Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Den utbildningsplan och kursordning som studenterna, som startade 2018 vid lärosätet, har utgått från verkar lovande. Lärosätet har generellt svaga beskrivningar av hur utbildningens olika delar bildar en helhet i ett ämneslärarperspektiv. Utbildningen är under uppbyggnad, vilket innebär att mycket av beskrivningarna i självvärderingen och intervjuerna behöver handla om planerade och ännu inte genomförda kurser. För både personalkompetens och kursstruktur lutar sig lärosätet mycket på erfarenhet från grundlärarprogrammet. Bedömargruppen ser det som positivt att det finns goda erfarenheter att använda och bygga vidare på, samt att lärosätet lyfter fram en del goda och relevanta exempel på kursinnehåll och strukturer. Men bedömargruppen menar att det finns stora behov av att utveckla och formulera dessa erfarenheter och exempel i relation till en helhetsbild för UVK:s roll i ämneslärarutbildningen. För inriktningen samhällskunskap präglas underlagen till stor del av att utbildningen fortfarande är i en uppstartsfas och att det fortfarande pågår planering för delar och helhet. Detta ger också svårigheter vid bedömningen av om de olika bedömningsgrunderna uppfylls eller inte. Sammantaget ser bedömargruppen en vilja och ett arbete för att skapa en sammanhållen ämneslärarutbildning i samhällskunskap, där delar är på väg att utvecklas och det finns tendenser till en helhetssyn. Detta ses som positivt. Men det finns också svagheter och otydligheter som inte bara kan förklaras med att utbildningen är under utveckling, och att detta löser sig när kursplanerna antas och när kurserna startar. Bedömargruppen ser ett antal åtgärder som lärosätet och ämnet samhällskunskap behöver ta tag i.

Det finns två områden som gör att utbildningen i det aktuella skedet blir ifrågasatt:

1) Arbetet med att utveckla de terminer som innehåller självständiga arbeten har ännu inte lett till några konkreta kursplaner eller andra underlag. I underlagen beskrivs även planer för progression och fördjupning men de har inte tillräcklig substans för att bedömargruppen ska se området ”Utformning, genomförande och resultat” som säkerställt.

2) Planerna för samarbete mellan UVK, VFU, ämnesdidaktik och ämnena behöver konkretiseras så att sambanden mellan innehåll, lärandemål och examination blir tydliga för utbildningens alla delar.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

När det gäller förutsättningar i form av personal är bedömningen inte tillfredsställande på grund av att strategin för kompetensförsörjningen är för svag inom inriktningen samhällskunskap. För UVK visar självvärderingen att personalstyrkan har en ämnesmässig bredd och en hög andel disputerade inom främst pedagogik, men även i ämnen som sociologi och historia. Bedömargruppen menar att kompetensen är adekvat för kursernas innehåll och står i proportion till utbildningens volym för de kurser i UVK som hittills genomförts. Däremot efterfrågar bedömargruppen en plan för hur den disciplinspecifika kompetens som sägs finnas på lärosätet ska formas till en helhet för lärarutbildningen i samhällskunskap.

