning i utbildningarna och rekommenderar lärosätet att utveckla nya eller komplettera med andra uppföljningssätt för forskningsanknytning. Eftersom arbetet med kurs- och programvärderingar ännu inte fungerar tillfredsställande inom hela lärosätet går det heller inte i dagsläget att säkerställa att forskningsanknytningen följs upp och utvecklas på ett tillfredsställande sätt.

Lärosätet ger i självvärderingen flera exempel på hur forskning och undervisning ska integreras enligt olika styrdokument, t ex arbetstidsavtalet som ger alla lärare möjlighet till kompetensutveckling, men det framgår inte i vilken omfattning dessa tillämpas och om det i praktiken leder till att all utbildning är forskningsanknuten. Vid platsbesök uppgavs att utbildningens forskningsanknytning varierar inom lärosätet, både när det gäller tillämpning och förståelse, samt att det inte finns kriterier eller en gemensam syn på vad forskningsanknytning betyder. Det uppgavs att det pågår försök att kartlägga hur forskningsanknytningen ska säkras genom bland annat metoddiskussioner mellan aktiva forskare och lärare. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fortsätta diskutera och definiera forskningsanknytningens olika dimensioner (t.ex. metodik, kritiskt förhållningssätt, vetenskaplig grund och forskningsmedverkan), för att utveckla och stärka forskningsanknytningen på alla nivåer inom utbildningen.

Sambandet mellan forskning och utbildning stöds, enligt självvärderingen, också av arbetet vid rekrytering och kompetensutveckling, tjänsteplanering och utveckling samt uppföljning av utbildning, men där bedömargruppen (som nämns ovan) inte har funnit bevis på att processerna för utveckling och uppföljning av utbildning fungerar effektivt och tillfredsställande på alla nivåer och inom alla akademier på lärosätet.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Lärosätet har en tydlig målsättning och ambition att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Ett exempel på detta är lärosätets strategi att skap kompletta akademiska miljöer inom hela verksamheten. En rad åtgärder har initierats i syfte att stimulera forskningsanknytning och vetenskaplig progression i utbildningarna, men det är ännu inte säkerställt att detta givit tillfredsställande resultat inom hela lärosätet. Bedömargruppen rekommenderar särskilt att processen för att följa upp och säkerställa koppling mellan forskning och utbildning utvecklas.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Inte uppfylld.

Lärosätet har, bland annat genom vägledning och regler för utformning av kursplaner, skapat goda förutsättningar för att "utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer". Enligt självvärderingen finns det en målmatris till varje utbildning som visar på kopplingen mellan kurser och kursmål för att säkerställa att alla nationella och lokala mål nås inom varje program. Sådana målmatriser finns även för doktorander i deras respektive individuella studieplaner.

I styrdokument anges att kopplingar mellan lärandemål och examinationsformer tydligt ska beskrivas i kursplaner, vilket även gäller vid t. ex. inrättande av ny utbildning. Enligt självvärderingen följs kopplingen mellan lärandemål och examinationsformer upp i kurs- och programutvärderingar. Det framgår däremot inte av underlagen att uppföljningen verkligen utförs systematiskt och att den skapar underlag till förbättring. Det har heller inte framkommit i underlagen eller vid platsbesök hur arbetet med att uppmuntra och inspirera lärarna att arbeta med "contructive alignment" bedrivs eller hur det säkerställs att alla lärare har tid, kunskap och kompetens för detta. Som lärosätet framhåller i självvärderingen ges frihet och ansvar till den enskilde läraren att inom ramen för kursplanen utforma undervisningen relativt fritt. Det gör att det för bedömargruppen är svårt att finna belägg för att lärosätet säkerställer att undervisning och examination utformas och genomförs så att de verkligen kopplar till utbildningens mål och läraktiviteter. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att säkra att styrdokument och rutiner följs upp och att arbetssätt för att säkra genomförande, uppföljning och utveckling utformas inom ramen för kvalitetssäkringssystemet.

Forskarutbildning saknar övergripande riktlinjer för kopplingen mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. I stället sker detta på individuell nivå, med lärandemålsmatriser för varje doktorand, som årligen stäms av med handledare och studierektor. Platsbesöken bekräftade att detta fungerar väl i praktiken och utbildningsansvariga kunde ge exempel på hur systematisk förbättring av både allmän studieplan och individuell studieplan har skett.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Det finns processer för att säkerställa att utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål och examinationer. Exempel på detta är de tydliga riktlinjerna för utformning av kursplaner där denna koppling ska anges. Bedömargruppen har däremot inte funnit belägg för att lärosätet säkerställer att utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan lärandeaktiviteter och mål respektive examinationer. Ett utvecklingsområde är också att utveckla tydliga uppföljningsrutiner, exempelvis inom ramen för de lokala utbildningsutvärderingarna.

Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand fås goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld.

