Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Den utbildningsplan och kursordning som studenterna, som startade 2018 vid lärosätet, har utgått från verkar lovande. Lärosätet har generellt svaga beskrivningar av hur utbildningens olika delar bildar en helhet i ett ämneslärarperspektiv. Utbildningen är under uppbyggnad, vilket innebär att mycket av beskrivningarna i självvärderingen och intervjuerna behöver handla om planerade och ännu inte genomförda kurser. För både personalkompetens och kursstruktur lutar sig lärosätet mycket på erfarenhet från grundlärarprogrammet. Bedömargruppen ser det som positivt att det finns goda erfarenheter att använda och bygga vidare på, samt att lärosätet lyfter fram en del goda och relevanta exempel på kursinnehåll och strukturer. Men bedömargruppen menar att det finns stora behov av att utveckla och formulera dessa erfarenheter och exempel i relation till en helhetsbild för utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och dess roll i ämneslärarutbildningen. Inom ämnet har lärosätet, bland annat med hjälp av studenternas synpunkter, förbättrat strukturen på så sätt att introduktionen till ämnet blir bredare. Det som redan pågår ger ett gott intryck när det gäller ämnesdidaktisk koppling och relevanta, grundläggande kurser i ämnet. Både i självvärderingen, i kompletteringen och under intervjuerna uttrycker lärosätet progressionstankar på flera områden, exempelvis metoder. Bedömargruppen har fått intrycket av att lärosätet är på god väg mot en utbildning av hög kvalitet. Kursplaner för de avslutande kurserna är dock inte beslutade och ingår därmed inte i underlaget. Inom lärosätet har man en stark gemensam ambition att fläta samman utbildningens olika delar, och ämnet svenska står inför utvecklingsarbete när det gäller att samverka med andra kurser (UVK och VFU).

Det finns dock tre områden som gör att utbildningen i det aktuella skedet blir ifrågasatt:

1) Arbetet med att utveckla de terminer som innehåller självständiga arbeten har ännu inte lett till några konkreta kursplaner eller andra underlag. I intervjuerna beskrivs planer för progression och fördjupning i ämnena svenska språket, litteraturvetenskap och ämnesdidaktik, men de har inte tillräcklig substans för att bedömargruppen ska se området ”Utformning, genomförande och resultat” som säkerställt.

2) Planerna för samarbete mellan UVK, VFU, ämnesdidaktik och ämnena behöver konkretiseras så att sambanden mellan innehåll, lärandemål och examination blir tydliga för utbildningens alla delar.

3) Riskerna med idén om en sammanflätad utbildning behöver tas i beaktande så att ämnesdjup och fördjupade kunskaper kan examineras och bedömas.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Personalstyrkan inom UVK har en ämnesmässig bredd och en hög andel disputerade inom främst pedagogik, men även i ämnen som sociologi och historia. Bedömargruppen menar att kompetensen är adekvat för kursernas innehåll och står i proportion till utbildningens volym för de kurser i UVK som hittills genomförts. Även för inriktningen svenska är antalet lärare adekvat och den vetenskapliga professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen är tillräcklig i utbildningens nuvarande skede. Bedömargruppen ser dock positivt på den väntade förstärkningen eftersom den säkerställer kompetensen på längre sikt, när hela utbildningen är utbyggd, och gör lärosätet minde sårbart när det gäller ämnet svenska. Lärarna verkar ha goda möjligheter att bedriva ämnesdidaktisk forskning, men lärosätet skulle också behöva se till att de ingår i sina respektive discipliners forskningsnätverk.

