Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) är drygt hälften av lärarna disputerade och alla har lärarexamen. Lärare medverkar i flera olika kurser och bedömargruppen ser positivt på att organisationen och samarbetet mellan lärarna motverkar att undervisningsplanen känns splittrad. I stället kommer de olika kompetenserna till nytta i utbildningen och progression underlättas. Relationen mellan antalet studenter och lärare är tillfredställande och bedömargruppen noterar att lärosätet har insatser för att säkerställa kompetensen på lång sikt. Inom inriktningen samhällskunskap är bedömargruppens bild att det finns en vetenskaplig ämneskompetens som är relevant för utbildningen i samhällskunskap. Den professionsrelaterade kompetens som finns är koncentrerad till värdakademin som har hand om den utbildningsvetenskapliga kärnan. Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att det på kort sikt finns brister i samhällskunskapsämnets ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och professionsrelaterade kompetens, och därmed för utbildningens innehåll och genomförande. Lärosätet redovisar heller ingen strategi för kompetensförsörjningen på lång sikt för inriktningen samhällskunskap.

Utbildningsmiljön vad gäller UVK har direkt allmän didaktisk relevans. Lärosätet arbetar med att utveckla kollegier i syfte att överföra kunskap mellan forskningsmiljöer och undervisningsmiljöer, och bedömargruppen konstaterar därmed att lärosätet arbetar aktivt med att stärka sambandet mellan utbildning och forskning. Det finns även en tydlig koppling mellan teori och praktik i UVK. Lärosätets redovisning av utbildnings- och forskningsmiljön för samhällskunskap präglas av två akademiska miljöer med relaterade utbildningsprogram: statsvetenskap och sociologi. Miljöernas ämnesteoretiska relevans för samhällskunskap tecknas i självvärderingen i generella termer, men i låg utsträckning i förhållande till ämnet och yrket för de blivande lärarna i samhällskunskap. Underlaget visar på en svag medvetenhet om miljöerna i förhållande till utbildningen av samhällskunskapslärare varför utbildningsmiljön bedöms som inte tillfredsställande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls inte. Utbildningen ger brett och djupt kunnande inom delar av huvudområdet i statsvetenskap och sociologi, men inte i ekonomi, Dessutom syns inte något av ämnets mångvetenskapliga centrala teman som anges i styrdokumenten för gymnasieskolan.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) kopplas undervisning och examination samman med vetenskapligt förhållningssätt, forskningsmetoder, beprövad erfarenhet och lärares yrkeskunnande på ett tillfredställande sätt. Gällande inriktningen samhällskunskap är det svårt att ur underlaget utläsa en sammanhållen utbildning med progression till avancerad nivå i vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt. Det framgår till exempel inte vilket utrymme kvalitativ och kvantitativ metod har i utbildningen. Inslagen i sociologi och statsvetenskap som redovisas är relevanta, medan andra ämnesinslag inte redovisas. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom undervisningsämnet samhällskunskap är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inte. Vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet integreras i både UVK och VFU, vilket medför att studenterna kontinuerligt under utbildningen utvecklar denna förmåga. Praktisk yrkesteori används under utbildningen och syftar till att studenterna ska reflektera över och bli medvetna om sin pedagogiska grundsyn, vilket ger stöd för progression. Sett till kurs- och forskningslitteratur har ämnesdidaktik en mycket svag position i inriktningen samhällskunskap. Underlaget beskriver kurser inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) knutna till ämnet. Det framgår att dessa VFU-kurser äger rum under terminer när UVK läses. Dessa omständigheter förstärker bilden av att ämnesstudierna är svagt kopplade till yrkesverksamheten, och självvärderingen pekar på detta som ett utvecklingsområde. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom undervisningsämnet samhällskunskap är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inte. Målet behandlas inom UVK-kurserna genom att lärosätet har ett tydligt sätt att resonera kring didaktik som avspeglar sig på kursernas innehåll och utformning. Målet säkerställs även under VFU, vilket sker kontinuerligt under utbildningen med progression i och med användandet av praktiskt yrkesteori. Användandet av olika examinationsformer och utformningen av dessa medför enligt bedömargruppen att målet säkerställs. Målet uppfylls dock inte i inriktningen samhällskunskap. I underlaget beskrivs ingen tydlig idé för utbildningen när det gäller studenternas förmåga att tillämpa ämnesdidaktik för att undervisa i ämnet. De ämnesdidaktiska inslagen är få och otydligt beskrivna, utan tydlig plats vare sig i form av egna delkurser eller som integrerade delar i ämnesteoretiska kurser med specifik kurslitteratur. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom undervisningsämnet samhällskunskap är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inte. Målet behandlas bland annat genom UVK-kurser där studenterna möter olika faktorer som påverkar elevers lärande och utveckling. Studenterna ska även göra en undervisningsplanering som syftar till att göra alla elever delaktiga. VFU och de fältuppgifter som studenterna har under de högskoleförlagda kurserna bidrar också till att uppfylla detta mål. Målet uppfylls inte i inriktningen samhällskunskap. Ämnesdidaktik har en mycket svag position i lärosätets lärarutbildning i samhällskunskap. De ämnesdidaktiska inslagen är få och otydligt beskrivna. Ämnets koppling till den pedagogiska verksamheten är svag. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom undervisningsämnet samhällskunskap är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Det finns kurser med lärandemål om samhälle, mångfald, flerspråkighet, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, etik och hållbar utveckling. Studenterna får träna att göra bedömningar och det finns examinationer som handlar om att reflektera kring detta, både själv och tillsammans med andra.

Bedömargruppen menar att lärosätet visar medvetenhet när det gäller jämställdhetsperspektivet, vilket avspeglar sig i de analyser som gjorts och att perspektivet beaktas i kursernas innehåll och kursutveckling. Det finns också lärandemål om jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet i en UVK-kurs och i VFU-kurser som kopplar till att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. På inriktningsnivå har lärosätet har en övergripande plan för jämställdhet och ämnesvis finns mål och åtgärder. Dock berörs utbildningen i ämnet marginellt.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling är inte tillfredsställande. Inom UVK sker uppföljning och åtgärder genom högskolans systematiska kvalitetssäkringsarbete, men återkopplingen kan ges i större utsträckning. Kursvärderingar genomförs vid kursslut och analyseras av lärare. En examensmatris används fortlöpande för att stämma av examensmål mot lärandemål. Studentgenomströmningen är lägre än i riket som helhet och det pågår analys av detta och kursutvecklingsarbete för att öka den. Gällande inriktningen samhällskunskap ger lärosätet inga exempel på hur man arbetar för att studenterna i samhällskunskap ska genomföra sin utbildning inom planerad studietid. Lärarstudenterna i samhällskunskap saknar representation i ämnesstudierna. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har ett utbildningsråd för lärarutbildningen, med studentrepresentanter.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser vad gäller UVK att studenten får möjlighet att ta en aktiv roll i utvecklingen av utbildningens innehåll och genomförande, exempelvis genom formell studentrepresentation och genom medverkan i kursutveckling, kursvärderingar och introduktionsdag. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet initierat olika aktiviteter för att öka studenternas medverkan. Vad gäller inriktningen samhällskunskap gör studenternas ställning gentemot andra program att de saknar formella och informella påverkansmöjligheter på utbildningen. Vid intervjun ger lärosätet ett exempel på hur studenter har kunnat påverka ett moment för att tillgodose sina synpunkter på ämnesdidaktiskt innehåll. Ett råd för studentnära frågor inrättades 2018, och här finns en förhoppning om att studenterna i samhällskunskap kan ha en kanal för inflytande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Bedömargruppen kan konstatera att lärosätet har relevant samverkan med det omgivande samhället, på flera olika sätt och i olika konstellationer. Utbildningen blir mer användbar genom teorier som behandlar förändringsprocesser, VFU på både högstadieskolor och gymnasieskolor och fältstudier under de högskoleförlagda kurserna, och detta bidrar till att studenten förbereds för ett föränderligt arbetsliv. Gällande inriktningen samhällskunskap är bedömningen att studenterna utrustas med en generell beredskap att möta samhällsförändringar. Utbildningens svaga yrkesrelaterade och ämnesdidaktiska inslag utgör däremot en påtaglig svaghet.