Lärosätet anger i självvärderingen både proaktiva åtgärder, stödåtgärder och kontrollprocesser för att säkerställa att varje student och doktorand får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Bland de proaktiva åtgärderna nämns ett noggrant arbete med förkunskapskrav och målinriktad information till sökande studenter, för att få studenter med rätta förkunskaper och förväntningar. Som stödåtgärder nämns studentstöd och studievägledning samt uppföljning i kurs- och programutvärderingar och i studentbarometern. Studentkåren uppger vid platsbesök att lärarna är lätta att nå, vilket skapar förutsättning för att ge studenterna ytterligare stöd i sin lärprocess. Vidare anger lärosätet ämneskompetens och pedagogisk kompetens hos lärarna som viktiga förutsättningar för att få motiverade studenter som har möjlighet genomföra utbildningen inom planerad studietid. För programstudenter uppges progression och kursordning i programmen som avgörande för deras möjligheter att ta sig igenom utbildningen inom planerad studietid, och individuella behov identifieras i bl.a. språk- och sökverkstäder samt via kurser i bl.a. studieteknik. Vid platsbesöken gav lärosätet även goda exempel (se område "Förutsättningar", bedömningsgrund 4) på arbete med olika analyser för att identifiera studenter som inte håller studietakten för att kunna sätta in riktade stödåtgärder.

När det gäller forskarutbildningen framgår det inte lika tydligt hur lärosätet säkerställer att doktorander får goda förutsättningar för att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Det är till exempel oklart om forskarstudier också omfattas av de förebyggande angreppssätt som används för grundutbildningen. Framför allt hänvisar lärosätet i underlagen i stället till de individuella studieplanerna och uppföljningssamtalen som processer för att fånga eventuella problem för doktoranden att följa planerad studietid. Men bedömargruppen har inte funnit belägg för att förutsättningarna för genomförande av forskarutbildningen inom planerad tid skulle vara bristfälliga.

Bedömningsgrunden är uppfylld. Lärosätet säkerställer genom olika förebyggande och stödjande aktiviteter att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld.

I självvärderingen uppges att en implementerad utvärderingsmodell för kvalitetssäkring av utbildning finns, som består av utvärderingar på fyra olika nivåer: löpande kursutvärderingar, löpande programutvärderingar, lokala utbildningsutvärderingar och nationella utbildningsutvärderingar. Vidare uppges att modellen tar sin utgångspunkt i att alla medarbetare, doktorander och studenter känner ansvar för kvalitetsarbete. Lärosätet anger ett flertal exempel på genomförda utvärderingar av utbildningar och att åtgärder har vidtagits efter utvärderingarna. Bedömargruppen har däremot inte funnit belägg för att den beskrivna modellen fungerar i praktiken, på alla nivåer och inom hela lärosätet.

Lärosätet har som mål att samtliga utbildningar och program ska följas upp och utvärderas. Det framgår däremot både av självvärderingen och av studentinlagan att kurs- och programutvärderingar inte sker i den omfattning som är önskvärt och lärosätet har själv identifierat brister i systematiken med programutvärderingar. Vid platsbesöken och i den kompletterande dokumentationen framkom tydliga brister i samband med kursvärdering och kursrapportering (utvärdering och förbättringsförslag). Redan vid granskning av kvalitetsarbetet vid lärosätet 2010 (HSV, 2010: Rapport 2010:2 R – Granskning av kvalitetsarbetet vid åtta högskolor 2009) påpekades brister i arbetet med kursvärderingar. Lärosätet uppger vid platsbesöken att de nyligen har förbättrat rutinen för kursutvärderingar och studenterna poängterade att de varit delaktiga i den processen. Men lärosätet kan inte visa att de nyligen genomförda förändringarna har gett, eller i tillräcklig utsträckning gör det troligt att de kommer att ge, avsedd effekt.

De styrdokument som finns för kurs- och programutvärderingar visar på en process, som när den är fullt genomförd, kan vara ett kraftfullt och värdefullt verktyg i högskolans löpande kvalitetsarbete med utbildningarna. Det finns däremot ännu få resultat att peka på. Det finns övergripande riktlinjer för arbetet med löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram, men det saknas helt lärosätesgemensamma anvisningar för hur inhämtande av studenternas synpunkter i kurs- och programvärderingar (enkäter) ska gå till. Enligt självvärderingens bilagor framgår att "Formerna för insamling av studenters, lärares och andra aktörer synpunkter och erfarenheter kan variera mellan muntliga och skriftliga, individuella eller i grupp.". Processen för hur resultaten dokumenteras, förmedlas, driver utveckling och följs upp är därmed otydlig. Det är också otydligt hur medarbetare och studenter engageras i praktiken.

Studentbarometrar och alumnutvärderingar uppges genomföras systematiskt, men det är oklart om, och i så fall hur, dessa används i det strategiska arbetet med att kontinuerligt förbättra utbildningarna. Vid platsbesöken framkom att alumnundersökningar ger input till programutveckling, men att svarsfrekvensen är låg. Andra exempel på input gavs också, men det framgick däremot inte tydligt om processen för att ta hand om informationen och hur den användes till förbättring var strukturerad och systematisk. Det uppgavs däremot att ansvaret för förbättring av program låg på programansvarig.

