Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Personalen inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) är huvudsakligen tillsvidareanställd och en majoritet har lärarutbildning, varav en hög andel med ämneslärarexamen och högskolepedagogisk utbildning. Andelen disputerade är tillfredsställande. För professionsrelevant kompetens svarar adjungerade adjunkter. Även för inriktningen svenska motsvarar det totala antalet verksamma lärare kravet på vetenskaplig kompetens, och adjunkter har anställts för att förstärka professionsrelevansen. Institutionerna har strategiska komptensförsörjningsplaner som omfattar svensklärarutbildningens behov. Flera rekryteringar har under senare tid varit direkt inriktade mot arbetsuppgifter inom undervisning i svensklärarutbildning och forskning som är relevant för skolämnet svenska.

Lärosätet säkerställer att utbildningsmiljön bottnar i både professionskunnande och forskning med innehållslig bredd, i form av flera utbildningsvetenskapligt inriktade forskningsmiljöer fördelade på olika institutioner samt en nationell forskarskola för lärarutbildare inriktad mot flerspråkighet. Svensklärarutbildningen är förlagd till vetenskapligt starka institutioner med omfattande utbildningsuppdrag och forskning som är relevant för yrkesutövningen, till exempel inom forskningsområdet svenska med didaktisk inriktning. Lärosätet arrangerar nationella och internationella konferenser, och forskningsresultat redovisas i olika slags publikationer som används i utbildningen, vilket förstärker sambanden mellan forskning och utbildning. Lärosätet medverkar dessutom i flera projekt som rör kompetensutveckling av lärare, i samverkan med skolhuvudmän. Lärare inom utbildningen medverkar också som experter i olika uppdrag för myndigheter såsom Skolverket. Det finns dock en arbetsdelning, där vetenskaplig kompetens inom språkvetenskap och litteraturvetenskap framstår som åtskild från språkdidaktik och litteraturdidaktik. Utbildningsmiljön framstår på så sätt som disciplinärt och ämnesdidaktiskt splittrad, och det finns en risk för att studenterna också kommer att undervisa svenskämnet i grundskolans årskurs 7–9 på som tudelat.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. I utbildningen ingår redan från start kurser som är inriktade mot dels språkvetenskapliga och dels litteraturvetenskapliga ämnesområden som är relevanta för yrkesutövningen. Genom att studenterna väljer litteraturvetenskaplig eller språkvetenskaplig fördjupning under senare delen av utbildningen kan de få fördjupade kunskaper inom ett av ämnesområdena. Lärandeaktiviteter följs upp genom varierande examinationsformer. Lärosätet arbetar också med att vidareutveckla examinationsformer.

Målet gällande vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Studenterna möter kvantitativa och kvalitativa metoder för datainsamling i kurserna. I utbildningen ingår även kurser som är inriktade mot kravet på vetenskapligt förhållningssätt och frågan om betydelsen av beprövad erfarenhet på både allmän vetenskapsteoretisk nivå och ämnesspecifik nivå. På så sätt har studenterna möjlighet att utveckla sin akademiska litteracitet i förhållande till yrkesutövningen. Måluppfyllelsen säkerställs genom lärandeaktiviteter och examinationer i kombination med det självständiga arbetet på avancerad nivå. Kvalitativa metoder dominerar i de självständiga arbetena, även om kvantitativa metoder behandlas främst inom språkvetenskap. Lärosätet arbetar för att förstärka den metodologiska pluralismen. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen avhandlas i kurserna inom UVK, ämnesdidaktiska kurser och i anslutning till verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inom UVK men säkerställs inte inom inriktningen svenska. I UVK tränat studenterna på att identifiera didaktiska och ämnesdidaktiska forskningsproblem och hur detta kan kopplas till konkret undervisning. I VFU-kursen ska studenterna till exempel självständigt och ansvarsfullt leda och utveckla undervisning utifrån adekvata ämnes- och ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper. Studenterna får arbeta praktiskt med lektionsplaneringar som vilar på vetenskaplig grund vilket bedömargruppen ser som positivt. Det är också positivt att studenterna kontinuerligt tillvaratar relevant och aktuell litteraturvetenskaplig och språkvetenskaplig forskning som är relevant för yrkesutövningen. Men eftersom ämnesdidaktiken ingår i UVK anser bedömargruppen att det blir otydligt hur svensklärarutbildningens olika delar kopplas samman, särskilt litteraturdidaktik med litteraturvetenskap och språkdidaktik med språkvetenskap. Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen har flera olika lärandeaktiviteter och examinationer som möjliggör måluppfyllelse. Dock blir progressionen otydlig, och bedömargruppen ser flera svagheter i utbildningen som tillsammans tyder på att måluppfyllelsen inte säkerställs.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls genom progression inom ramen för UVK och VFU samt i relation till studenternas ämnesdidaktiska kurser. Lärosätet redovisar en variation i examinationsformer. Studenterna får arbeta med konkreta elevuppgifter till exempel att studenterna får träna på hur olika moment utförs i klassrummet samt utforma och kritiska granska lektionsupplägg och lektionsplaneringar. I utbildningen ingår därmed lärandeaktiviteter med tillhörande examinationer i syfte att utveckla studenternas förmågor samtidigt som dessa transformerade kan användas i den egna yrkesutövningen. VFU har placerats i terminer där enbart kurser i UVK ingår, men ett sådant upplägg kan hindra förbindelserna mellan didaktik och ämnesdidaktik. Etablerad handledarutbildning, ett nytt VFU-avtal och pågående utvecklingsarbete skapar dock förutsättningar för stärkta förbindelser mellan lärandeaktiviteter och examinationer i högskoleförlagd utbildning och bedömningen av studentens prestationer inom VFU. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inom UVK men säkerställs inte inom inriktningen svenska. Bedömargruppen anser att utbildningen har flera olika lärandeaktiviteter och examinationer som möjliggör måluppfyllelse, framför allt i UVK och VFU. Studenten ska anknyta till olika professioner i skolan, i synnerhet specialpedagoger. Vidare handlar det om villkor för lärande, ledarskap i klassrummet, olika diagnoser och hur man kan förhålla sig till elevers skiftande behov och förutsättningar, mångkulturalitet, särbegåvning, flerspråkighet och gruppkonstellationsfrågor i undervisningen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att i det fortsatta utvecklingsarbetet tydliggöra UVK som huvudområde utifrån det vidgade läraruppdraget, som omfattar exempelvis mentorskap, ledarskap och konflikthantering, och hur detta relaterar till kärnuppdraget undervisning. Det finns en progression inom ramen för UVK och VFU samt i relation till de av studentens ämnesdidaktiska kurser som ligger inom UVK. Men eftersom ämnesdidaktiken ingår i UVK blir det blir otydligt hur svensklärarutbildningens olika delar kopplas samman, särskilt litteraturdidaktik med litteraturvetenskap och språkdidaktik med språkvetenskap. Samtidigt visar lärosätet i underlagen en medvetenhet, mer på ett allmändidaktiskt plan, om att utbildningen ska vara inriktad mot varje elevs lärande och utveckling. Progressionen och säkerställandet av måluppfyllelse inom inriktningen svenska blir därmed otydlig för bedömargruppen som rekommenderar lärosätet att se över lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer i tillämpliga kurser.

