Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) står det klart att antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat. Lärosätet har en planering och systematik för kompetensförsörjning och kompetensutveckling med vetenskaplig och högskolepedagogisk meritering samt överblick av kompetensbehov. När det gäller personal för inriktningen svenska, ser bedömargruppen att det finns påtagliga brister på personalsidan inom ämneslärarutbildningen, lärarresurserna är knappa och utmaningarna mycket stora. Personalen är på kort sikt tillfredställande, i synnerhet eftersom det ser ut som att en visstidsanställd lektor i litteraturvetenskap övergår i en tillsvidareanställning. Bedömargruppen menar dock att lärosätet måste ta krafttag för att säkra kompetensen på lång sikt. Det gäller både vetenskaplig, ämnesdidaktisk och professionsrelaterad kompetens.

Lärosätet har en god bild av den vetenskapliga och professionsinriktade utbildningsmiljö inom UVK genom att det finns en sammanhållen miljö där forskningsprojekt och forskningsområden och deras koppling till områden i UVKn framgår. Det är positivt att lärosätet identifierat områden för professions- och verksamhetsutveckling såsom exemplet med projektet Nätbaserat lärande. För inriktningen svenska finns det dock flera brister och bedömargruppen anser inte att utbildningsmiljön är tillfredställande. Av underlagen att döma arbetar lärosätet aktivt för att länka samman disciplinerna svenska språket och litteraturvetenskap vilka traditionellt har varit helt åtskilda. Det är enligt bedömargruppen lovvärt men inte tillräckligt för att utvärdera utbildningsmiljön som vetenskapligt fullgod och professionsinriktad. Den förhållandevis svaga ämnesdidaktiska miljön lyser igenom och generellt är det svårt att se hur forskningen vid lärosätet genomsyrar utbildningen i stort. Positivt är dock att studenterna tar del av och reflekterar över forskning i ökande svårighetsgrad.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Bedömargruppen ser att det finns en medveten progression i ämnet även om de ämnesteoretiska kunskaperna kan ses som något snäva.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. I UVK uppfylls målet på grundläggande nivå eftersom studenterna möter och tillämpar teorier och metoder inom utbildningsvetenskaplig forskning samt analyserar sambandet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studenterna tränas att granska, inte minst olika kvantitativa data rörande skolresultat och effektstudier. Metod och teori ska sedan följas upp i ämnesstudierna på en fördjupad nivå och som förberedelse för de självständiga arbetena. För svenskämnet framgår att fördjupningen inte sker och enligt bedömargruppen krävs en genomgång för att säkerställa studenternas möjlighet till fördjupade kunskaper när examen utfärdas. Denna genomgång bör göras i nära samverkan med den utbildningsvetenskapliga kärnan för att man på så vis kan se över vilka metoder som behandlas var och när i utbildningen. Trots att UVK bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen svenska är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Målet rör kritisk reflektion utifrån egna och andras erfarenheter i relation till aktuell forskning och hur examinationen sker. I kurserna inom UVK finns flera examinerande moment där studenterna bland annat får möjlighet att reflektera över erfarenheter genom muntlig redovisning av sina från VFU:n samt bidra till yrkesverksamheten genom koppling av bearbetade erfarenheter till vetenskaplig forskning. Fördjupningen ska ske främst i samband med det självständiga arbetet, och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över progressionen och länkningen mellan olika delar såsom lärandeaktiviteter, mål och examinationer under hela utbildningen. Trots svagheterna som finns anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Inom UVK sker det exempelvis genom tillämpning av metoder för att synliggöra och analysera specifika händelser i klassrummet, återkoppling på genomförd undervisning, reflektioner om lärande och träning att bedöma autentiska elevtexter och hur bedömningar kan kommuniceras. Inriktningen svenska bidrar till måluppfyllelse men bedömargruppen noterar att det finns vissa utmaningar, i synnerhet för studenter på distansutbildning. Samtliga studenter behöver ledas tydligt mot dessa förmågor och få chansen att pröva dem i skarpt läge, till exempel ute på VFU, i högre grad än vad som sker nu. Trots svagheterna som finns anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Inom UVK får studenterna reflektera över och analysera den enskilda elevens lärande och utveckling, men arbetar också med variation av behov och förutsättningar som kan finnas i olika elevgrupper. För inriktningen svenska finns det vissa svagheter. Bedömargruppen menar dock att lärosätet visar medvetenhet om dessa utmaningar och har klara tankar över hur dessa aspekter ska utvecklas i framtiden. Exempelvis har man börjat fördjupa arbetet med elevtexter och enskilda elevers skrivutvecklingsbehov under VFU:n. Trots svagheterna som finns anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att bedöma utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Det sker genom en kurs som berör skolans demokratiska uppdrag, barnkonventionen, mänskliga rättigheter, jämställdhet, HBTQ samt mobbning och diskriminering, VFU och kopplingen till det pedagogiska arbetet samt kursen Hållbar utveckling.