Lärosätet uppger i självvärderingen att ett problem med uppföljningar är att det generellt sett är låg svarsfrekvens på kursvärderingar, vilket också bekräftas av studentinlagan. Denna bild förstärktes vid platsbesöken, när det också blev tydligt att den inom delar av lärosätet anmärkningsvärt låga svarsfrekvensen är relaterad till ett svagare studentengagemang inom dessa utbildningsmiljöer. Enligt studentinlagan kan det låga studentdeltagandet medföra att värderingarna inte ger en heltäckande bild över studenternas synpunkter på utbildningen och kursen, vilket är ett tydligt tecken på att åtgärder borde vidtas för att säkerställa att relevanta studentsynpunkter kommer in, om det behövs genom andra metoder än via kursvärderingar. Bedömargruppen menar att lärosätet har ett ansvar för att genomföra åtgärder för att öka studenternas engagemang och att det inte är tillfredsställande att enbart hänvisa till studentkåren eller bristande intresse hos studenterna själva. Delar av lärosätet har uppvisat tillfredsställande svarsfrekvenser vid kursvärderingar och det bekräftar att det finns anledning för lärosätet att arbeta aktivt, tillsammans med studentkåren, för att nå tillfredsställande svarsfrekvenser inom samtliga delar av lärosätet. Inspiration till detta förbättringsarbete finns alltså, och bedömargruppen har funnit goda exempel inom högskolan själv, väl värda att lära av.

Även i arbetet med programutvärderingar kan bedömargruppen konstatera brister. Platsbesöken visar att programutvärderingar i hög utsträckning tas fram, men inom delar av lärosätet framstår de som något som bara pliktskyldigt tas fram men inte är en viktig och strategisk del i utbildningsutvecklingen. Inom andra delar av lärosätet visade platsbesöken däremot att goda exempel på arbete med programvärderingar finns.

Lärosätet har under 2018 påbörjat ett arbete med egeninitierade lokala utbildningsutvärderingar, som under en 6-årscykel ska omfatta all utbildning vid lärosätet. Bedömargruppen menar att om dessa utvärderingar genomförs i enlighet med styrdokumenten ger denna process ett bra underlag för analys och förbättring av utbildningskvalitet och för utbildningsutveckling. Men dessa utvärderingar har just påbörjats, och även om företrädare för de utbildningar som hittills utvärderats menar att det varit kvalitetsdrivande, uppger lärosätet vid platsbesöken att processen behöver justeras. Det saknas därför i dagsläget underlag för att bedöma hur kvalitetssäkrande denna utvärderingskomponent är. Bedömargruppen menar ändå att de lokala utbildningsutvärderingarna har god möjlighet att vara en viktig del i lärosätets kvalitetssäkringsarbete, men att lärosätet bör överväga om styrdokumentet ska fastställa att fler bedömningsområden än jämställdhet ska vara obligatoriska, i stället för som i dag att de ansvariga för utbildningarna själva föreslår vilka aspekter som ska utvärderas.

Vid platsbesök angavs att information för utbildningsutveckling även samlas in via samverkan i programrådsdialoger, men det framgick inte hur denna information systematiskt och strukturerat används för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Lärosätet har inte visat tillfredsställande arbetssätt för att tillse att genomförda uppföljningar leder till att lärosätet vidtar de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Bedömargruppen anser att även om goda styrdokument finns, t ex för arbetet med kursvärderingar, programutvärderingar och lokala utbildningsutvärderingar, fungerar inte uppföljningsarbetet och återkoppling till relevanta intressenter på ett strukturerat och systematiskt sätt i praktiken. Ett särskilt utvecklingsområde är att tillse att arbetet med kursvärderingar fungerar tillfredställande inom hela lärosätet.

Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld.

Lärosätet har riktlinjer som anger att åtgärder som genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna ska kommuniceras till relevanta intressenter. Lärosätet uppvisar några goda exempel på att detta fungerar väl, men visar inte på ett övertygande sätt att dessa riktlinjer följs systematiskt inom hela lärosätet. Det framgår heller inte om tillämpningen av riktlinjerna följs upp, och i så fall vem som är ansvarig för uppföljningen. Särskilt svag är kommunikationen gentemot studenter (både nuvarande och presumtiva) och övriga intressenter. Under platsbesöken har bedömargruppen fått tydliga tecken på att information om kurs- och programvärderingar, studentbarometrar och alumnundersökningar samt resultat av dessa utvärderingar inte alltid kommunicerats på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det framkom också att kunskapen om att utvärderingsresultat skulle publiceras och var detta skulle ske var oklart och okänt.

I självvärderingen och vid platsbesöken angavs att kursrapporter med studenternas värdering och lärarnas förslag till åtgärder upprättas och publiceras på lärosätets hemsida. Studentinlagan antyder problem med kursrapporterna och vid platsbesöket framkom att studenterna upplever att det saknas många kursrapporter. Vid platsbesöket framkom även att studenter inom vissa av lärosätets utbildningsområden inte alls kände till att kursrapporter publicerades eller var detta gjordes, vilket är anmärkningsvärt. Vid platsbesöken och vid de kontroller bedömargruppen gjorde framkom vidare att kurs- och programutvärderingar inom delar av lärosätet bara i ytterst begränsad omfattning publicerats på det sätt som riktlinjerna anger. Bedömargruppen har därmed inte funnit belägg för att de genomförda utvärderingarna kommunicerats på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt.

