Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en acceptabel bemanning inom UVK, med en handfull lärare med större omfattning undervisning. Personalen är huvudsakligen tillsvidareanställd, vilket bidrar till stabilitet och kontinuitet. Flertalet lärare har dock en mindre mängd undervisningstid i utbildningen, emellanåt bara en eller ett par procent av en heltidstjänst. Bedömargruppen ser en risk att utbildningen, kan upplevas som splittrad och att det kan vara svårt att säkerställa progressionen. Bedömargruppen ser också positivt på att majoriteten av lärarna har en lärarexamen och är disputerade, främst i didaktik, men också i till exempel historia, utbildningssociologi eller specialpedagogik. En resurs är de adjungerade adjunkterna i form av yrkesverksamma ämneslärare. När det gäller personalen inom inriktningen samhällskunskap är antalet lärare och deras vetenskapliga och pedagogiska ämneskompetens adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Däremot är den ämnesdidaktiska kompetensen inte tillfredsställande kompetensmässigt. Till stor del är det en verksam gymnasielärare som ensam ansvarar för det yrkesrelaterade innehållet och för ämnesdidaktiken. Lärosätet har brister i den professionsrelaterade kompetensen, som de själva är medvetna om. Lärosätet har planer på att anställa ytterligare en adjungerad adjunkt, för att öka professionskompetensen i utbildningen. På både kort och lång sikt måste den vetenskapligt ämnesdidaktiska kompetensen stärkas vid lärosätet, för att studenterna ska få den kompetens som behövs för att verka som samhällskunskapslärare.

Utbildningsmiljön är inte tillfredsställande enligt bedömargruppen till följd av att den vetenskapligt ämnesdidaktiska miljön brister. Det finns enligt självvärderingen en tydlig koppling inom UVK mellan olika forskningsprojekt och kurser vilket bidrar till en god utbildningsmiljö. Lärare som är aktiva forskare inom områden som är centrala för utbildningen deltar på kurserna, vilket ger goda förutsättningar för en forskningsanknuten undervisning. Det framkommer däremot i intervjun att kopplingen mellan den forskning som bedrivs och utbildningen inte är tillräckligt tydlig för studenterna och bedömargruppen uppmanar lärosätet att se över hur man synliggör att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. För inriktningen samhällskunskap bottnar lärarna i en vetenskaplig miljö på ämnesnivå där de bedriver forskning inom ämnesområden som har betydelse för samhällskunskapsämnet vid lärosätet. De flesta lärare, framför allt inom statsvetenskap, är ansvariga för kurser som har koppling till deras egna forskningsområden. Det finns också en koppling mellan studenternas val av ämnesområden under det självständiga arbetet och den forskning som bedrivs vid lärosätet. Lärosätet håller på att bygga upp en mer yrkesinriktad miljö, bland annat genom ett nätverk med samhällskunskapslärare i Uppsala kommun. Den vetenskapligt ämnesdidaktiska miljön har däremot brister, eftersom det saknas disputerade lärare inom forskningsfältet. Fakulteten för utbildningsvetenskaper har därför gjort särskilda satsningar på ämnesdidaktisk kompetensutveckling under de senaste åren. Syftet med satsningarna är att stärka den ämnesdidaktiska forskningsbasen bland annat i lärarprogrammen. Utöver detta har fakulteten för utbildningsvetenskaper under 2018 erbjudit en kurs i ämnesdidaktik, som har genomförts av bland annat lärare som finns på de institutioner som ger lärarutbildningen. I intervjuerna med lärarna framkommer att det är några enstaka lärare som har genomfört kurserna. Bedömargruppen ser de här insatserna från lärosätet som ett steg i rätt riktning, men att detta fortfarande är ett utvecklingsområde som måste åtgärdas.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Lärosätet visar ett genomtänkt upplägg och en progressionstanke i sin självvärdering, där de första blocken ger bredd medan de senare blocken fördjupar kunskaperna. Bedömargruppen noterar däremot svagheter i en uttalad medvetenhet om delarna och deras relation till en helhet. Det finns till exempel ingen förklaring till att fördjupningen bara sker i statsvetenskap eller sociologi. Bedömargruppen saknar också till viss del ett resonemang om hur lärosätet ger studenterna möjligheter att få insikt i forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen, trots vissa svagheter, i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är uppfyllt, genom att utbildningen i vetenskaplig teori och metod har förstärkts genom införandet av en särskild kurs under termin 7. Lärosätet visar på flera exempel på inslag i kurser, både UVK och VFU, som fokuserar på relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att säkerställa att det tydligt framgår i de nya kursbeskrivningarna hur kvantitativa och kvalitativa metoder ska behandlas och examineras. Studenterna får kunskaper om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa metoder under sin utbildning även inom inriktningen samhällskunskap. Bedömargruppen rekommenderar däremot att lärosätet framöver utvecklar hur de i ämnet samhällskunskap arbetar med relationen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat är uppfyllt genom att lärosätet beskriver flera kurser, både UVK och VFU, som fokuserar på förmågan att tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Föreläsningar följs exempelvis upp av vetenskapliga samtal på seminarier med hjälp av instuderingsfrågor. Denna typ av moment finns i alla kärnans kurser. Lärosätets självständiga arbeten styrker i stort att målet nås, även om arbetena skiftar i kvalitet. Lärosätet använder sig i hög grad av seminarieformen för att träna studenterna att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över ämnesinnehåll, och i den senare delen av ämnesutbildningen också av forskningsresultat. Detta gäller även ämnesdidaktiken, där det finns ett exempel som beskriver hur studenterna får lyfta fram positiva erfarenheter i ett seminarium efter genomförd VFU.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inte. Lärosätet fokuserar på ett ändamålsenligt sätt både inom UVK och VFU, på förmågan att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande. Utöver dessa kurser nämns också den ämnesdidaktiska utbildningen som studenten får i ämnet. Bedömargruppen ser dock en utmaning i att ämnesdidaktiken skiljer sig åt mellan ämnen, och att det därför kan vara svårt att få till en bra progression när studenterna inte har samma förkunskaper. Ämnesdidaktiken har ett marginellt utrymme inom inriktningen samhällskunskap där studenterna endast får 7.5 högskolepoäng ämnesdidaktik i sin utbildning, och den ger också ett plottrigt intryck där den röda tråden och progressionen har brister. Enligt bedömargruppen så har utbildningen därför brister i ämnesdidaktiskt innehåll. Trots att UVK bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen samhällskunskap är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls genom kurserna Mångfald och lärande och Specialpedagogik inom UVK. I den reviderade programstrukturen har den första kursen utgått, men under intervjuerna framkommer att det innehåll som fanns i kursen i stället ska genomföras som en strimma, utspridd över flera kurser. I utbildningen får studenterna en förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Studenterna examineras under VFUn genom skriftliga auskultations- och praktikrapporter, kopplade till ämnet, samt genom omdöme från besökande universitetslärare och VFU-handledare.

