Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

När det gäller personal framkommer att lärosätet har en tydlig plan och systematisk arbetsordning för både tjänsteplanering, kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Det framkommer en bred kompetens i såväl inom UVK som för ämnet samhällskunskaps olika ämnesområden som i det avseendet tydligt står i proportion till utbildningens volym och innehåll. Bedömargruppen anser däremot att den professionsrelaterade kompetensen för inriktningen samhällskunskap har några svagheter. Dessa svagheter gäller det låga antalet med lärarutbildning och skolerfarenhet, vilket framgår av lärartabellen och självvärderingen.

Med hänvisning till utbildningsmiljön redovisar lärosätet tillfredsställande professionsrelaterad, vetenskaplig och pedagogisk kompetens för utbildningens UVK del. De åtta utbildningsvetenskapliga kärnkurserna kan kopplas till olika forskningsområden/forskningsprojekt. Det finns aktiva forskare i utbildningen och en nära koppling mellan utbildning och forskning. För inriktningen samhällskunskap finns det lärare med aktuella egna forskningsexempel som relaterar till detta i sin undervisning, vilket visar på ett adekvat samband mellan forskning och utbildning. Professionsrelevansen tillgodoses genom kursmentorer som är verksamma gymnasielärare, VFU-handledare och personal med ämneslärarexamen. Men otydlighet i hur väl den sammanhållna miljön är för ämnet samhällskunskap ger en viss farhåga för att bredden och djupet i forskningen kan ha svårt att nå in i utbildningen i ett långsiktigt perspektiv. Framför allt gäller detta att bedömargruppen inte ser var och hur forskningen sätts i ett helhetsperspektiv i ämnet samhällskunskap. Sammantaget ser bedömargruppen utbildningsmiljön som tillräckligt stark, men vill se en förstärkning av den specifika professionsinriktningen gentemot samhällskunskap.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Lärosätet visar i självvärderingen en genomtänkt idé för att de olika akademiska ämnena ska knytas ihop till en helhet för ämnet samhällskunskap. När det gäller väsentligt fördjupade kunskaper ser däremot bedömargruppen en del otydligheter. Otydligheterna gäller om kurserna 61–90 högskolepoäng ska ses som breddning eller fördjupning. För blivande gymnasielärare ser 91-–120 högskolepoäng olika ut beroende på om studenterna har ämneskombination med svenska eller inte. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att formulera en tydlig strategi för helhetssynen på bredd och fördjupning i sina samhällskunskapskurser.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls genom progressionen inom ramen för och examination av innehåll i UVK och VFU samt i relation till studentens ämnesstudier med avseende på fördjupad kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa metoder. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt betydelsen för lärarens yrkesutövning säkerställs. För inriktningen samhällskunskap ser bedömargruppen en kontinuitet i undervisningen om vetenskapsteori och forskningsmetoder, där sökande och analyserande av forskning och tillämpning av metoder sker flera gånger. Den brist som bedömargruppen identifierar gäller en helhet för grundläggande samhällsvetenskaplig metod. Det finns ingen metodkurs före Examensarbete 1. Bedömargruppen ser en otydlighet i hur det säkerställs att studenterna inte bara får många olika delar av vetenskapsteori och metodologi, utan att delarna även kan knytas till en samhällsvetenskaplig helhet. Bedömargruppen riktar en uppmaning till lärosätet att utveckla och synliggöra en strategi för hur helhetssynen på vetenskapsteori och metodologi ser ut och säkerställs.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Det finns en klar bild i matrisform av hur lärandemål, aktiva verb och aktiviteter som stöder studenters lärande och examination hänger ihop inom ramen för UVK och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt i relation till studenternas ämnesstudier. Bedömargruppen menar att detta är särskilt framträdande i bedömningsgrundens formuleringar om förmågan att förhålla sig kritisk och självständig till relevanta forskningsresultat. Bedömargruppen noterar att studenterna enligt självvärderingen tränas i detta på olika sätt, men saknar en starkare helhetssyn som lärosätet uppmanas att utveckla.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls genom progression mellan UVK, VFU och ämnesstudier, allmändidaktiska moment i UVK samt verksamhetsförlagd utbildning. Ämnesdidaktiska grundverktyg ges i kursen SH1, vilket gör att omfattningen av undervisningen i bedömningsgrunden om didaktik och ämnesdidaktik därför till stor del finns enligt bedömargruppen. Bedömargruppen menar att utbildningen visar en svaghet i var och hur de didaktiska och ämnesdidaktiska verktygen faktiskt får användas av studenterna. Framför allt efterlyser bedömargruppen en utveckling av hur studenterna får möjlighet att använda ämnesdidaktiska modeller för både planering och problematisering av sin egen undervisning.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls i olika UVK-kurser som innehåller stöd till kommande verksamhetsförlagd utbildning (VFU), specialpedagogik, elevers sociala relationer, gruppdynamik och grupprocesser, bedömning och dokumentation samt kamratbedömningar. Det finns i utbildningen inslag där konstruktiv kritik både ska ges och tas emot av studenterna. Bedömargruppen menar att de inslag som ingår i fältstudierna ger möjlighet att se olika typer av undervisning och kan därmed öka förmågan att stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls via lärandemål för exempelvis värdegrundsfrågor, elevmångfald, forskningsetik, ledarskap, specialpedagogik och genomförandet av bedömningsprocesser.

För jämställdhetsperspektivet arbetar lärosätet med bland annat genomlysning av utbildningsplaner, kursplaner, litteraturlistor och normkritiska perspektiv. Det finns ett genomtänkt upplägg av undervisningen om jämställdhet. Lärosätet visar enligt bedömargruppen en medvetenhet om hur universitetslärarnas eget beteende i klassrummet och representationen i litteraturen påverkar hur jämställdhetsperspektivet kommuniceras och förankras hos studenterna. Den här bilden förstärks också vid intervjuerna, där lärosätet kan beskriva och resonera om kursernas innehåll och lärarnas agerande utifrån jämställdhetsperspektivet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling sker via en kvalitets- och uppföljningsorganisation från övergripande universitetsnivå via programnivå och ned till institutions- och kursnivå, samt utifrån intressenter som lärare, VFU-handledare, studenter och alumner. Självvärderingen ger goda exempel på uppföljning, som att uppföljning sker i lärarlaget och är grund för kursutveckling. Utvärderingar sker både skriftligt och muntligt. Lärosätet visar också i självvärderingen hur återkoppling sker. Förändringar tas upp i dialog med studenterna i både undervisningssituationer och ämnesråd. Studenterna får också veta i början på en ny kurs vilka förändringar som skett.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentperspektivet säkerställs genom att studenterna har möjlighet att påverka sin utbildning i beslutsfattande organ på alla nivåer. Alla studenter får möjlighet att utvärdera kurser i lärosätets digitala utvärderingssystem. Skriftliga enkäter till kurser kompletteras med muntliga synpunkter från studenterna. Den formella strukturen menar bedömargruppen är viktig, men lika viktigt är det att ge möjligheter till en aktiv dialog direkt i kurserna, något som bedömargruppen bedömer att högskolan gör på ett bra sätt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet ett antal exempel på hur samverkan sker med olika aktörer kopplade till studenternas framtida arbetsmarknad och intressenter som är viktiga för att utbildningen ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Utbyte med en specifik grundskola i Linköping och kursmentorer är konkreta exempel på detta. Bedömargruppen menar att detta visar på relevant samverkan med det omgivande samhället, men anser också att samverkan som har en specifik koppling till ämnesinnehållet kan stärkas.