Utbildningsansvariga uppger vid platsbesök att relevanta intressenter identifieras genom utbildningarnas nära koppling till professionen och att företrädare för denna ingår i programråden. Vid platsbesöken framkom att arbetslivsföreträdare har fått information om utveckling och förbättring i program- och akademiråd. Det framgick däremot inte hur systematisk dialog förs med arbetslivsföreträdare om genomförda utvärderingar. I övrigt redovisas i underlagen inte närmare hur lärosätet identifierar sina "relevanta intressenter", vilket gör det svårt att säkerställa att kommunikation till dessa sker på ett ändamålsenligt sätt.

Bedömningsgrunden anses inte uppfylld. Lärosätets process för kommunikation av åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna är inte säkerställd eller systematisk och inom vissa områden har stora brister har konstaterats. Åtgärderna kommuniceras inte på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Ett utvecklingsområde är att ta fram och implementera en tydlig kommunikationsplan för hur uppföljnings- och utvecklingsprocesserna ska kommuniceras, internt och externt, samt granska hur efterlevnaden av denna är på lärosätet.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Tillfredställande.

Underlagen visar att lärosätet har en medvetenhet och tydliga ambitioner att låta jämställdhetsarbetet ha en framskjuten plats i verksamheten. Ambitionen motsvaras också av åtgärder som gjorts, där lärosätet bedöms ha processer på plats för att säkerställa ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Ett exempel på detta är att jämställdhet i utbildningen är en stående aspekt som alltid ska granskas i de pågående lokala utbildningsgranskningarna, samt det utvecklingsprojekt som pågår där målsättningen är att säkerställa att alla utbildningar innehåller moment som beaktar och problematiserar jämställdhetsfrågor. Ett utvecklingsområde för lärosätet är däremot att i policy och styrdokument tydligare synliggöra kopplingen mellan jämställdhet och kvalitet i utbildningen.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld.

Enligt självvärderingen har lärosätet en lång erfarenhet av att göra hållbarhetsfrågor till en integrerad del av högskolans verksamhet, där jämställdhet framhävs som en aspekt som ska genomsyra all verksamhet. Av självvärderingen och platsbesöken framgår att jämställdhet finns med som ett särskilt fokusområde i lärosätets övergripande verksamhetsplan och det är en prioriterad fråga även i akademiernas och sektionernas verksamhets- och handlingsplaner. Vid platsbesöken framkom vidare att uppföljning av jämställdhetsarbetet i huvudsak är integrerat i den ordinarie verksamhetsuppföljningen som sker två gånger per år på både sektions- och akademinivå. Även i självvärderingens bilagor, som exempelvis styrdokument för lärarrekrytering, framgår hur hänsyn ska tas till jämställdhetsaspekten, för process och i urval. Självvärderingen med dess bilagor ger därmed en bild av att olika policydokument, ansvarsfördelningar och beslutsordningar finns på plats för att bedriva ett seriöst jämställdhetsarbete. Bedömargruppen menar ändå att kopplingen mellan jämställdhet och utbildningskvalitet är relativt svag sett till lärosätets policydokument, regler och riktlinjer.

Inom ramen för regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering 2017-2019 har lärosätet formulerat övergripande jämställdhetsmål. Lärosätet har också utsett ansvariga personer på respektive akademi för jämställdhetsarbetet, och rektorn leder själv högskolans övergripande arbete med jämställdhetsintegreringen. Sammantaget ger detta förutsättningar för att frågan hålls aktuell på ledningsnivå och inom akademierna. Uppdraget om jämställdhetsintegrering pågår däremot bara till 2019, och lärosätets handlingsplan för uppdraget sträcker sig av naturliga skäl inte längre än så. Lärosätet bör ta fram planer för hur jämställdhetsarbetet kan göras lika prioriterat efter uppdragets slut.

Bedömargruppen konstaterar vidare att de åtgärderna som lärosätet planerat och vidtagit inom ramen för jämställdhetsintegreringen är många, men dessa syftar till stora delar till medvetandegörande om jämställdhetsproblematiken, i form av kartläggningar samt tillhandahållande av statistik, information och utbildningar. Däremot återfinns färre belägg för konkreta åtgärder som mer direkt syftar till ändrade förhållanden.

