Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en acceptabel bemanning inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK). En handfull lärare har större omfattning på undervisningen men flertalet lärare har en mindre mängd undervisningstid i utbildningen, emellanåt bara en eller ett par procent av en heltidstjänst. Bedömargruppen ser en risk att utbildningen, kan upplevas som splittrad och att det kan vara svårt att säkerställa progressionen. Personalen är dock huvudsakligen tillsvidareanställd, vilket bidrar till stabilitet och kontinuitet. Bedömargruppen ser positivt på att majoriteten av lärarna har en lärarexamen och är disputerade, främst i didaktik, men också i till exempel historia, utbildningssociologi eller specialpedagogik. En resurs är de adjungerade adjunkterna i form av yrkesverksamma ämneslärare. För inriktningen svenska har personalen sammantaget en bred och djup ämnesteoretisk och pedagogisk kompetens, men lärosätet kan förstärka den ämnesdidaktiska och den professionsrelaterade kompetensen, vilket man också planerar för. Bedömargruppen menar att kompetensen säkerställs, eftersom lärosätet också identifierat att man behöver förstärka bemanningen och att man håller på med fortbildning för att bygga upp den ämnesdidaktiska kompetensen.

Ämneslärarutbildningen i svenska bygger på en stark vetenskaplig miljö och en stark pedagogisk och professionsinriktad miljö. Även utbildningsmiljön bedöms vara god, och bedömargruppen menar att den förstärkning inom ämnesdidaktiken som lärosätet genomför också säkerställer den utbildningsmiljö som finns vid de båda institutionerna nordiska språk och litteraturvetenskap för ämneslärarutbildningen i framtiden. Bedömargruppen menar att lärosätet tydligt visar på kopplingen mellan olika forskningsprojekt och kurser inom UVK vilket också bidrar till en god utbildningsmiljö. Lärare inom UVK som är aktiva forskare inom områden som är centrala för utbildningen deltar på kurserna, vilket ger goda förutsättningar för en forskningsanknuten undervisning. Ett utvecklingsområde är dock hur forskning inom ämne och ämnesdidaktik kommer studenterna till del, även om det i nuläget finns flera öppna vetenskapliga seminarier för studenterna. Det framkommer också att kopplingen mellan den forskning som bedrivs och utbildningen inte är tillräckligt tydlig för studenterna och bedömargruppen uppmanar lärosätet att se över hur man synliggör att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Det framgår även att samverkan mellan UVK och ämne behöver stärkas, vilket lärosätet arbetar med.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Bland annat spännvidden mellan områden såsom berättande i mångmediala miljöer och språkhistoria/grannspråk ger en stor bredd och ett djup när det gäller studenternas möjlighet att uppnå de ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen. Man lägger stor vikt på de traditionellt ämnesteoretiska starka områdena, och bedömargruppen rekommenderar att lärosätet fortlöpande samtalar om hur innehållet på en lärarutbildning i svenska ska viktas mellan ämnesteori, ämnesdidaktik och professionsanknutna inslag. Lärosätet behöver även se över hur studenterna förbereds inför det självständiga arbetet.