Bedömargruppen anser att utbildningsmiljön inte är tillfredställande i nuläget men det finns goda inslag och en god medvetenhet om vilka utvecklingsområdena är. Det är tydligt att lärosätet har möjlighet att utveckla en stark utbildningsmiljö inom UVK, som till stor del kan hämtas från en redan uppbyggd lärarutbildning. För inriktningen samhällskunskap måste den forskning som bedrivs på lärosätet, antingen i egna forskarmiljöer eller på annat sätt, ha något forum som säkerställer att forskningen kommer både övrig personal och studenter till del. Detta behöver ske på ett sätt som gör att det inte är beroende av att enskilda lärare presenterar egen forskning, som i sig självklart är bra, för att sambandet mellan forskning och utbildning ska stärkas. Lärosätet uppvisar också en medvetenhet om att forum och strukturer för att skapa en sammanhållen miljö för ämneslärarutbildningen behöver skapas och utvecklas. Lärosätet rekommenderas att formulera en tydligare strategi för hur utvecklingen ska ske.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara Inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Lärosätet visar att det finns en genomtänkt idé för hur samhällskunskap ska ge en helhet genom både bredd och djup. Bedömargruppen menar att de genomförda och planerade kurserna har förutsättningar för att bedömningsgrunden ska uppfyllas. Användandet av centrala begrepp som demokrati och makt ger förutsättningar för att perspektiven återkommer och att kunskaperna därmed blir väsentligt fördjupade, enligt bedömargruppen. Bedömargruppen menar att studenterna därmed får förutsättningar att skaffa de nödvändiga ämneskunskaperna.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. Tydliga svagheter finns främst i området för vetenskapsteori och forskningsmetoder. På en grundläggande nivå får studenterna kunskap och förståelse för ämnesrelevant vetenskapsteori och ämnesmetoder, och man prövar och diskuterar kvalitativa och kvantitativa metoder. I viss mån har man även, eller kommer att ha, en diskussion med progression om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärosätet lyfter fram kursen Samhällskunskap 1 som en grundförutsättning för att nå målet om att studenterna ska kunna visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori och forskningsmetoder. I de ämnesdisciplinära kurserna ska sedan den grunden preciseras för varje disciplin och sedan knytas samman i de tvärdisciplinära kurserna. Bedömargruppen delar lärosätets bedömning att innehållet i Samhällskunskap 1 kan ge goda förutsättningar, men ser en risk i att det nuvarande upplägget kan ge fragmentariska kunskaper och att viktiga delar inte kommer med. Lärosätet påpekar att relationen mellan ämnesstudier och VFU är central för målet, och visar hur sådana kurser följer efter varandra i kursstrukturen. Bedömargruppen menar att det visar att förutsättningar därmed ges för ett relevant innehåll, men efterlyser beskrivningar av hur detta faktiskt ska göras genom innehåll och lärandemål.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inte. När det gäller målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat ser bedömargruppen svagheter inom UVK både i beskrivningar av vad som ska ingå för att uppfylla målen och att helhetssyner ofta saknas eller är svagt utvecklade. För inriktningen samhällskunskap ser bedömargruppen positivt på att det finns en strategi och planering för var i utbildningen studenterna ska få förutsättningar för att kunna bearbeta egna och andras erfarenheter på ett systematiskt sätt. Bedömargruppen ser inte att det finns konkreta inslag för hur studenterna får ta del av lärares och andras erfarenheter i samhällskunskap på ett strukturerat sätt. Bedömargruppen efterlyser en tydlig strategi för hur det säkerställs att relevant forskning för yrkesutövningen används i undervisningen.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inte. Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls enligt lärosätet inte främst genom UVK, utan inom ämneskurser. UVK har i detta sammanhang främst rollen som en sammanhållande länk gentemot VFU och ämnesdidaktik. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att stärka de didaktiska inslagen i UVK. Bedömargruppen ser en styrka i kontinuiteten av didaktiska och ämnesdidaktiska inslag men också tydliga svagheter i konkretiseringen av didaktik och ämnesdidaktik. Det är oklart vilka ämnesdidaktiska verktyg som studenterna ska skaffa sig och det saknas också ämnesdidaktisk litteratur, enligt bedömargruppen. Bedömargruppen uppmanar att lärosätet formulerar en tydligare helhetssyn på ämnesdidaktiska uppgifter och att sådana formuleringar också skrivs in i kursplanerna.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls inte. Ämneskurserna inom inriktningen samhällskunskap innehåller tillräckligt med inslag där studenterna får öva på och relatera till sin undervisning och bedömargruppen ser goda intentioner i kursinslag som är förberedande, men efterfrågar beskrivningar av inslag där studenterna får öva praktiskt på detta, framförallt inom UVK. Särskilt efterfrågas resonemang om hur kommande inslag kan relateras till en helhetssyn för att studenterna ska kunna erövra de efterfrågade förmågorna. De svagheter som bedömargruppen ser för målet om didaktik och ämnesdidaktik gäller till viss del även för det här målet, och rekommendationerna kvarstår om att stärka inslagen där studenterna får problematisera den genomförda undervisningen med hjälp av forskningslitteratur. Bedömargruppen vill också för den här bedömningsgrunden lägga till en uppmaning om att stärka delarna där studenterna tillsammans med andra får förhålla sig till sin undervisning. Vissa seminarieinslag finns i kursplanerna, men bedömargruppen vill se att detta stärks. Trots att inriktningen samhällskunskap bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan är så omfattande att utbildningen i sin helhet varken möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att bedöma utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling är uppfyllt genom att dessa frågor behandlas i UVK 1–3. Lärosätet har både en breddning och fördjupning i de tre kurserna, där det även finns flera examinerande moment.

Jämställdhetsperspektivet har på lärosätet sin främsta styrka i tydligheten och omfånget i kursinnehållet. Denna bedömningsgrund anses därmed uppfylld, men det behövs en förstärkning av hur det säkerställs att studenterna själva kan praktisera ett jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. Bedömargruppen efterfrågar en tydligare beskrivning av hur det säkerställs att studenterna kan beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Perspektivet behandlas framförallt inom utbildningen generellt och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla arbetet med jämställdhet inom ämnet. Särskilt för samhällskunskap som har ett undervisningsinnehåll som är relevant för jämställdhet är det rimligt att stärka säkerställandet av att studenterna kan praktisera ett jämställdhetsperspektiv.

Lärosätet visar en styrka i hur strukturen för uppföljning, åtgärder och återkoppling ser ut. Bedömningsgrunden uppfylls väl där strukturen också har tydlig potential för att användas i faktiskt förändringsarbete. Särskilt starkt menar bedömargruppen att lärosätet arbetar med uppföljande åtgärder för att studenterna ska kunna fullfölja utbildningen. Vid intervjun lyfts också fram att inriktningen samhällskunskap på sina kurser försöker ge möjlighet att ha en löpande kommunikation med studenterna utöver den generella strukturen. Detta görs dels genomgående under kurserna, dels vid första och sista kurstillfället. Den tidiga kontakten som sker med studenter som har svårigheter att klara av studierna ska ses som ett föredöme.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att studenterna har inflytande på utbildningens utformning och genomförande. Studenterna är representerade i beslutande organ och det finns en struktur för direkt inflytande under kursernas och utbildningens genomförande. Utöver det kan de utvärdera sin utbildning digitalt och skriftligt samt muntligt i dialog med programansvarig. Studenternas synpunkter når kursansvariga och studenterna får också återkoppling. Bedömargruppen ser detta som ett tillräckligt system.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara inte tillfredsställande.

När det gäller bedömningsgrunden arbetsliv och samverkan finns det både för få exempel på hur detta sker och avsaknad av en helhetssyn. Lärosätet arbetar starkt med att sätta igång en ny VFU-organisation, vilket bedömargruppen ser som positivt men efterfrågar tydliga förstärkningar av arbetslivskopplingen till undervisningsämnet. Även om lärosätet lyfter fram samverkan som viktigt ur ett ämnesperspektiv saknas det konkretiseringar av hur det ska ske.