Den del av jämställdhetsarbetet som bedrivs inom jämställdhetsintegreringen och som tar sig uttryck i handlingsplaner och styrdokument, och som beskrivits ovan, avser i första hand ett säkerställande av en jämställd arbets- och studiemiljö och förutsättningar för jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. När det gäller jämställdhet i själva utbildningarna redovisar lärosätet ett antal mål och aktiviteter. Lärosätet har beslutat som ett övergripande mål att "Studenterna ska i sin utbildning få kunskap om och möjlighet till att diskutera och problematisera jämställdhet- och genusfrågor för att kunna verka för ett mer hållbart samhälle", vilket innebär att varje utbildning ska innehålla moment som rör jämställdhet. Detta följs upp genom att jämställdhet ingår som en aspekt som alltid ska bedömas i den första cykeln av de lokala utbildningsutvärderingarna, och det bekräftades vid platsbesöken att denna aspekt utvärderades omsorgsfullt. Lärosätet uppger i självvärderingen att jämställdhet även ska beaktas vid inrättande av nya utbildningar, men här visar underlagen från platsbesöken att detta i verkligheten spelar en mindre roll.

Den högskolepedagogiska grundkursen som ges vid Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning har ett integrerat jämställdhets- och lika villkorsperspektiv, och man erbjuder även andra kurser med mer specifikt fokus på jämställdhet och lika villkor, som exempelvis Normkritiskt förhållningssätt i högre utbildning, 5 hp. Denna kursverksamhet ger goda förutsättningar för lärarna att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet har även med Nationella sekretariatet för genusforsknings hjälp initierat ett projekt för att undersöka om och hur jämställdhetsaspekter integreras i utbildningens innehåll och genomförande också i realiteten.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Tillfredsställande.

Lärosätet ger studenter och doktorander möjlighet till representation i olika beredande och beslutande organ samt tillfällen att engagera sig i sin utbildning på olika sätt. Den goda dialog som är etablerad mellan studeranderepresentanter och lärosätets ledning, vittnar om att studenterna även har möjlighet till inflytande även utanför de formella organen. Ett utvecklingsområde är att bland annat att inom kvalitetssystemet tydliggöra fördelarna med ett väl fungerande studentinflytande och att analysera befintliga rutiner och processer i syfte att identifiera och lära av goda exempel av tillämpningar inom lärosätet.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation

Uppfylld.

Enligt lärosätets självvärdering är student- och doktorandperspektivet ett prioriterat område som innefattar studenters och doktoranders rätt att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Detta säkerställs genom möjlighet till representation i beslutande och beredande organ samt i tillfälliga konstellationer. Lärosätesövergripande riktlinjer finns för studentinflytande vilket anges i både självvärdering och studentinlaga. De studerande får möjlighet till representation i råd, nämnder och utskott samt har tillgång till protokoll och minnesanteckningar i dessa organ. Utöver detta har lärosätet även inofficiella dialoger med studentkåren. Båda parter vittnar om att den frekventa inofficiella dialogen kan hållas till följd av det korta fysiska avståndet och det goda samtalsklimatet parterna emellan. Kommunikation mellan studeranderepresentanter och ledning angår frågor som rör studenternas situation, vilka kan vara av generell karaktär men även specifika ärenden berörs. Vid osäkerhet om beslut berör utbildning eller studenternas situation är lärosätets vägledande princip att information alltid meddelas och att samråd sker. Med denna princip säkerställs att samtliga frågor och beslut som berör de studerandes situation diskuteras med studentkåren. De permanenta organ som de studerande inte fått möjlighet att vara representerade i bedöms rimliga, eftersom de inte har en direkt koppling till de studerandes utbildning utan huvudsakligen rör stödverksamheten.

Lärosätet och studentkåren har genom avtal tydliggjort vilka organ som ska prioriteras om det är problem att fylla tillgängliga platser. I avtal med studentkåren skrivs det fram att det är studentkårens ansvar att tillsätta studeranderepresentanter. Vid platsbesök framgick det från båda parter, studenter och ledning, att det är studentkåren som har ansvaret. För att öka doktorandrepresentation kompenseras forskarstuderande för deltagande genom förlängd studietid. Lärosätet har inrättat en särskild kurs, Kunskapsintensiva organisationer, 4 hp, för att ge studeranderepresentanter möjlighet till en mer systematisk genomgång av den miljö de ska verka inom. Kursen bör kunna ge studenten kunskap om högskolevärlden på ett djupare plan, och därmed förutsättningar för ett mer kvalificerat studentinflytande. Dessvärre var ansökningarna för innevarande termin (höstterminen -2018) för få, och därför ges inte kursen. Enligt studentkåren är det deras ansvar att rekrytera och marknadsföra kursen, och detta arbete kan enligt studentkåren utvecklas.

Det finns förutsättningar för de studerande att engagera sig i sin utbildning och i självvärderingen och studentinlagan ges exempel på former för detta, bland annat genom kurs- och programutvärderingar och i programråd. För lärosätesövergripande frågor finns det även möjlighet att vara studentrepresentant i lärosätets beredande och beslutande organ. Även engagemang inom studentkårens organisation visar exempel på möjlighet till representation och engagemang. Det finns flera möjligheter att som studerande delta i olika forum för utbildningen. Utöver tidigare nämnda organ gavs det vid platsbesök exempel på klassmöten, vilket är en löpande samrådsform som tillämpas inom vissa utbildningar. För att kontinuerligt utveckla student- och doktorandinflytandet är ett utvecklingsområde för lärosätet att analysera befintliga rutiner och processer. Bedömargruppen har funnit att systematiken och inte minst uppföljningen av student- och doktorandinflytandet är svår att säkerställa. Lärosätet bör tydliggöra syfte och mål med student- och doktorandinflytandet och för hur lärosätet vill att det ska fungera i praktiken. Även om ett avtal mellan studentkåren och lärosätet finns så saknas en policy eller liknande för studentinflytande. Lärosätet och studentkåren är eniga om att studenternas perspektiv är av betydelse för kvalitetsutvecklingen av utbildningarna men det framgår inte med någon större tydlighet av självvärdering eller platsbesök vilka fördelar lärosätet ser med ett väl fungerande studentinflytande.

