Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Bemanningsmässigt finns en fördelning av personal med goda vetenskapliga meriter och relevant professionskunskap inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Lärarnas vetenskapliga kompetens i inriktningen matematik är mycket hög och har en bredd som gott och väl täcker utbildningens behov. Den matematikdidaktiska vetenskapliga kompetensen är också god via samarbetet med Stockholms universitet. Genom lärare med lärarexamen och praktisk erfarenhet från grund- och gymnasieskolan säkerställs den professionsrelaterade kompetensen. De flesta lärare har också formell högskolepedagogisk kompetens och är engagerade i utbildningsfrågor.

Den vetenskapliga och professionsorienterade miljön vid lärosätet och samarbetspartnern Stockholms universitet är stark och bedöms ge utbildningen en bra bas. Lärosätet behöver däremot säkerställa samarbetet miljöerna emellan så att studenternas möter en sammanhållen miljö. Lärosätet har en stark vetenskaplig miljö i matematik. En styrka är kopplingen till civilingenjörsutbildningen som gör att lärarstudenterna får se hur matematik används i andra ämnen och i samhället, men det är också en utmaning för utbildningen att hantera detta dubbla fokus. Utbildningsmiljön utgår från starka vetenskapliga miljöer i matematik och matematikdidaktik och är sammansatt av lärare som verkar på flera olika institutioner och vid samarbetspartnern Stockholms universitet. Inom den vetenskapliga miljön i matematikdidaktik bedrivs professionsinriktad forskning som ämneslärarstudenterna kommer i kontakt med.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls genom fördjupande matematikkurser och behandling av matematisk modellering i flera kurser trots att inte alla bedömda självständiga arbeten bidrar till måluppfyllelse. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Inom UVK visas en genomtänkt progression och tydliga exempel på hur studenter examineras i att hantera olika vetenskapliga metoder – dels via problembaserat lärande, dels via studentledda seminarier. Studenterna möter fördjupande perspektiv på vetenskapsteori. Under första och andra året i inriktningen matematik behandlas forskningsmetodik och analys av empiriska undersökningar i lärsituationer i olika kurser. I årskurs 3 fördjupas kunskaperna inom samhällsvetenskaplig forskning med fokus på etnografisk forskning. I flera av kurserna får studenterna använda teoretiska begrepp för att analysera observerade lektioner i konkreta lärsituationer, vilket stärker kunskapen om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De självständiga arbetena har god kvalitet avseende detta mål och det samlade omdömet är att lärosätets lärarutbildning ger studenterna goda möjligheter att nå målet som helhet. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Inom UVK beskriver lärosätet en progression som leder till att studenterna uppnår målet. I vissa moment förväntas studenterna observera och diskutera med verksamma lärare och får på så sätt möjligheter till reflektion över egna och andras erfarenheter. Målet uppfylls inom inriktningen matematik med en progression genom flera namngivna kurser. Lärosätet redovisar hur kursmål examineras genom att VFU-uppgifter följs upp i campusförlagda kurser, exempelvis genom granskning av verksamma lärares praktik i förhållande till teorier om lärande. Ett annat exempel handlar om att studenterna presenterar och diskuterar lösningar på olika problem, vilket ger dem möjlighet att lära sig andra sätt att lösa matematikuppgifter av sina kamrater. Ett tredje exempel redogör för hur studenterna prövar varandras lektionsplaneringar genom att växla mellan roller som planerare, lärare och elever. Vidare visar de självständiga arbetena god måluppfyllelse och bedömargruppen konstaterar att målet uppfylls genom förankring i kursmål, variation av examinationsformer och koppling till det självständiga arbetet. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Inom UVK är måluppfyllelse kopplat till verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och progressionen beskrivs på ett tydligt sätt. Även vid de mer generella kurserna får studenterna övningar och uppgifter kopplade till sina ämnesval. Dessa övningar kan innehålla observationer med tillhörande reflektioner. Kopplingen mellan de verksamhetsförlagda och ämnesdidaktiska inslagen stärker metodikutvecklingen. Målet uppfylls inom inriktningen matematik med en tydlig progression genom utbildningen. Didaktiken är generellt kopplad till VFU:n, och därmed får studenterna goda möjligheter att pröva de teoretiska kunskaperna i flera praktiska sammanhang och vice versa, så att praktiska erfarenheter kan stå som grund för teoretisk förståelse. Både muntliga och skriftliga examinationsmoment ingår. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att progressionen säkerställs genom litteraturens och uppgifternas karaktär, samt successivt ökad komplexitet och svårighetsgrad i kurserna. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inom UVK främst inom programmets VFU-kurser, som alla är integrerade med ämnesdidaktik eller UVK. Målet examineras genom handledarnas bedömning av utvecklingsarbetet, klassrumsbesök, presentationer och rapporter med en progression som består av en ökad självständighetsgrad i att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Att stimulera varje elevs lärande finns som mål i en specialpedagogisk kurs där det också finns examinerande moment. Målet uppfylls inom inriktningen matematik med tydlig koppling till VFU-kurserna och de didaktiska kurserna. Studenterna får självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i både formella och informella lärandemiljöer. Vidare redovisas en specialpedagogisk kurs som behandlar matematiksvårigheter. Lärosätet lyfter utmaningen med att nå de elever som är högpresterande i matematik och visar att det finns inslag om detta i flera kurser, men ingen obligatorisk litteratur. Det planerar man dock att införa. Vid intervjun fördjupades dessa resonemang, och eftersom samarbetspartnern Stockholms universitet har forskning inom området finns det goda förutsättningar för en positiv utveckling inom området. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Under målet så redogörs hur särskild uppmärksamhet läggs på att diskutera utvecklingen av en etisk medvetenhet enligt barnkonventionen. Hållbar utveckling knyts till det pedagogiska arbetet i två obligatoriska kurser. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Lärosätet redogör för hur hela organisationen aktivt arbetar utifrån fastställda riktlinjer för att säkra ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Lärosätet visar exempel på hur genusperspektiv och könsskillnader förankras hos studenterna. I inriktningen matematik finns kursen Undervisning och bedömning i matematik och teknik eller naturvetenskap behandlar frågan ur ett mer ämnesspecifikt perspektiv, där studenterna får läsa relevant litteratur för att analysera och värdera undervisningssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling framträder genom att det i organisationen finns upparbetade kontaktytor och arenor för utvecklingsarbete mellan olika aktörer. Programmet utvärderas varje år, och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) följs kontinuerligt också upp med studenter. På kursnivå finns en upparbetad och synliggjord process för beredning, genomförande och uppföljning av kursvärderingar med gott studentinflytande. Eftersom ansvaret för utbildningen är spritt över flera delar av lärosätet anges det övergripande kvalitetssäkringssystemet ha stor betydelse. Våren 2018 analyserades programmet och i självvärderingen lyfts fram utmaningar med ett distribuerat ansvar. Det står att de olika skolorna vid lärosätet har programansvar, men att kurser ligger på institutionsnivå. Därmed krävs ett systematiskt samarbete mellan flera aktörer för att adressera prioriterade kvalitetsfrågor. Bedömargruppen rekommenderar att området följs upp av lärosätet och att man behandlar de rapporterade svårigheterna. Som exempel beskrivs att de genomströmningsindikatorer som används inte ger hela bilden utan endast gäller för en medianstudent. På lärosätet är man medvetna om denna problematik.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentperspektivet framkommer genom att det finns rutiner för studentinflytande och strukturer för studenters medverkan i beredande och beslutande organ. Studenter kan också verka i mer informella sammanhang, där de kan ge synpunkter på sina studier.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar. Utbildningen utvecklar studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan dock sker inte med det omgivande samhället. Lärosätet måste säkerställa att samtliga studenter får en VFU-plats och dessutom möter en handledare med relevant ämneskombination.