Lärosätet redogör för hur organisationen aktivt arbetar utifrån fastställda riktlinjer för att säkra ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Lärosätet ger ett antal exempel på hur genusperspektiv och könsskillnader förankras hos studenterna. Inriktningen svenska bidrar i hög grad till att studenten möter jämställdhetsperspektivet i utbildningen, men att det framför allt sker inom litteraturvetenskap och att perspektivets förankring kan stärkas inom den språkvetenskapliga delen av utbildningen.

För säkerställande av uppföljning, åtgärder och återkoppling finns upparbetade kontaktytor och arenor för utvecklingsarbete för olika aktörer i programmen som ämnesansvariga och ansvariga för UVK och VFU. Programmet utvärderas varje år och VFU följs kontinuerligt upp med studenter och VFU-handledare. På kursnivå finns en upparbetad och synliggjord process för beredning, genomförande och uppföljning av kursvärderingar. Dessa rutiner och kontaktytor för uppföljning på programnivå är dock inte tillräckliga för uppföljning av svensklärarutbildningen. Lärosätets systematiska kvalitetsarbete och förberedande arbete med genomströmning har flera olika brister, enligt bedömargruppen. Lärarna har visserligen en dialog och kontakt med utbildningsledare för programnivå, men utvecklingsarbetet vilar inte på ett robust underlag. Den bristande systematiken medför också att det för bedömargruppen blir otydligt hur kvalitetsarbetet vid behov omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling. Lärarlaget i svenska lyfter även utmaningar och bristande resurser, och menar att de inte är tillräckligt förberedda på den mångfacetterade studentgruppen där flera kommer från andra språk- och kulturområden eller har neuropsykologiska funktionshinder. Bedömargruppen ser positivt på att lärarlaget har identifierat sitt behov av kompetensutveckling och tid för att arbeta med dessa grupper, och rekommenderar därför att lärosätet tar fram en handlingsplan för kvalitetsarbete och genomströmning, med ett tydligt fokus på de utmaningar som identifierats.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara inte tillfredsställande.

På övergripande nivå beskriver lärosätet rutiner för studentinflytande och strukturer för studenters medverkan i beredande och beslutande organ. Studenter kan också verka i mer informella sammanhang där de kan ge synpunkter på sina studier. Särskilt för svensklärarutbildningen finns det brister i det formella inflytandet även om det informella verkar fungera väl. Bedömargruppen anser att studenterna inte har tillräckliga förutsättningar för inflytande, även om de har möjlighet att uttrycka synpunkter på didaktiska seminarier. Inflytandet berör framförallt vad lärosätet strävar mot, och inte vad lärosätet för tillfället gör. I nuläget finns det ingen formell påverkansmöjlighet för svensklärarstudenter, till exempel vad gäller arbetet med kursplaner. Det finns dock goda exempel när det gäller informellt studentinflytande, och där granskar studenterna sina egna kursplaner och tentamensfrågor under utbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet redogör för olika typer av samverkan med det omgivande samhället i stort och ger exempel på konkreta aktiviteter både inom utbildningen och i anslutning till mer externt riktade verksamheter som bidrar till att ge studenter beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Lärosätet arbetar dock på en mer övergripande nivå för att lärarutbildningen ska vara användbar och utveckla studentens beredskap för att möta förändringar i arbetslivet. Ett utvecklingsområde är att arbeta mer för att särskilt svensklärarutbildningen ska leva upp till detta. Det framgår att det finns planer på att samverka med yrkesverksamma svensklärare på gymnasieskolan och att föra gemensamma didaktiska diskussioner om de olika delarna av svenskämnet. Bedömargruppen anser därmed att det inte finns en implementerad samverkan med det omgivande samhället utöver VFU, särskilt för svensklärarutbildningen. Arbetsliv och samverkan bedöms som uppfyllt under förutsättning att lärosätet förverkligar ovan nämnda planer.