Målet för bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls genom att lärosätet beskriver flera kurser med teman som knyter an till målet. Ett exempel är kursen Ledarskap, där konventionerna om mänskliga rättigheter och barnens rättigheter enligt barnkonventionen behandlas och där lärares juridiska rättigheter och skyldigheter diskuteras.

Lärosätet bedriver ett medvetet jämställdhetsarbete ur flera perspektiv, till exempel rekrytering, bemanning, kursplaner, schemaläggning och kurslitteratur. Perspektivet ingår i flera kurser, både inom UVK och VFU. I ämneskurserna får studenterna kunskaper om jämställdhetsperspektivet på ett tydligt sätt.

Det finns på lärosätet ett fungerande system av utvärderingar där återkoppling sker till relevanta intressenter, till exempel. studenter, institutioner och VFU-samordnare. Ett gott exempel är den externa utvärdering som genomfördes för ett par år sedan och som visade på ett behov av en översyn av hela UVK och en tydligare överensstämmelse mellan utbildningens olika delar. Lärosätet har planer på att be om systematiska studentåterkopplingar på de inledande kurserna i samhällskunskap, men beskrivningar av systematisk uppföljning och hur detta eventuellt omsätts i åtgärder saknas vad gäller inriktningen samhällskunskap. Lärosätet brister i sin beskrivning av hur de konkret arbetar i ämnet samhällskunskap med att studenterna ska slutföra sin utbildning inom planerad studietid. I självvärderingen hänvisar lärosätet visserligen till det stöd som finns på program- och lärosätesnivå, men det finns ingen redogörelse av vilken roll samhällskunskapsämnet har i sammanhanget. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över frågan om återkoppling vad gäller inriktningen samhällskunskap men gör ändå bedömningen att lärosätet uppnår en tillräcklig nivå.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet tar på ett ändamålsenligt sätt hand om studentperspektivet, både på individnivå och studentkårsnivå, men utvecklingsmöjligheter finns bland annat när det gäller information till studenterna. Utöver deltagande i olika organ nämns de regelbundna studentdialogerna som genomförs med prefekten flera gånger per termin. Det råder däremot olika uppfattningar om studenternas möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Statsvetenskapliga institutionen verkar utifrån självvärderingen ha god dialog med studentsammanslutningen LärSam. En studentrepresentant därifrån deltar i blockämnesrådet som hålls en gång per termin och i ett didaktikråd som arbetar med att koppla ihop den didaktiska strimman under utbildningen. Enligt självvärderingen har studenterna bland annat bidragit till den senaste utvecklingen av ämnesdidaktiken inom samhällskunskapen. För att ytterligare stärka studentinflytandet skulle det vara positivt om en studentrepresentant också kunde delta på sociologiämnets utvärderande möte med kursansvariga, studierektor och studievägledare samt på högre nivå om beslut som fattas om utbildningen. Bedömargruppen menar att studenterna bör få en bättre information från lärosätets sida om vilka forum och råd de har möjligheter att delta i.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen vid lärosätet är till stor del utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Det finns flera konkreta exempel på samverkan med arbetslivet. Utöver VFU-organisationen nämner lärosätet att de adjungerade adjunkterna, partnerskolorna och uppdragsutbildningarna är viktiga.