Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna så anser bedömargruppen att lärosätet har en acceptabel bemanning, med en handfull lärare med större omfattning undervisning. Personalen är huvudsakligen tillsvidareanställd, vilket bidrar till stabilitet och kontinuitet. Flertalet lärare har dock en mindre mängd undervisningstid i utbildningen, emellanåt bara en eller ett par procent av en heltidstjänst. Bedömargruppen ser en risk att utbildningen, kan upplevas som splittrad och att det kan vara svårt att säkerställa progressionen. Bedömargruppen ser positivt på att majoriteten av lärarna har en lärarexamen och är disputerade, främst i didaktik, men också i till exempel historia, utbildningssociologi eller specialpedagogik. En resurs är de adjungerade adjunkterna i form av yrkesverksamma ämneslärare. Inom inriktningen matematik visar lärartabellen på en hög andel disputerade lärare, men inga är forskarutbildade i matematikdidaktik. Endast en tillsvidareanställd lärare har relevant lärarexamen. Till viss del kompenseras detta av att man har en tidsbegränsat anställd adjungerad lärare som arbetar halvtid på utbildningen. Sammantaget är lärarkompetensen inte tillfredsställande.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan visar lärosätet tydligt i självvärderingen på kopplingen mellan olika forskningsprojekt och kurser vilket bidrar till en god utbildningsmiljö. Lärare som är aktiva forskare inom områden som är centrala för utbildningen deltar på kurserna, vilket ger goda förutsättningar för en forskningsanknuten undervisning. Det framkommer däremot i intervjun att kopplingen mellan den forskning som bedrivs och utbildningen inte är tillräckligt tydlig för studenterna. Inom inriktningen matematik redogör lärosätet för en stark forskningsmiljö i ämnet matematik, och aktiva forskare deltar i undervisningen. För att stärka den matematikdidaktiska kompetensen försöker lärare delta i fortbildningskurser i matematikdidaktik. Ingen av dessa bedriver dock någon matematikdidaktisk forskning. Det framgår inte hur lärosätet arbetar med att synliggöra den forskning i matematikdidaktik som bedrivs vid lärosätet för studenterna. Sammantaget är forskningsmiljön inte tillfredsställande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls eftersom utbildningen ger både grundläggande kunskaper inom en rad matematiska områden och väsentligt fördjupande kunskaper inom valda delar. Lärosätet beskriver ett pågående utvecklingsarbete som syftar till att anpassa utbildningen till de förändringar som nyligen genomförts i gymnasieskolan om att använda digitala verktyg och programmering.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. Inom UVK uppfylls målet på grundläggande nivå då lärosätet har förstärkt vetenskaplig teori och metod genom införandet av en särskild kurs under termin 7. Lärosätet visar också på flera exempel på inslag i kurser, både UVK och VFU, som fokuserar på relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att säkerställa att det tydligt framgår i de nya kursbeskrivningarna hur kvantitativa och kvalitativa metoder ska behandlas och examineras. Inom inriktningen matematik är målet inte uppfyllt eftersom en fördjupning inte sker då samtliga självständiga arbeten som är inskickade visar på stora brister när det gäller examensmålet. Bedömargruppen anser därmed inte att utbildningen säkerställer att studenten når examensmålet i sin helhet. Utbildningen ger dock kunskaper om kvantitativa metoder genom den kurs i statistik som studenterna läser. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen matematik är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inte. Inom UVK uppfylls målet på grundläggande nivå då lärosätet beskriver flera kurser, både UVK och VFU, som fokuserar på förmågan att tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Föreläsningar följs exempelvis upp av vetenskapligt samtal på seminarier med hjälp av instuderingsfrågor. Denna typ av moment finns i alla kärnans kurser. Inom inriktningen matematik är målet inte uppfyllt eftersom en fördjupning inte sker. Utbildningen ger inte tillräckligt stöd inför det självständiga arbetet, särskilt inte när det gäller arbetet med vetenskaplig litteratur och forskningsmetoder inom det matematikdidaktiska forskningsfältet. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen matematik är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande uppfylls både inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inriktningen matematik. Lärosätet fokuserar på ett ändamålsenligt sätt både inom UVK och VFU på målet. Utöver UVK och VFU nämns också den ämnesdidaktiska utbildningen som studenten får i ämnet. Bedömargruppen ser en utmaning i att ämnesdidaktiken skiljer sig åt mellan ämnen, och att det därför kan vara svårt att få till en bra progression när studenterna inte har samma förkunskaper. Bedömargruppen ser positivt på att flera kurser inom UVK och VFU fokuserar på förmågan att kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Inom inriktningen matematik finns flera konkreta exempel på metodiska inslag där studenten övar sig i att presentera både muntligt och skriftligt. Lärosätet ger också en mängd exempel på vad som behandlas i undervisningen på de didaktiska kurserna. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls inom både UVK och inriktningen matematik. Inom UVK uppfylls det genom kurserna Mångfald och lärande och Specialpedagogik. I den reviderade programstrukturen har den första kursen utgått, men under intervjuerna framkommer att det innehåll som fanns i kursen i stället ska genomföras som en strimma, utspridd över flera kurser. Inom inriktningen matematik tränas studenterna vid flera tillfällen i att planera, genomföra och ge återkoppling på delar av en lektion. Lärosätet beskriver i detalj hur VFU-kurserna genomförs och examineras i form av bedömarbesök och tre skriftliga uppgifter där studenten förväntas referera till vetenskapligt material. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls genom att lärosätet beskriver flera kurser med teman som knyter an till målet. Ett exempel är kursen Ledarskap, där konventionerna om mänskliga rättigheter och barnens rättigheter enligt barnkonventionen behandlas och där lärares juridiska rättigheter och skyldigheter diskuteras.

Lärosätet bedriver ett medvetet jämställdhetsarbete ur flera perspektiv, t.ex. rekrytering, bemanning, kursplaner, schemaläggning och kurslitteratur. Perspektivet ingår i flera kurser, både inom UVK och VFU. Inom matematiklärarutbildningen beskriver lärosätet könsfördelningen på institutionen och på inriktningen (lärare och studenter) samt vilka strategier som finns för att öka andelen av det underrepresenterade könet. Jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll behandlas kortfattat, och man ger exempel på lärandemål och hur det examineras från en didaktikkurs och VFU2. Bedömargruppen anser att lärosätets arbete med jämställdhetsperspektivet i utbildningen är tillfredsställande.

Det finns på lärosätet ett väl fungerande system av utvärderingar där återkoppling sker till relevanta intressenter, t.ex. studenter, institutioner och VFU-samordnare. Ett gott exempel är den externa utvärdering som genomfördes för ett par år sedan och som visade på ett behov av en översyn av hela UVK och en tydligare överensstämmelse mellan utbildningens olika delar. Inom matematiklärarutbildningen beskriver lärosätet sitt system för uppföljning. Kursutvärderingar genomförs och resultatet återkopplas till studenter vid både det aktuella tillfället och det kommande kurstillfället. Man anordnar också informationsträffar med studentföreträdare. För att säkerställa att studenterna genomför utbildningen inom utsatt tid ger man bland annat information om programmets upplägg, val av kurser och det finns också möjligheter till individuell studievägledning. Lärosätet arbetar aktivt för att motverka avhopp. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden om uppföljning, åtgärder och återkoppling behandlas tillfredsställande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Inom utbildningen tar lärosätet på ett ändamålsenligt sätt hand om studentperspektivet, både på individnivå och studentkårsnivå. Utöver deltagande i olika organ nämns de regelbundna studentdialogerna som genomförs med prefekten flera gånger per termin. Det finns Inom matematiklärarutbildningen några få konkreta exempel i underlaget på hur studentinflytandet ser ut, t.ex. att lärarstudenter som är anställda som amanuenser även deltar i att analysera kursrapporterna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Det finns flera konkreta exempel på samverkan med arbetslivet. Utöver VFU-organisationen nämner lärosätet att de adjungerade adjunkterna, partnerskolorna och uppdragsutbildningarna är viktiga. I intervjun lyfter man inom matematiklärarutbildningen fram arbetet med att införa en kurs i programmering i syfte att öka studentens beredskap för att möta förändringar i arbetslivet.