Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) är personalen huvudsakligen tillsvidareanställd och en majoritet har lärarutbildning, varav en hög andel med ämneslärarexamen och högskolepedagogisk utbildning. Andelen disputerade är tillfredsställande. För professionsrelevant kompetens svarar adjungerade adjunkter. För inriktningen samhällskunskap finns en hög andel disputerad personal och starka personalresurser inom främst statsvetenskap. För sociologi och nationalekonomi anser bedömarna att lärarresursen är adekvat men behöver förstärkas. Den yrkesrelaterade och pedagogiska kompetensen är tillfredsställande. Utvecklingsområden är att hålla samman delarna i ett samhällskunskapsperspektiv, att stärka yrkesinriktningen och erbjuda en större kontinuitet i ämnesdidaktiken.

Lärosätet säkerställer att utbildningsmiljön inom UVK bottnar i både professionskunnande och forskning med innehållslig bredd, i form av flera utbildningsvetenskapligt inriktade forskningsmiljöer fördelade på olika institutioner samt en nationell forskarskola för lärarutbildare inriktad mot flerspråkighet. Vad gäller inriktningen samhällskunskap har lärosätet en omfattande forskningsmiljö med många exempel på relevant forskning för ämnet samhällskunskap. Men bedömargruppen ser också brister i hur det säkerställs att dessa delar systematiskt kommer ämnet samhällskunskap till del. Samarbetet mellan personal och miljöer inom ämnesteori och ämnesdidaktik har stärkts. Här efterfrågar bedömargruppen ett fortsatt arbete för att skapa en ämnesmiljö, där en helhetssyn kan skapas, diskuteras och problematiseras.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Efter önskemål från studenter har fördjupningen fått ett ökat inslag av sociologi. Bedömargruppen ser detta som positivt, men ser fortfarande en stark statsvetenskaplig dominans i fördjupningen. Därför uppmanar bedömargruppen att ämnet fortsätter att förstärka arbetet med att kontinuerligt föra resonemang om en helhetssyn på ämneskunskaper i samhällskunskap och vilka delar som då ska ingå i utbildningen och på vilket sätt.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Studenterna möter kvantitativa och kvalitativa metoder för datainsamling i kurserna. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen avhandlas i kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), ämnesdidaktiska kurser och i anslutning till verksamhetsförlagd utbildning (VFU). För inriktningen samhällskunskap anser bedömarna att det finns en bra bredd och ett djup för kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Särskilt positivt ser bedömargruppen på att vetenskapsteori och att forskningsmetoder kontinuerligt tas upp och examineras.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Målet uppfylls i UVK-kurserna genom att studenterna till exempel tränas i att identifiera didaktiska och ämnesdidaktiska forskningsproblem och hur detta kan kopplas till konkret undervisning. I VFU-kursen ska studenterna till exempel självständigt och ansvarsfullt leda och utveckla undervisning utifrån adekvata ämnes- och ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper. Studenterna får arbeta praktiskt med lektionsplaneringar som vilar på vetenskaplig grund vilket bedömargruppen ser som positivt. För inriktningen samhällskunskap efterfrågar bedömarna däremot fler inslag under ämnesstudierna, där sådant reflekterande och systematiserande får plats. Trots svagheterna som finns inom undervisningsämnet samhällskunskap anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls genom progression inom ramen för UVK och VFU samt i relation till studenternas ämnesdidaktiska kurser. Lärosätet redovisar en variation i examinationsformer. Studenterna får arbeta med konkreta elevuppgifter till exempel att studenterna får träna på hur olika moment utförs i klassrummet samt utforma och kritiska granska lektionsupplägg och lektionsplaneringar. Inom inriktningen samhällskunskap har lärosätet identifierat svårigheter för studenterna att sätta ihop ingående ämnesdelar till en helhet och har därför stärkt och utvecklat ämnesdidaktiken för att vara en sammanhållande länk. Detta ser bedömargruppen som en god utveckling. Men arbetet med att ge ämnesdidaktiken en större kontinuitet genom utbildningen och en tydligare koppling till samhällskunskapens kunskapsområden behöver fortsättas. Att öva på egen ämnesundervisning, att reflektera och problematisera denna undervisning med stöd i både ämnesteori, didaktik och ämnesdidaktik är något som studenterna behöver få fler och mer systematiska tillfällen till. Trots svagheterna som finns inom undervisningsämnet samhällskunskap anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls genom progression inom ramen för UVK och VFU samt i relation till studentens ämnesdidaktiska kurser. Studenten ska också anknyta till olika professioner i skolan, i synnerhet specialpedagoger. Vidare handlar det om villkor för lärande, ledarskap i klassrummet, olika diagnoser och hur man kan förhålla sig till elevers skiftande behov och förutsättningar, mångkulturalitet, särbegåvning, flerspråkighet och gruppkonstellationsfrågor i undervisningen. För inriktningen samhällskunskap är detta däremot enligt bedömargruppen ett tydligt utvecklingsområde för lärosätet. Men det är också tydligt att ett utvecklingsarbete har inletts, och lärosätet uppmanas att fortsätta detta arbete både för att öka antalet inslag och göra det i relation till en tydligare helhetssyn. Bedömargruppen rekommenderar vidare lärosätet att i det fortsatta utvecklingsarbetet tydliggöra UVK som huvudområde utifrån det vidgade läraruppdraget, som omfattar exempelvis mentorskap, ledarskap och konflikthantering, och hur detta relaterar till kärnuppdraget undervisning. Trots svagheterna som finns inom undervisningsämnet samhällskunskap anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet för bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls genom kursens genomförande och examinationer. Studenterna möter etiska aspekter genom examinerande moment i VFU:n. Bedömargruppen delar lärosätets mening att det är ett utvecklingsområde hur man arbetar med hållbar utveckling.

Lärosätet har en plan för jämställdhetsarbetet och det finns ett utpekat ansvar på olika nivåer att beakta jämställdhetsperspektivet jämte handlingsplaner och rutiner i anslutning till program- och kursplanearbete. Jämställdhetsperspektivet aktualiseras i UVK-kurserna genom exempelvis historiska perspektiv på könsskillnader samt i moment som belyser identitet och identitetsskapande, normer och värdegrund, likabehandling och diskriminering. Däremot finns det i inriktningen samhällskunskap utvecklingsmöjligheter för säkerställandet av att studenterna själva kan praktisera ett jämställdhetsperspektiv och kring en samsyn hos personalen som kan genomsyra bemötande och litteraturval.

Det sker ett systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Övergripande är programrådet som träffas kontinuerligt och diskuterar kvalitets- och utvecklingsbehov i utbildningen. Bedömargruppen menar att det på ämnesnivå för samhällskunskap vid lärosätet finns en god systematik för uppföljning, men efterfrågar en större tydlighet på hur strukturen för faktiska förändringar i relation till uppföljningen ser ut.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet har riktlinjer för studentinflytande och studeranderepresentanter bereds plats i olika organ. Studentrepresentanterna är arvoderade. Det finns både formella och informella möjligheter för studenterna att lämna synpunkter och delta aktivt för att utveckla utbildningen. Även för detta område efterfrågar bedömargruppen en starkare helhetssyn och ett tydligare ämnesperspektiv.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet redovisar exempel på samverkan med skolhuvudmän inom VFU, handledarutbildning och i form av utvecklingsprojekt på vetenskaplig grund, som förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv. Även för detta område efterfrågar bedömargruppen en starkare helhetssyn och ett tydligare ämnesperspektiv.