Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

När det gäller personal framkommer att lärosätet har en tydlig plan och systematisk arbetsordning för både tjänsteplanering, kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Personalen kan svara för den utbildningsvetenskapliga kärnans områden och tillfredsställer därmed de examensmål som avser UVK. För inriktningen svenska är personalen sårbar på kort sikt men bedömargruppen anser att lärosätet kommer att ha den vetenskapliga, pedagogiska och professionsrelaterade kompetens som behövs, när planerade nyrekryteringar är genomförda. Därför rekommenderar bedömargruppen att lärosätet stöttar ämnet så att rekryteringarna kan fullföljas. Lärosätets kompetensinventerings- och beställningssystem verkar se till att ämnet får tillräcklig kompetens när det gäller vetenskaplighet, professionsanknytning och pedagogik.

Det finns en tillfredställande utbildningsmiljö. De åtta utbildningsvetenskapliga kärnkurserna kan kopplas till olika forskningsområden och forskningsprojekt. Det finns aktiva forskare i utbildningen och en nära koppling mellan utbildning och forskning. En annan styrka är den tydliga kopplingen till professionen vilket sker genom kursmentorer som är verksamma gymnasielärare, VFU-handledare och personal med ämneslärarexamen. En av lärosätets styrkor är ämnesdidaktiken, både i forskning och i utbildning. Utvecklingsområden är att det saknas ämnesspecifik forskning, och man har en liten andel docenter och professorer som undervisar. Lärosätet behöver också driva forskning som inriktad mot årskurs 7–9 för att få en miljö som på ett konkret sätt är relevant för studenterna som siktar mot att undervisa i detta spann.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Det finns en stark ämnesdidaktisk anknytning och en ambition att integrera utbildningens olika delar, men de inledande kurserna präglas av en påfallande stoffträngsel. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver fundera på nivån och den stora bredden som ska omfattas, och man måste hitta sätt för studenterna att fördjupa sina ämneskunskaper i svenska språket och litteraturvetenskap. Lärosätets svaghet är alltså balansen mellan ämnesdidaktik och ämneskunskaper och bedömargruppen rekommenderar därmed lärosätet att se över strukturen för inriktningen mot årskurs 7–9.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. I UVK uppfylls målet på grundläggande nivå eftersom det finns en progression i innehåll och examinationer i UVK och VFU som relateras till studentens ämnesstudier med avseende på fördjupad kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa metoder. För svenskämnet framgår att dock att fördjupningen inte sker. Det finns lärandemål från alla delkurser som stöttar vetenskaplighet men målet ska enligt lärosätet huvudsakligen komma till uttryck under de båda kurserna som omfattar självständigt arbete. Arbetena brister när det gäller fördjupad kunskap om vetenskapsteori eller kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och bedömargruppen rekommenderar att lärosätet förstärker moment inom ämnet svenska som ger kunskap om vetenskaplighet, ämnesteori och färdighet i att tillämpa både ämnesspecifika och generella vetenskapliga metoder. Lärosätet säkerställer däremot den andra delen av målet, att visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. Trots att UVK bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen svenska är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Professionsanknytning är en av lärosätets styrkor för inriktningen svenska. Studenterna får successivt öva på att kritiskt och självständigt systematisera och reflektera. De exempel på lärandeaktiviteter och examination som är kopplade till det aktuella lärandemålet verkar, enligt bedömargruppen, hänga ihop på ett sätt som säkerställer måluppfyllelse. Det finns en klar bild i matrisform av hur lärandemål, aktiva verb och aktiviteter som stöder studenters lärande och examination hänger ihop inom ramen för UVK och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt i relation till studenternas ämnesstudier.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Målet examineras både inom ämnet och under VFU. Bedömargruppen ser lärosätets integrerade ämnesdidaktik som en styrka, men menar att den kan behöva balanseras. Vissa ämneskunskaper är avsedda för att ge studenterna djupare förståelse för ämnet, och allt varken kan eller bör omsättas i klassrumspraktik. På lärosätet är man medvetna om detta och ger också studenterna ett visst stöd genom att låta dem reflektera över vad som kan omsättas i praktiken. Bedömargruppen rekommenderar ändå lärosätet att i högre grad se över hur man kommunicerar sätt att omsätta kunskaper i handling. Måluppfyllelse säkerställs via progression mellan UVK, VFU och ämnesstudier, allmändidaktiska moment i UVK samt VFU.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Olika UVK-kurser innehåller examinationer och stöd till kommande VFU när det gäller specialpedagogik, elevers sociala relationer, gruppdynamik och grupprocesser, bedömning och dokumentation samt kamratbedömningar. Eftersom även VFU och ämne är integrerat tar lärosätet upp hur innehåll, lärandemål och examination i svenskämnet bidrar till måluppfyllelsen. Lärosätet visar hur man kopplar lärandemål till detta examensmål, och det är tydligt att studenterna får övning i att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten både inom ämnet och under ämnes-VFU:n.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Det sker via lärandemål för exempelvis värdegrundsfrågor, elevmångfald, forskningsetik, ledarskap, specialpedagogik och genomförandet av bedömningsprocesser. Lärosätet menar att ämnet i grunden utgår från att vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter ska säkerställas under utbildningen. Bedömargruppen anser att det framför allt är den sociala sidan av hållbarhet som berörs, och rekommenderar lärosätet att se om man kan omfatta även andra aspekter av hållbarhet i större utsträckning.