Det är också tydligt att lärosätet har möjlighet att utveckla en stark utbildningsmiljö inom UVK, som till stor del kan hämtas från en redan uppbyggd lärarutbildning. Lärosätet uppvisar också en medvetenhet om att forum och strukturer för att skapa en sammanhållen miljö för ämneslärarutbildningen behöver skapas och utvecklas. Bedömargruppen anser att utbildningsmiljön inte är tillfredställande för UVK i nuläget men det finns goda inslag och en god medvetenhet om vilka utvecklingsområdena är. Lärosätet rekommenderas därmed att formulera en tydligare strategi för hur utvecklingen ska ske. De lärare som undervisar i svenska har forskning i tjänsten och det pågår forskning som är relevant för lärarutbildningen inom exempelvis digitalisering, läromedelsforskning, retorik och litteraturdidaktik samt relationell pedagogik och lärande i samverkan, vilket bedömargruppen menar bidrar till ämnets vetenskapliga, professionsinriktade miljö. En grundläggande idé för lärarna som utvecklar utbildningen i svenska, och står för forskningsmiljön, är att de vill sammanfläta skolämnets delar. Bedömarna rekommenderar dock lärarna/forskarna att arbeta för livaktiga forskningsnätverk även inom svenska språket och litteraturvetenskap.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Bedömargruppen ser visserligen att målet på det stora hela kan uppnås på sikt, men när utvärderingen görs finns inte tillräckligt med underlag för att övertyga bedömargruppen om att alla delar som behövs för att uppnå målet kommer att vara på plats när studenterna når dit i sin utbildning. Lärarnas engagemang, arbete och strävan är lovande, och förhoppningsvis kan lärosätet ge ämnet stöd för att utveckla de kurser som ännu inte finns och som alltså kommer att skilja sig från den utbildning som man tidigare gav tillsammans med ett annat lärosäte. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att omgående påbörja det mer konkreta arbetet med de återstående kurserna. Det blir då tydligt hur innehållet i de pågående kurserna ska bidra till helheten och hur de kan byggas på. Bedömarna rekommenderar också att lärosätet avsätter extra medel för kursutveckling inför den avslutande delen av inriktningen, samt stöd för att ge en utbildning som bidrar till ämnesdjup i svenska språket, litteraturvetenskap och ämnesdidaktik.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. Tydliga svagheter finns främst i området för vetenskapsteori och forskningsmetoder. På en grundläggande nivå får studenterna kunskap och förståelse för ämnesrelevant vetenskapsteori och ämnesmetoder, och man prövar och diskuterar kvalitativa och kvantitativa metoder. I viss mån har man även, eller kommer att ha, en diskussion med progression om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utbildningens avslutande arbete med detta mål i självständigt arbete diskuteras inte. Prognosen för att lärosätet ska säkerställa detta mål är enligt bedömargruppen god, men än så länge finns inte tillräckligt med underlag för att visa hur måluppfyllelse ska realiseras på fördjupad nivå längre fram i utbildningen.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inte. Bedömargruppen ser svagheter både i beskrivningar av vad som ska ingå för att uppfylla målen och att helhetssyner ofta saknas eller är svagt utvecklade. Lärosätet ger dock exempel på hur förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat övas genom lärandemål och säkerställs genom examination. Men det sker ännu inte på ett fördjupat sätt, men det finns en progression mellan de tre kurser som redovisas. Lärosätet har inte redogjort för de kurser som avslutar utbildningen och därmed heller ingen kurs i svenska på avancerad nivå. Alltså bidrar lärosätet ännu inte till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnet genom självständiga arbeten eller kurser på avancerad nivå. Om utvecklingsarbetet vid lärosätet fortsätter anser bedömargruppen dock att målet sannolikt kommer att uppnås under den närmaste framtiden.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inte. UVK har i detta sammanhang främst rollen som en sammanhållande länk gentemot VFU och ämnesdidaktik. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att stärka de didaktiska inslagen i UVK. Inom ramen för ämnesstudierna finns exempel på att ämnesinnehållet kopplas till övningar i att diskutera, planera och tillämpa delar av ämnet i förhållande till undervisning. Bedömargruppen anser därmed att lärosätet gör relevanta kopplingar mellan ämne och ämnesdidaktik under studierna i svenska språket och litteraturvetenskap, och att man genom examination säkerställer den delen av målet. Däremot finns i nuläget få kopplingar mellan utbildningens olika delar eller kopplingar till annan verksamhet än undervisning i ämnet svenska, och målet kan därför i sin helhet inte sägas vara uppfyllt.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inte. Bedömargruppen ser goda intentioner i kursinslag som är förberedande, men efterfrågar beskrivningar av inslag där studenterna får öva praktiskt på detta. Särskilt efterfrågas resonemang om hur kommande inslag kan relateras till en helhetssyn för att studenterna ska kunna erövra de efterfrågade förmågorna. Dessutom kopplar lärosätet i liten utsträckning målet till ämnet. Man gör ingen explicit hänvisning till andra delar av utbildningen, men under intervjuerna meddelar lärosätet att det finns nya planer för UVK- och VFU-kurser och att de ger bättre förutsättningar att koppla samman till svenskan och den övriga lärarutbildningen. Det bådar gott, menar bedömargruppen.

