Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Förutsättningarna för att bedriva utbildning inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) är goda eftersom lärosätet har en sammansvetsad lärargrupp med ett tydligt progressionstänk om UVK.

Bedömargruppen menar ändå att på längre sikt så måste den vetenskapliga kompetensen bland lärarna som undervisar inom den utbildningsvetenskapliga kärnan öka. Personalen är tillfredställande både i ämne och ämnesdidaktik genom att ämnesgrupperna har en stark vetenskaplig och en god professionsorienterad kompetens, som också genomsyrar utbildningens utformning. För inriktningen svenska anser bedömargruppen att det ser bra ut även på lång sikt med flera medvetna satsningar. Bilden stärks av det faktum att lärosätet också utreder möjligheten att starta forskarutbildning i samverkan mellan deldisciplinerna svenska språket och litteraturvetenskap.

Bedömargruppens samlade mening är att det finns en stark vetenskaplig och god professionsinriktad miljö för utbildningen vid lärosätet med ett nära samband mellan forskning och utbildning. Mycket av den forskning som bedrivs är central för ämneslärarutbildningen i svenska med fokus på literacyfrågor, andraspråkselevers skrivande, poesididaktik, receptionsforskning med mera. Lärosätet har en tydlig plan för hur man vill bygga den aktuella utbildningen även på lång sikt, och den ämnesdidaktiska strimma som ska biträda ämnesteoretiska kunskaper känns gedigen och väl genomtänkt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Det finns en tydlig bredd och visst djup i både svenska språket och litteraturvetenskap. Dessutom har man varierande examinationsformer genom salstentamina, inlämningsuppgifter, examinerande seminarium och inslag av både summativ och formativ bedömning. Bedömargruppen menar att lärosätet tycks ha en väl utarbetad plan för bredd och fördjupning, men anser också att ämnena måste fortsätta se över balansen mellan dem i relation till hur den vetenskapliga skolningen går till.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Studenterna får en grundläggande utbildning om vetenskapsteori och forskningsmetoder i UVK1, som sedan fördjupas under UVK2 och UVK3. Bedömargruppen rekommenderar ändå lärosätet att se över balansen mellan kvalitativ och kvantitativ metod, eftersom den förra verkar dominera i utbildningen. Gruppen ser också en viss risk för att studenterna skolas in mer i den ena vetenskapliga disciplinen än den andra på vägen fram till det självständiga arbetet. Lärosätet behöver fundera på detta så att studenterna är förberedda för skrivandet, oavsett vilken ämnesinriktning de väljer under sin sluttermin.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Det finns uppgifter och seminariediskussioner under utbildningen, där relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen behandlas. Vid lärosätet är också utbildningens VFU-kurser upplagda utifrån en progressionstanke både för innehåll och krav. Studenterna har successivt allt djupare samtal om egen och andras forskning samt gör kritiska reflektioner av artiklar och elevtexter. Bedömargruppen anser att den progressionstanke om ett vetenskaplighet förhållningssätt som uttrycks är god.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Det är tydligt att det finns uppgifter och övningar under VFU- och UVK-kurserna där studenterna får öva sina didaktiska kunskaper och förmågor. Ämnesdidaktisk kompetens övas kontinuerligt i utbildningen och vissa inslag behandlar även metodik. Men det är ändå viktigt att lärosätet ser över sitt didaktiska och ämnesdidaktiska innehåll, så att metodiska och ämnesmetodiska inslag i finns med i utbildningen. Vid lärosätet får även studenterna under VFU-kurserna tillfälle att planera, genomföra och utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i övrigt. Målet examineras främst inom VFU där en progressionslinje framgår, från att beskriva och reflektera över gjorda erfarenheter till att utvärdera den egna insatsen i relation till kunskaper som studenterna fått i ämneskärnan och UVK. Examinationen behöver dock utvecklas, vilket man på lärosätet är medvetna om, och det finns planer för hur man ska gå tillväga. Bedömargruppen anser även att den svåra balansgången mellan ämnesteori, ämnesdidaktik och praktisk färdighet är synliggjord och väl genomtänkt.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls, bland annat då studenterna under den första VFU-kursen får planera och genomföra viss övningsundervisning, medan de under den andra VFU-kursen även förväntas utveckla den undervisning som de ansvarar för, bland annat med hjälp av ämnesdidaktiska forskningsresultat. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram den progression som lärarlagen beskriver i ämnena. I nuläget syns den bäst i VFU-kurser där studenterna går från beskrivning och diskussion till fördjupad reflektion och utvärdering av egen undervisning. Dock kan studenterna förberedas bättre för VFU perioder.

Bedömargruppen menar att studenterna får stora möjligheter under utbildningen att kunna visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt hållbar utveckling. Målet för bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling är därmed uppfyllt.

Jämställdhetsperspektivet aktualiseras i lärandemål och litteratur, och det finns konkreta exempel på hur studenterna får problematisera frågor som rör jämställdhet. I VFU-kurserna finns det tillämpningsövningar där studenten ska applicera ett jämställdhetsperspektiv och i UVK-kurserna belyses jämställdhetsperspektivet som ett ämnesinnehåll. Det finns även exempel på hur studenterna får hantera genusvetenskapliga frågeställningar inom litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska kursmoment, och de studerar både sociolingvistik och normkritik inom skolans verksamhet. Bedömargruppen ser därmed lärosätets arbete med dessa frågor som ett gott exempel som med fördel skulle kunna återverka på fler områden inom ämneslärarutbildningen.

Bedömargruppen anser att det finns en systematisk uppföljning av utbildningen och att intressenterna får återkoppling, men att man kan systematisera och utveckla arbetet med ett mer kontinuerligt kvalitetsarbete och andra mer formella kursvärderingar, bland annat genom att öka studenternas svarsfrekvens. Sättet att ge återkoppling håller på att utvecklas, men trots det ser bedömargruppen att återkopplingen når flera olika intressenter såsom studenter, VFU-samordnare och handledare. Lärosätet har gjort en avhoppsanalys samt har visat exempel på stöd studenterna har tillgång till under sin utbildning. Det finns exempelvis ett särskilt stöd till studenter med funktionshinder. Genomströmning behandlas därmed på programnivå och än så länge finns inga insatser för just studenter i svenska.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna tar plats i beredande och beslutande organ som programråd och ämneskollegium. Det finns också ett samarbete mellan studentkåren och programrådet då de gemensamt följt upp vilka råd och ämneskollegier som saknar studentrepresentanter och kontaktat studenter för att fylla de vakanta platserna. Studenter finns representerade i ämneskollegierna för svenska språket respektive litteraturvetenskap, och de deltar i revideringsarbete när lärosätet fastställer nya kursplaner. Eftersom det är en nyinrättad utbildning behöver lärosätet utveckla kanalerna för studentinflytande. Bedömargruppens intryck är att lärarlagen är medvetna om detta behov. Bedömargruppen anser att studenterna har förutsättningar för inflytande och delaktighet, även om lärosätet kan utveckla arbetet med det informella och kontinuerliga studentinflytandet.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Bedömargruppen menar också att utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Lärosätet betonar också de generiska förmågor som behandlas i ämnet svenska som i mångt och mycket förbereder studenten på ett föränderligt samhällsliv. Samverkan med det omgivande samhället är stabil och här finns en stor potential i regionen. Samverkan sker exempelvis genom uppdragsutbildningar, nätverket RUN (regionalt forum för kommuner och universitet) och VFU-organisationen.