Målet för bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls genom kursens genomförande och examinationer. Studenterna möter etiska aspekter genom examinerande moment i VFU:n. Bedömargruppen delar lärosätets mening att det är ett utvecklingsområde hur man arbetar med hållbar utveckling.

Lärosätet har en plan för jämställdhetsarbetet och det finns ett utpekat ansvar på olika nivåer att beakta jämställdhetsperspektivet jämte handlingsplaner och rutiner i anslutning till program- och kursplanearbete. Jämställdhetsperspektivet aktualiseras i UVK-kurserna genom exempelvis historiska perspektiv på könsskillnader samt i moment som belyser identitet och identitetsskapande, normer och värdegrund, likabehandling och diskriminering. Flera olika lärandeaktiviteter och examinationer i svensklärarutbildningen tyder enligt bedömargruppen på att studenterna förbereds på att beakta och kommunicera jämställdhetsperspektivet i den pedagogiska verksamheten.

Det sker ett systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Övergripande är programrådet som träffas kontinuerligt och diskuterar kvalitets- och utvecklingsbehov i utbildningen. Bedömargruppen ser systematiken och bredden i kvalitetsarbetet som en styrka. Systematiken skapar förutsättningar för empiriskt grundade utvecklingsområden och åtgärder som är direkt relevanta för relationen mellan språkvetenskap och språkdidaktik respektive litteraturvetenskap och litteraturdidaktik liksom sinsemellan dem. Lärosätet har vidtagit åtgärder för att stödja studenterna i att genomföra utbildningen inom planerad studietid, vilket också har resulterat i ökad genomströmning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet har riktlinjer för studentinflytande och studeranderepresentanter bereds plats i olika organ. Studentrepresentanterna är arvoderade. Den programansvariga institutionen arbetar aktivt i samarbete med lärosätets studentkår för att säkra studentmedverkan i formella organ, bland annat ett programråd. Kursvärderingar genomförs på sedvanligt sätt och studenterna har också möjlighet att framföra sina synpunkter mer informellt. Det finns därmed både formella och informella möjligheter för studenterna att lämna synpunkter och delta aktivt för att utveckla utbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet redovisar exempel på samverkan med skolhuvudmän inom VFU, handledarutbildning och i form av utvecklingsprojekt på vetenskaplig grund, som förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv. Bedömargruppen anser att lärosätet har en god samverkan med skolhuvudmän för att genomföra och kvalitetssäkra VFU, och i form av utbildning på forskarnivå för yrkesverksamma lärare. Lärare, främst inriktade mot språkdidaktik, medverkar i uppdragsforskning och i andra uppdrag för att utveckla yrkesverksamma svensklärares undervisning. De generiska förmågor som studenterna utvecklar under svensklärarutbildningen skapar förutsättningar för yrkesverksamhet inom främst annan utbildning, fritid och kultur.