Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Förutsättningarna för att bedriva utbildning inom den utbildningsvetenskapliga kärnan är goda eftersom lärosätet har en sammansvetsad lärargrupp med ett tydligt progressionstänk om UVK. Personalen som bär upp kurserna inom inriktningen samhällskunskap har både pedagogisk samt vetenskaplig och yrkesinriktad kompetens. Storleken på lärargruppen är en utmaning på längre sikt, eftersom de undervisande lärarna är relativt få. Lärosätet uppvisar dock en medvetenhet om detta genom en långsiktig kompetensförsörjningsplan där de har för avsikt att anställa disputerade inom både samhällsekonomi och ämnesdidaktik.

Det finns en tydlig vetenskaplig och professionsinriktad miljö vid lärosätet, med ett nära samband mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen menar ändå att på längre sikt så måste den vetenskapliga kompetensen bland lärarna som undervisar inom den utbildningsvetenskapliga kärnan öka. I utbildningsmiljön utmärker sig samhällskunskapen som ett sammanhållet ämne, vilket har en institutionell närhet till pedagogik och till dess pedagogiska och didaktiska kompetens. I självvärderingen och intervjuerna med lärarna framkommer det även hur den samhällskunskapsdidaktiska forskningen integreras med de övriga ämneskurserna både som specifika kurser och som inslag i andra kurser. Det finns däremot frågetecken om lärarnas vetenskapliga kompetens i ämnena nationalekonomi och kulturgeografi, där det inte är disputerade inom dessa områden som har hand om undervisningen. Lärosätet har för avsikt att försöka anställa en disputerad nationalekonom.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Några av styrkorna hos lärosätet är att kurserna genomgående har en tvärvetenskaplig karaktär och att de självständiga arbetena är samhällskunskapsdidaktiskt inriktade.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Studenterna får en grundläggande utbildning om vetenskapsteori och forskningsmetoder i UVK1, som sedan fördjupas under UVK2 och UVK3. Forskningsmetoderna kommer sedan även in under de senare delarna av ämneskurserna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över balansen mellan kvalitativ och kvantitativ metod, eftersom den förra verkar dominera i utbildningen. Det finns också uppgifter och seminariediskussioner under utbildningen, där relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen behandlas. Vid lärosätet är också utbildningens VFU-kurser upplagda utifrån en progressionstanke både för innehåll och krav.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Vid lärosätet får studenterna under VFU-kurserna tillfälle att planera, genomföra och utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i övrigt, för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. En styrka är att självständiga arbeten ska vara samhällskunskapsdidaktiska, vilket även bidrar till utvecklingen av yrkesverksamheten.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Det är tydligt att det finns uppgifter och övningar under VFU- och UVK-kurserna där studenterna får öva sina didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper och förmågor. Men det är viktigt att lärosätet ser över sitt didaktiska och ämnesdidaktiska innehåll, så att även metodiska och ämnesmetodiska inslag finns med i utbildningen.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Bland annat får studenterna under den första VFU-kursen får planera och genomföra viss övningsundervisning, medan de under den andra VFU-kursen även förväntas utveckla den undervisning som de ansvarar för, bland annat med hjälp av ämnesdidaktiska forskningsresultat. Lärosätet visar på en tydlig progression i arbetet med detta. Ett gott exempel är att studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen uppmanas studenterna att undersöka hur lärare arbetar med de individuella utvecklingsplaner som upprättas för varje elevs lärande och utveckling, vilket bedömargruppen ser som positivt. Dock kan studenterna förberedas bättre för VFU perioder.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen menar att studenterna får stora möjligheter under utbildningen att kunna visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt hållbar utveckling. Inom inriktningen samhällskunskap belyser lärosätet relevanta samhälleliga aspekter på mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i ämnet samhällskunskap, vilket bedömargruppen ser positivt på.

I VFU-kurserna finns det tillämpningsövningar där studenten ska applicera ett jämställdhetsperspektiv och i UVK-kurserna belyses jämställdhetsperspektivet som ett ämnesinnehåll. För samhällskunskapsämnet är det främst som ett undervisningsinnehåll som lärosätet tar upp en rad inslag som bygger på bland annat jämställdhetsperspektiv och social skiktning. I intervjuerna framkommer det att frågorna om jämställdhet och jämlikhet behandlas även inom kurserna i samhällskunskap. Studenterna har även en temadag om jämställdhet.

Vid lärosätet så följs utbildningens innehåll, utformning och genomförande upp och resultaten av uppföljningarna omsätts också vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling inom UVK. Återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet har gjort en avhoppsanalys samt har visat exempel på stöd studenterna har tillgång till under sin utbildning. Det finns exempelvis ett särskilt stöd till studenter med funktionshinder. När det gäller samhällskunskapsämnet specifikt så samlas de undervisande lärarna i regelbundet återkommande planeringskonferenser 1–2 gånger per år. Vid dessa planeringskonferenser som vid varje tillfälle håller på ett antal dagar diskuteras kursernas innehåll och upplägg. Det gör lärosätet för att vid behov revidera kursplaner, litteraturlistor och genomförande. Lärosätet beskriver däremot inte närmare hur resultatet av dessa planeringskonferenser återkopplas till studenterna. I intervjuerna framkommer det att detta är ett område som lärosätet kan förbättra. Det framgår att studenterna har dålig insyn i vilka forum de har studentrepresentanter, och att det inte sker några förändringar trots att utvärderingarnas resultat visar att kurserna kan förbättras. Lärarna menar att det finns möjligheter för lärosätet att förbättra möjligheterna att formalisera studentinflytandet. Bedömargruppen menar att detta är en fråga som lärosätet måste se över, så att studenternas möjligheter att påverka sin utbildning förbättras. Sammantaget är vår bedömning att lärosätet bör se över hur utbildningen följs upp, särskilt när det gäller studenternas synpunkter. Trots svagheterna som finns inom undervisningsämnet samhällskunskap anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenten får enligt självvärderingen möjlighet att till övervägande del ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Studenterna tar plats i beredande och beslutande organ som programråd och ämneskollegium. Studentkåren har i samarbete med programrådet, följt upp vilka råd och ämneskollegier som saknar studentrepresentanter och kontaktat studenter för att fylla de vakanta platserna. Lärosätet har också studentmentorer som hjälper studenterna med it-frågor, studentportalen och läroplattformen. I självvärderingen framkommer det tydligt vilket stöd som studenterna har tillgång till under sin utbildning. Enligt bedömargruppen bör lärosätet ha en fortlöpande kontroll över studentperspektivet, så att studenterna känner att deras synpunkter tas tillvara och att studentrepresentanterna blir synliggjorda.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Samverkan sker exempelvis med det omgivande samhället genom uppdragsutbildningar, nätverket RUN (regionalt forum för kommuner och universitet) och VFU-organisationen. Ur ett ämnesperspektiv är utbildningen utformad och genomförd på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.