Målet för vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. I UVK uppfylls målet på grundläggande nivå eftersom utbildningen i vetenskaplig teori och metod har förstärkts genom införandet av en särskild kurs under termin 7. Lärosätet visar på flera exempel på inslag i kurser, både inom UVK och VFU, som fokuserar på relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen uppmanar dock lärosätet att säkerställa att det tydligt framgår i de nya kursbeskrivningarna för UVK hur kvantitativa och kvalitativa metoder ska behandlas och examineras. För svenskämnet framgår att fördjupningen inte sker eftersom moment om teori och metod är bristfälligt integrerade i utbildningen och studenterna förbereds inte tillräckligt inför de självständiga arbetena. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över progressionen för teorier och metoder, särskilt ämnesdidaktiska teorier och metoder i terminerna som leder fram emot det självständiga arbetet. Gruppen rekommenderar även att detta görs i en förstärkt samverkan med UVK. Eftersom bristerna inom inriktningen svenska är påtagliga och att det inom UVK finns svagheter anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Lärosätet beskriver flera kurser i både UVK och VFU som fokuserar på förmågan att tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Föreläsningar följs exempelvis upp av vetenskapligt samtal på seminarier med hjälp av instuderingsfrågor. Denna typ av moment finns i alla UVK-kurser. Lärosätet möjliggör också måluppfyllelse genom en progressionsserie med flera moment där studenterna får träna på ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt. Lärosätet säkerställer måluppfyllelse genom examination i ett case som utvecklats tillsammans med aktiva lärare, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inom UVK med säkerställs inte för inriktningen svenska. UVK bidrar till måluppfyllelse genom att lärosätet fokuserar på ett ändamålsenligt sätt både inom UVK och VFU, på förmågan att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande. Bedömargruppen ser positivt på att flera kurser inom UVK och VFU fokuserar på förmågan att kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Utöver dessa kurser nämns också den ämnesdidaktiska utbildningen som studenten får i ämnet. Bedömargruppen ser en utmaning i att ämnesdidaktiken skiljer sig åt mellan ämnen, och att det därför kan vara svårt att få till en bra progression när studenterna inte har samma förkunskaper. För inriktningen svenska finns det exempel på lärandeaktiviteter och inslag där studenterna diskuterar och reflekterar över den didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning i svenska. Ämnesdidaktiska inslag lyfts fram i relation till flera kurser men det framgår inte hur utbildningens olika delar länkar samman på ett sätt som gör att lärosätet säkerställer måluppfyllelse. Därmed menar bedömargruppen att progressionen blir otydlig. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fortsätta arbetet men att även tydliggöra progressionen i utbildningen, bland annat när det gäller samverkan mellan UVK och svenskämnet, och hur måluppfyllelse säkerställs under VFU.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls inom UVK men säkerställs inte för inriktningen svenska. UVK bidrar till måluppfyllelse genom kurserna Mångfald och lärande och Specialpedagogik. I den reviderade programstrukturen har den första kursen utgått, men under intervjuerna framkommer att det innehåll som fanns i kursen i stället ska genomföras som en strimma, utspridd över flera kurser. Lärosätet håller bland annat på att införa examinerande minilektioner. Studenterna får också återkommande planera, genomföra och utvärdera undervisning, och bedömargruppen ser denna tråd. Det är dock svårt att helt och hållet säkerställa målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande, särskilt den senare delen av målet. Studenterna behöver ledas mot denna förmåga och i högre grad pröva den i skarpt läge under utbildningen. Målet ska enligt lärosätet säkerställas under VFU:n, men bedömargruppen lägger märke till att lärandemålet för VFU:n är nära nog identiskt med examensmålet, vilket gör att progressionen i arbetet mot examensmålet förblir oklar. Det framgår också att dialogen mellan kursansvarig, VFU-besökare och handledare behöver bli bättre. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse men säkerställer den inte.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls genom att lärosätet beskriver flera kurser med teman som knyter an till målet. Ett exempel är kursen Ledarskap, där konventionerna om mänskliga rättigheter och barnens rättigheter enligt barnkonventionen behandlas och där lärares juridiska rättigheter och skyldigheter diskuteras.

Lärosätet bedriver ett medvetet jämställdhetsarbete ur flera perspektiv, till exempel rekrytering, bemanning, kursplaner, schemaläggning, kurslitteratur och diskussioner om styrdokument. Perspektivet ingår i flera kurser, både inom UVK och VFU. I VFU-kurser finns det exempelvis lärandemål för att studenterna ska få kunskap och färdighet i att skapa stimulerande lärandemiljöer utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I kurser inom inriktningen svenska diskuteras bland att genusteori och kön i språksociologiska moment. Ett utvecklingsområde lärosätet är att utbildningen i större utsträckning ska präglas av ett helhetsperspektiv i frågor om jämställdhet.

Det finns på lärosätet ett väl fungerande system av utvärderingar där återkoppling sker till relevanta intressenter, till exempel studenter, institutioner och VFU-samordnare. Det finns tid för kursvärderingar vid sista undervisningstillfället i varje kurs, och inom VFU sker kontinuerlig uppföljning och återkoppling. Återkopplingen till studenterna skulle dock kunna utvecklas. Men ett gott exempel är den externa utvärdering som genomfördes för ett par år sedan och som visade på ett behov av en översyn av hela UVK och en tydligare överensstämmelse mellan utbildningens olika delar. Det finns också god kontakt med involverade lärare och studievägledare, och tillsammans verkar man för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid. Lärosätet erbjuder möjligheter till kompletteringar för att skapa flexibilitet så att studenter kan examineras inom ordinarie termin.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet uppfyller studentperspektivet på ett tillfredställande sätt även om det informella, kontinuerliga studentinflytandet skulle kunna synliggöras mer. Studenterna är representerade i institutionsstyrelse och i studieråd, och bedömargruppen vill särskilt lyfta det arbete som pågår med att inrätta ett studentråd med representanter för de fyra terminernas ämnesstudier. Utöver deltagande i olika organ nämns de regelbundna studentdialogerna som genomförs med prefekten flera gånger per termin.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Arbetsliv och samverkan behandlas på ett tillfredställande sätt och det finns flera konkreta exempel på samverkan med arbetslivet. Utöver VFU-organisationen nämner lärosätet att de adjungerade adjunkterna, partnerskolorna och uppdragsutbildningarna är viktiga. Man arbetar för att få en tydligare samverkan med gymnasieskolor och verksamma lärare, till exempel genom den planerade alumnsamverkan. Bedömargruppen ser positivt på detta och menar att man på lärosätet är väl medvetna om vad och hur de ska utveckla dessa punkter. Dock pekar bedömargruppen ut att samverkan med UVK måste förstärkas och utvecklas. VFU-organisationen kan också bli tydligare för studenterna, för att bedömningen ska vara rättssäker oavsett vilka handledare studenterna får och vilka som besöker dem på deras VFU-plats.