Jämställdhetsperspektivet är väl förankrat i lärarutbildningen, och detta område är ett tydligt exempel på att lärosätets samlade kompetens tas tillvara. Lärosätet arbetar med bland annat genomlysning av utbildningsplaner, kursplaner, litteraturlistor och normkritiska perspektiv. Det finns ett genomtänkt upplägg av undervisningen om jämställdhet och jämställdhetsaspekter behandlas explicit i föreläsningar och seminarier. Bedömargruppen rekommenderar att man inför lärandemål som på ett tydligare sätt omfattar jämställdhet, för att stärka studenternas förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet inom det egna ämnet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling sker via en kvalitets- och uppföljningsorganisation från övergripande universitetsnivå via programnivå och ned till institutions- och kursnivå, samt utifrån intressenter som lärare, VFU-handledare, studenter och alumner. Lärosätet har därmed rutiner för kvalitetsarbete på lärarutbildningen, vilka bedömargruppen uppfattar som tillräckliga, och resultat från kursvärderingar och annan uppföljning leder till åtgärder när det behövs. Samtidigt gör det nya utvärderingsverktyget att fler intressenter kan få återkoppling. Lärosätets kvarvaro ger inte indikationer på några oroväckande tendenser och det finns en organisation för att identifiera och stötta studenter i svårigheter. Studenter erbjuds bland annat vägledningssamtal, studentmentorer och individuella som syftar till att synliggöra studenternas väg genom utbildningen i syfte att få dem att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen menar att studenterna kan påverka utbildningens innehåll. De är representerade i institutionsstyrelsen och på institutionsnivå, och därutöver finns en studeranderepresentant i alla ämnesråden. Lärosätet har även diskussioner med studenter som har gått igenom inriktningens samtliga kurser. De har bland annat lett till att man bytt ut kurslitteratur och gjort förändringar för att få en tydligare kontinuitet i ämnet.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

När det gäller arbetsliv och samverkan ger lärosätet ett antal exempel på hur samverkan sker med olika aktörer kopplade till studenternas framtida arbetsmarknad och intressenter som är viktiga för att utbildningen ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevanta samarbeten sker med det omgivande samhället genom exempelvis Läslyftet och skolverksmoduler samt samverkan med skolor, men i självvärderingen identifieras också utvecklingsområden såsom alumnverksamhet. Man vill också ha mer utbyte med bibliotek och lärare som inbjuds att föreläsa. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet fullföljer sinaplaner för att få mer relevant samverkan.