Tillämpningen av rutinerna varierar inom lärosätet, exempelvis har det inte i underlagen eller vid platsbesöken enhetligt framgått i vilket forum som kursplaner diskuteras med de studerande. Detta motsäger lärosätets vägledande princip "enhetligt", eftersom lärosätet eftersträvar att det ska vara likartat inom lärosätet. Likaså går det inte att enhetligt bedöma vad lärosätet gör för att låta studentinflytandet ingå i kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet bygger på en närhet mellan studenter och undervisande personal, huvudsakligen eftersom kvalitetsarbetet sker i dialog. När avståndet ökar och dialog mellan student och lärare minskar blir utmaningarna med valda arbetssätt påtagliga, vilket platsbesök och fördjupningsspår visar.

En utmaning med kursutvärderingarna är att svarsfrekvensen varierar stort inom lärosätet, vilket lärosätet även uppmärksammat och rutinerna för dessa har därför nyligen förändrats. På vissa utbildningar är svarsfrekvensen på kursutvärderingarna låg och det är oklart vilken nytta som utbildningsansvariga ser med utvärderingarna. Inom delar av lärosätet framkom det även vid platsbesöken att riktlinjer om kurs- och programutvärderingar inte följs, bland annat avseende publiceringen av resultaten. Lärosätet bör även tydliggöra om och i så fall varför programråden är ett lämpligt forum att följa upp kurser i, eftersom flertalet medlemmar är externa ledamöter och med det är längre ifrån utbildningsinnehållet.

Enligt självvärderingen och studentinlagan saknas aktivt deltagande av studenter och doktorander i vissa organ och sammanhang. Detta verkar delvis vara ett rekryteringsproblem för studentkåren vilket poängteras i både självvärdering och vid platsbesök. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet överlag tar en mer aktiv roll i att bidra till att studeranderepresentationen fungerar fullt ut.

Vid platsbesöken framkom goda exempel på när kursrepresentanter tillsätts och när kursrepresentantens roll ses som en bidragande faktor till bra studentinflytande i pågående kurser. Det finns även goda exempel för hur program arbetat med att öka svarsfrekvensen på kurs- och programvärderingar, till exempel genom schemaläggning och muntliga diskussioner om kursvärderingar, vilket kan underlätta för studenterna att engagera sig i kurs- och programutvärderingar. En bidragande faktor till ökad svarsfrekvens är att studenterna förstår nyttan med att besvara utvärderingarna och att studenterna får ta del av resultatet. Både de som har svarat på enkäten och nästkommande kull studenter bör får information om resultatet och vilka förändringar som skett. Lärosätet uppmanas att mellan och inom akademier och sektioner sprida de goda exemplen på hur man arbetar med kurs- och programvärderingar.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet:

Tillfredsställande.

Lärosätet har struktur och flera aktiviteter som säkerställer samverkan med arbetslivet. Ett exempel är de programråd som är knutna till varje utbildningsprogram och där en eller flera representanter för arbetslivet alltid ingår. Utvecklingsområden är bland annat att systematisera processen för att samla in och bearbeta information samt processerna för beslut, genomförande och uppföljning av vidtagna åtgärder.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld.

Lärosätets profil - vetenskap för profession – tydliggör att arbetsliv och samverkan är av högsta vikt för lärosätet. I självvärderingen framgår att lärosätet har arbetslivsrepresentanter i olika nivåer i organisationen, exempelvis styrelse, nämnd, akademiråd och programråd, samt i de bedömargrupper som används vid de lokala utbildningsutvärderingarna.

Vid platsbesöken inklusive dokumentation från fördjupningsspåren bekräftades att flera programråd fungerar som ett forum för samverkan med arbetslivet och att utbildningars innehåll, struktur och mål diskuteras. Det framgick också att information från de strategiska diskussionerna i programråden förs vidare till linjeorganisationen vid lärosätet, där det beslutas om utveckling och förändring av rutiner, processer och utbildningsinnehåll.

Vid platsbesöken framkom tydligt att arbetslivsföreträdarna anser att lärosätet är mån om relationen med arbetslivet och gav exempel på att utbildningar anpassas till omgivningens förväntningar, exempelvis när det gäller framtidens hälsovård. Arbetslivsföreträdarna uppgav också att de fått information om utveckling och förbättring av utbildningar i program- och akademiråd.