Målet om att bedöma utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling är uppfyllt genom att dessa frågor behandlas i UVK 1–3. Lärosätet har både en breddning och fördjupning i de tre kurserna, där det även finns flera examinerande moment.

Jämställdhetsperspektivet har på lärosätet sin främsta styrka i tydligheten och omfånget i kursinnehållet. Perspektivet behandlas framförallt inom utbildningen generellt och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla arbetet med jämställdhet inom ämnet. Även om jämställdhetsperspektivet bedöms som tillfredställande vore det önskvärt att alla studenter får större möjlighet att arbeta med jämställdhetsperspektivet, till exempel att praktisera ett jämställdhetsperspektiv i sin undervisning, än vad som verkar vara fallet i dag.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet generellt har en mycket god struktur och organisation för att följa upp utbildningen, ge återkoppling av resultat från uppföljningen och genomföra eventuella åtgärder. Det är en styrka hos lärosätet att strukturen för uppföljning har en tydlig potential för att användas i faktiskt förändringsarbete. Exempelvis har utbildningen omstrukturerats till följd av studenternas synpunkter. Särskilt starkt menar bedömargruppen att lärosätet arbetar med uppföljande åtgärder för att studenterna ska kunna fullfölja utbildningen. Den tidiga kontakten som sker med studenter som har svårigheter att klara av studierna ska ses som ett föredöme. Studentkullarna är inte stora och det finns goda förutsättningar för lärosätet att följa upp och stötta studenter under utbildningen. Kvarvaron verkar vissa terminer vara problematisk även om lärosätet förändrat utbildningen för att förbättra studenternas möjligheter. Om studentgrupperna fortsätter att vara små finns det en risk för att det saknas en kritisk massa för att få en dynamisk diskussion. Samtidigt minskar studenternas möjlighet att vara anonyma vid tentamina.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att studenterna har inflytande på utbildningens utformning och genomförande. Studenterna är representerade i beslutande organ och det finns en struktur för direkt inflytande under kursernas och utbildningens genomförande. Utöver det kan de utvärdera sin utbildning digitalt och skriftligt samt muntligt i dialog med programansvarig. Studenternas synpunkter når kursansvariga och studenterna får också återkoppling. Bedömargruppen ser detta som ett tillräckligt system.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara inte tillfredsställande.

När det gäller bedömningsområdet arbetsliv och samverkan är exemplen på hur detta sker för få och det saknas en helhetssyn. Lärosätet arbetar starkt med att sätta igång en ny VFU-organisation, vilket bedömargruppen ser som positivt men efterfrågar tydliga förstärkningar av bedömningsgrunden när de gäller de olika ämnesinriktningarna. Man har därmed startat arbetet med att koppla ihop utbildningen med det omgivande samhället. Ett exempel från svenskämnet är att studenterna involveras i en läsforskningskonferens tillsammans med yrkesverksamma lärare. Dessa kopplingar verkar annars göras genom VFU och lärarnas kompetens som tidigare yrkesverksamma i ungdomsskolan. Prognosen är god, även om det ännu inte finns tillräckligt med konkreta planer för att visa att arbetsliv och samverkan är tillfredställande.