Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) är antalet lärare och deras sammantagna kompetens, vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska, adekvat. Lärosätet har en planering och systematik för kompetensförsörjning och kompetensutveckling med vetenskaplig och högskolepedagogisk meritering samt överblick av kompetensbehov. Lärosätet har en god bild av lärarutbildningens vetenskapliga och professionsinriktade utbildningsmiljö genom att det finns en sammanhållen miljö där forskningsprojekt och forskningsområden och deras koppling till områden i den utbildningsvetenskapliga kärnan framgår. Det är positivt att lärosätet identifierat områden för professions- och verksamhetsutveckling såsom exemplet med projektet Nätbaserat lärande.

Inom inriktningen matematik står det klart att när det gäller personal är antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska) god och adekvat. Lärosätet har en planering och systematik för kompetensförsörjning och kompetensutveckling med vetenskaplig och högskolepedagogisk meritering samt överblick av kompetensbehov. Den matematiska och matematikdidaktiska miljön är god både avseende vetenskaplighet och professionsmässigt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls genom att lärosätet visar tydligt att de områden inom matematik som krävs för yrkesutövningen ingår i utbildningen. Lärosätet anger en grundton, där gedigna ämneskunskaper ses som en av grundstenarna för en gymnasielärarutbildning i matematik, med en start i de vanliga kurser som brukar ingå i en grundutbildning inom matematik, följt med kurser på högre nivå som ger en stabil begreppslig grund för mycket av gymnasiematematiken, med innehåll som är centrala i gymnasiets kurser, t.ex. för differential- och integralkalkylen. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Måluppfyllelsen för vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet säkerställs genom att studenterna möter och tillämpar teorier och metoder inom utbildningsvetenskaplig forskning samt analyserar sambandet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studenterna tränas att granska inte minst olika kvantitativa data rörande skolresultat och effektstudier. Metod och teori följs senare upp i ämnesstudierna på en fördjupad nivå och som förberedelse för de självständiga arbetena. Målet uppfylls inom inriktningen matematik. Kursmål som på olika sätt berör matematikens vetenskapliga grund återfinns i flera av kurserna. Främst gäller detta de senare kurserna, målen i dessa kurser är tydligt relaterade till matematiken som vetenskaplig verksamhet. De inlämningsuppgifter som utgör stommen i dessa kurser, liksom även deras huvudsakliga examination, går huvudsakligen ut på att bevisa och tillämpa matematiska satser. På detta sätt övar studenterna på att tillämpa metoder och arbetssätt som matematiker använder i sin vetenskapliga verksamhet. Kunskaper om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder nås inom matematikdidaktikens kurser och i det självständiga arbetet och examinationsformerna bedöms vara tillfredsställande. En viktig aspekt av de matematikdidaktiska kurserna, bland annat som förberedelse för det självständiga arbete, är att introducera studenterna till några av de mest centrala matematikdidaktiska teoretiska ramverken och metodologierna. Den kunskap om matematikens och matematikdidaktikens vetenskapsteori och forskningsmetoder som studenterna utvecklat under utbildningen får sedan sin tillämpning i det självständiga arbetet, när studenten förväntas att med användande av matematikens eller matematikdidaktikens vetenskapliga teorier och metoder genomföra ett större enskilt arbete. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Lärosätet beskriver på ett tillfredsställande sätt hur studenterna får möjlighet att uppnå målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Målet rör kritisk reflektion utifrån egna och andras erfarenheter i relation till aktuell forskning och hur examinationen sker. I kurserna inom UVK finns flera examinerande moment där studenterna bland annat får möjlighet att reflektera över erfarenheter genom muntlig redovisning av sina från VFU:n samt bidra till yrkesverksamheten genom koppling av bearbetade erfarenheter till vetenskaplig forskning. Målet uppfylls inom inriktningen matematik det framkommer att studenterna i många olika kurser arbetar med att presentera egna lösningar och ta del av varandras erfarenheter samt att de ser på inspelade lektioner (japansk och svensk kontext) för att reflektera över och analysera de inspelade lärarnas erfarenheter. I alla matematikkurser ingår det i större eller mindre grad att reflektera över varför olika matematiska påståenden är giltiga, analysera under vilka förutsättningar satser gäller, avgöra vilka matematiska metoder som är lämpliga för att lösa vissa typer av problem. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Målet säkerställs genom exempelvis tillämpning av metoder för att synliggöra och analysera specifika händelser i klassrummet, återkoppling på genomförd undervisning, reflektioner om lärande och träning att bedöma autentiska elevtexter och hur bedömningar kan kommuniceras. Målet uppfylls i inriktningen matematik genom att VFU-kursen och det självständiga arbetet tas upp i självvärderingen som didaktiska grunder som tillsammans med de tre matematikdidaktikkurserna utgör stommen för att nå målet. Det förekommer även didaktiska inslag i de ämnesteoretiska kurserna i matematik. I de matematikdidaktiska kurserna anges tillämpning av didaktik och metodik spela en viktig roll. Som examinerande moment ingår i alla tre kurserna problemdemonstrationer vid tavlan, där studenternas förmåga att på ett didaktiskt genomtänkt sätt presentera matematiska resonemang i en undervisningssituation testas. Föreläsningar och seminarier kring didaktiska aspekter av gymnasieskolans matematik ingår också i alla tre kurserna. En kurs tar upp hur man på olika sätt kan använda matematikhistorien som didaktiskt hjälpmedel, dels hur ett matematikhistoriskt perspektiv kan användas för didaktiska syften i den konkreta matematikundervisningen, dels hur den kan användas som illustration av det eventuella sambandet mellan matematiska begrepps historiska utveckling och den individuella begreppsutvecklingen. Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel för hur man kan examinera målet. Det beskrivna innehållet i didaktiska kurserna tillsammans med kopplingen till VFU:n och det självständiga arbetet bedöms ge studenterna goda möjligheter att nå målet. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande säkerställs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan genom att studenter reflekterar över och analyserar den enskilda elevens lärande och utveckling, men också genom att studenten arbetar med variation av behov och förutsättningar som kan finnas i olika elevgrupper. Målet uppfylls i inriktningen matematik uppfylls genom att planering, genomförande och utvärdering anges som en central del i alla de didaktiska kurserna och ett flertal moment med till exempel lektionsplaneringar med inslag där studenterna förväntas reflektera över olika didaktiska situationer beskrivs användas i olika kurser. Vidare får de kritiskt reflektera över styrkor och svagheter hos olika lösningsmetoder och presentationsformer, både ur ett matematiskt och ur ett matematikdidaktiskt perspektiv. Detta är en viktig aspekt av den didaktiska kompetensen i matematik, ett ämne som i hög grad kretsar kring problemlösning. I den tredje matematikdidaktikkursen får studenterna planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet som en förberedelse för VFU-kursen. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att bedöma utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling säkerställs genom en kurs som berör skolans demokratiska uppdrag, barnkonventionen, mänskliga rättigheter, jämställdhet, HBTQ samt mobbning och diskriminering, VFU och kopplingen till det pedagogiska arbetet samt kursen Hållbar utveckling. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Lärosätet redogör för hur organisationen aktivt arbetar utifrån fastställda riktlinjer för att säkra ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Lärosätet ger ett antal exempel på hur genusperspektiv och könsskillnader förankras hos studenterna. Inom inriktningen matematik har det gjorts översyn av litteratur och lärosätet fann en jämn könsfördelning mellan författare inom matematikdidaktiken, men en betydligt ojämnare fördelning inom matematikämnet. Det har gjorts översyn av balans mellan kvinnliga/manliga föreläsare och lärare på kurserna och balansen är där god. Sett till kursernas innehåll, så är det matematiska ämnesinnehållet i sig könsneutralt. Didaktisk forskning om kön och matematik tas upp i viss mån i de didaktiska kurserna. Sammantaget görs bedömningen att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande och att studenterna ges goda möjligheter att nå förmågan att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv.

För säkerställande av uppföljning, åtgärder och återkoppling finns upparbetade kontaktytor och arenor för utvecklingsarbete för olika aktörer i programmen som ämnesansvariga och ansvariga för den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Programmet utvärderas varje år och VFU följs kontinuerligt också upp med studenter och VFU-handledare. På kursnivå finns en upparbetad och synliggjord process för beredning, genomförande och uppföljning av kursvärderingar. I inriktningen matematik framgår måluppfyllelse genom att det i organisationen finns upparbetade kontaktytor och arenor för utvecklingsarbete mellan olika aktörer i programmen. Programmet utvärderas årligen och VFU följs kontinuerligt också upp med studenter och VFU-handledare. På kursnivå finns en upparbetad och synliggjord process för beredning, genomförande och uppföljning av kursvärderingar.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Självvärderingen och intervjuerna visar att det finns rutiner för studentinflytande och strukturer för studenters medverkan i beredande och beslutande organ. Studenter kan också verka i mer informella sammanhang där de kan ge synpunkter på sina studier.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet redogör för olika typer av samverkan med det omgivande samhället i stort och ger exempel på konkreta aktiviteter både inom utbildningen och i anslutning till mer externt riktade verksamheter som bidrar till att ge studenter beredskap att möta förändringar i arbetslivet.