I självvärderingen framgår att lärosätet vid inrättande av nya utbildningar säkerställer kopplingen till utbildningens samhällsrelevans genom omvärldsanalys, där kriterier för professionsanknytning särskilt beaktas. Vid det andra platsbesöket fick bedömargruppen belägg för hur arbetslivskopplingen säkerställs för en nyinrättad utbildning inom vårdsektorn. Vid platsbesöken framgick det också att anknytning till professionen är en av de parametrar som forsknings- och utbildningsnämnden bedömer som viktig vid inrättande av utbildningar.

I självvärderingen framgår att examensmål med professionsrelevans följs upp genom uppföljning av lärandemålen i kurs- och programutvärderingar. Vid andra platsbesöket bekräftades att professionsrelevans ingick som en aspekt i några av utvärderingarna, exempelvis i programutvärderingsrapporterna för Administratörsprogrammet (2017 och 2018) och för Programmet för organisations- och personalutvecklare i samhället, årskull 2015. Det framgick däremot att detta inte lika tydligt ingick i de övriga kurs- och programutvärderingarna som omfattades av bedömargruppens valda fördjupningsspår. Det visar att det inom lärosätet finns skillnader i hur professionsrelevansen hanteras i kurs- och programutvärderingarna. Vid platsbesöken har det inte heller framgått om lärosätet följt upp tillämpningen av kurs- och programutvärderingar med avseende på professionsrelevansen.

Vid de lokala utbildningsutvärderingarna har lärosätet planerat att representanter för näringslivet ska ingå, vilket också bekräftats vid granskning av de första utbildningsutvärderingar som lärosätet låtit genomföra. Vid granskningen av underlagen till fördjupningsspåren samt vid intervjuerna vid platsbesöken framgick däremot att kriteriet samverkan med omgivande samhälle bara hade valts som bedömningskriterium vid en av de tre genomförda utbildningsutvärderingarna. Bedömargruppen anser därför att det är tveksamt om dessa utvärderingar kan användas för att identifiera behov av utveckling av arbetsliv och samverkan i utbildningarna.

Det löpande arbetet med att beakta arbetsliv och samverkan sker enligt självvärderingen på ett flertal sätt, exempelvis genom gästföreläsningar, mentorer och handledare, kurser inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, samt uppdragsutbildningar. Lärosätet anger också i underlaget att en stor andel av examensarbetena på kandidatnivå genomförs i samarbete med arbetslivet. Även i rekryteringsprocessen vägs samverkan med arbetsliv in i situationer eftersom lärosätet inkluderar yrkeserfarenhet och kunskap om utvecklingen inom professionsfältet som rekryteringsgrund, exempelvis vid rekryteringar av adjunkter.

Vid lärosätet finns sex centrumbildningar som i självvärderingen anges som viktiga för samverkan med det omgivande samhället och som lärosätet anser bidrar till kvalitetsutveckling av högskolans utbildning och forskning. Återkoppling av resultat från centrumbildningarnas verksamhet till högskolans verksamhet sker enligt underlaget främst genom att föreståndarna har sin grundanställning vid akademierna och via verksamhetsberättelser. Detta bekräftas vid granskning av underlagen där centrumbildningar tas upp i verksamhetsplanerna för lärosätet och akademierna. Bedömargruppen rekommenderar att den här formen av samverkan med arbetslivet tydligare inkluderas i lärosätets kvalitetssystem och att centrumbildningarnas kvalitetsarbete länkas till kvalitetsarbetet inom lärosätet som helhet, exempelvis genom att visa hur lärosätets utbildningar utvecklas med hjälp av influenser från centrumbildningarnas verksamhet.

Sedan läsåret 2010/2011 har lärosätet genomfört årliga alumnundersökningar för att bland annat följa upp professionsrelevans. Bedömargruppen anser att det är positivt att undersökningarna skett under flera år och ser att det därmed finns goda möjligheter att observera skillnader i studenters synpunkter över tid. Det framgår inte entydigt av lärosätets självvärdering om någon sådan analys har gjorts. Vid platsbesöken bekräftades att alumnundersökningar förvisso ger input till programutveckling, men konkreta exempel på hur informationen har bidragit till att utveckla utbildningar finns inte ur perspektivet professionsrelevans.

Av beskrivningen ovan framgår att lärosätet har strukturer och flera aktiviteter som säkerställer samverkan med arbetslivet. Bedömargruppen bedömer att detta arbete kan utvecklas genom att systematisera processen för att samla in samt bearbeta information och processerna för beslut, genomförande och uppföljning av vidtagna åtgärder. Vid platsbesöken framkom också att lärosätet inte utvärderar samverkan med arbetslivet på ett systematiskt sätt, exempelvis genom att fråga arbetslivsföreträdare om synpunkter på samverkan. I enlighet med lärosätets kvalitetspolicy och ledordet "skarpt" så borde även samverkan med arbetslivet vara ett område som regelbundet utvärderas.

Bedömargruppen noterade vid platsbesöken att det inom lärosätet även finns andra tillämpningar av programråd än det som beskrivs i styrdokumenten. Det finns programråd som inte har samma tydliga koppling till utbildningars innehåll, struktur och mål som övriga programråd som granskades och det är för dessa utbildningar oklart i vilka sammanhang sådana utbildningsaspekter diskuteras med arbetslivsrepresentanter. Det framkom inte om dessa skillnader är kända inom lärosätet och vilka skäl det finns till att här inte följa lärosätets vägledande princip "enhetlighet".

I lärosätets självvärdering framgår att indikatorer för professions- och verksamhetsanknytning i utbildningarna följs inom delar av verksamheten och att resultaten kan leda till revidering av utbildningar eller avveckling av utbildningar. Bedömargruppen noterar att underlagen inte innehåller exempel på i vilken omfattning detta har skett. Därmed kan inte systematiken för det här arbetssättet bedömas.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdena Styrning och organisation samt Utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i de bedömningsområden som inte är tillfredsställande inom två år.  

Lärosätets kvalitetssystem är utformat på ett sätt som gör det troligt att kvaliteten i utbildningen kan säkras, men det saknas belägg för att systemet i realiteten fungerar fullt ut på hela lärosätet och att kvalitetssäkringsarbetet följs upp och kommuniceras i tillräcklig grad. Lärosätets strategi och kvalitetssäkringsarbete relaterar på ett övergripande plan till varandra, och det omfattande och tydliga regelverket, tillsammans med den inom lärosätet välkända kvalitetspolicyn, ger goda förutsättningar för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Även om kvalitetssäkringsarbetet inte till fullo är implementerat på lärosätet, finns det många goda exempel på att systemet i praktiken fungerar. Däremot är det ofta beroende av informella dialoger och avhängigt av individuellt ansvarstagande. Detta medför att systemet fungerar olika väl inom olika delar av lärosätet. Ett utvecklingsområde för lärosätet är också att, som en integrerad del av kvalitetssäkringsarbetet, systematisera sätten att ta tillvara och sprida god praxis för kvalitetssäkring inom lärosätet. Lärosätet behöver också utveckla arbetet med att definiera vilka dess intressenter är.

Lärosätet har tydliga regler och rutiner för rekrytering av personal. Den långsiktiga lärarförsörjningen säkras inom delar av lärosätet genom kompetensförsörjningsplaner, ett arbetssätt som bör spridas till hela lärosätet. Det finns vidare en främjande miljö för framför allt pedagogisk men även vetenskaplig kompetensutveckling som planeras och följs upp systematiskt, framför allt genom lärosätets arbete med individuella utvecklingsplaner för personalen. Lärosätet har tillfredställande resurser för undervisningen i form av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser, och processerna för behovsinventeringen är i huvudsak välfungerande. Ett utvecklingsområde är den systematiska uppföljningen av dessa resurser.

Lärosätet har en till stora delar ny organisation och ett nytt kvalitetssystem med tillhörande nya kvalitetssäkrande aktiviteter. Många av de centrala åtgärderna i systemet har därför bara helt nyligen genomförts första gången, och några inte alls ännu, och de har inte hunnit utvärderas av lärosätet. Lärosätet har en tydlig och känd ansvarsfördelning för utformning och inrättande av utbildningar som stöds av ändamålsenliga rutiner och processer. Ett bra exempel är lärosätets noggranna och tydligt beskrivna granskningsprocess som föregår inrättande av nya utbildningar. Det framgår däremot inte hur det löpande utvecklingsarbetet av utbildningarna genomförs och säkras i lärosätets alla delar. Lärosätet har riktlinjer för att utvärdera och utveckla utbildningen, men det är inte tydligt vilken roll personal, studenter och doktorander samt externa intressenter i realiteten har i det arbetet. Arbete pågår med att utveckla uppföljnings- och utvärderingssystemet, men utifrån den genomförda utvärderingen är det ännu oklart om de förändringar som genomförts har gett de effekter som lärosätet förväntat sig.

Lärosätet har en medvetenhet och tydliga ambitioner att låta jämställdhetsarbetet ha en framskjuten plats i verksamheten. Denna ambition motsvaras också av åtgärder som vidtagits, där lärosätet bedöms ha processer på plats för att säkerställa ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, exempelvis genom att jämställdhet i utbildningen är en stående aspekt som alltid granskas i de lokala utbildningsgranskningarna.

Lärosätet uppfyller det lagstadgade kravet på de studerandes medverkan och inflytande vid beslutande och beredande organ samt ger studenterna, inom större delen av lärosätet, goda förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Lärosätet har också som ett av de övergripande strategiska målen att sätta studentens lärande i centrum och det finns flera goda exempel på hur detta tar sig uttryck och hur lärosätet arbetar med att utveckla studenternas roll i lärandeprocesserna.

Lärosätet har en struktur och flera aktiviteter som säkerställer samverkan med arbetslivet. Exempelvis finns arbetslivsrepresentanter i de allra flesta beredande organ inom lärosätet. Ett utvecklingsområde är bland annat att systematisera processen för att samla in och bearbeta information om samverkan med arbetslivet samt processerna för beslut, genomförande och uppföljning av vidtagna åtgärder. Lärosätet har också rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.