Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Antalet lärare och deras vetenskapliga och professionella kompetens är i stort sett adekvat i förhållande till utbildningens innehåll och den begränsade studentvolymen vad gäller UVK. Den utbildningsvetenskapliga kompetensen kan dock stärkas. Av lärarna inom UVK har drygt hälften disputerat och dryg tredjedel har lärarexamen. Andelen professionsrelaterade lärare verksamma inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) är också något låg, vilket lärosätet kompenserar med adjungerade adjunkter och genom löpande kompetensutveckling. Genom högskolepedagogiska kurser säkerställs den pedagogiska kompetensen. För inriktningen samhällskunskap bedöms personal som inte tillfredsställande. Lärosätet har relevant vetenskaplig kompetens för utbildningens ämnesinnehåll, medan den ämnesdidaktiska kompetensen har svag vetenskaplig förankring som inte uppfyller bedömningsgrundens krav. Anställningen av en lektor med inriktning mot samhällskunskapsdidaktik betyder en förstärkning också av den professionsrelaterade miljön, men inte att den ämnesdidaktiska forskningskompetensen med nödvändighet lyfts.

Det finns en för UVK vetenskaplig miljö där lärosätet sedan 2017 har en forskarutbildning med uttalat syfte att stärka utbildningens forskningsunderbyggnad. Genom forskningscirklar skapas möten mellan forskning och lärarprofessionen, och aktuell forskning ingår i samtliga kurser. Lärosätet betonar värdet av att studenter möter lärarutbildare som är aktiva forskare. Genom till exempel lärarutbildningens dag får studenterna möta och lyssna på inbjudna forskare som presenterar aktuell forskning. För inriktningen samhällskunskap bedöms utbildningsmiljön som tillfredsställande. Utbildningen är formad efter skolans styrdokument med samhällskunskapsämnets konstruktion å ena sidan och den tvärvetenskapliga miljön på lärosätet å andra sidan. Lärosätets profil med mångvetenskaplighet och medborgerlig bildning tillsammans med den vetenskapliga miljön ger ämnet innehållslig stabilitet.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Underlaget visar att lärosätet har utformat utbildningen efter ämnets speciella villkor samt lärosätets och lärarutbildningens speciella profil. Det breda anslag för ämnet som redovisas speglar den forskning som är relevant för ämnet som bedrivs på lärosätet. Underlagen visar en sammanhållen ämneslärarutbildning i samhällskunskap med utgångspunkt i en klar idé för ämnets särart som skolämne. Utbildningen innehåller ämneskunskapernas politiska, sociala och ekonomiska innehåll samt fördjupningar i centrala mångvetenskapliga teman.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom UVK men de fördjupade kunskaperna säkerställs inte i inriktningen samhällskunskap. Det sker i olika kurser under hela utbildningen då studenterna övar på att förstå vetenskapliga texter, föra diskussioner om valet av forskningsmetoder och bedöma olika metoders betydelse för undersökningars resultat. Kontinuerligt under utbildningen får studenterna kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på ett tillfredsställande sätt. Vad gäller inriktningen samhällskunskap anser bedömargruppen att de kvantitativa inslagen i UVK är otillräckliga för lärarutbildningen i samhällskunskap samt att de inte säkerställs tydligt genom examination. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom undervisningsämnet samhällskunskap är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Flera delkurser och den verksamhetsförlagda utbildningen ger studenterna möjlighet att uppnå målet, genom att information behandlas med ett kritiskt förhållningssätt. Flera delkurser och den verksamhetsförlagda utbildningen studenterna möjlighet att uppnå målet, genom att information behandlas med ett kritiskt förhållningssätt. VFU:n ger också studenterna möjlighet att utveckla dessa förmågor utifrån sina egna erfarenheter. Däremot diskuterar lärosättet inte studenternas förmåga att reflektera över sina egna erfarenheter som lärare, eller andra lärares erfarenheter, utan bara sina egna erfarenheter som elever samt erfarenheter som visats genom forskning inom inriktningen samhällskunskap. Den här delen uppfylls däremot under den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Utbildningen omfattar kurser i vilka studenterna reflekterar kring didaktiska frågor, och senare kurser ger en fördjupning där bland annat didaktik och ämnesdidaktik kopplas samman. Lärosätet har även varierande examinationsformer såsom seminarier, skriftliga inlämningar och trepartssamtal under VFU. En bedömningsmatris används för att bedöma studenternas förmåga. Det framgår dock att studenternas didaktiska förmåga säkerställs relativt sent i utbildningen, vilket lärosätet ser som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen instämmer i detta. Gällande inriktningen samhällskunskap redovisar lärosätet relevanta exempel på hur studenten bearbetar och tillägnar sig förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik, med tydlig relation till undervisning. I samhällskunskapen används adjungerade adjunkter med ämnesdidaktisk och metodisk kompetens för moment som har direkt relevans till undervisning i gymnasieskolan. Bedömargruppen menar att detta ger undervisningen direkt yrkesrelevans, aktualitet och autenticitet, medan den vetenskapliga kompetensen hos undervisande lärare är ett utvecklingsområde. Studenterna får i ämnesstudierna genomföra undervisningsplanering under varje delkurs.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Flera kurser ger studenten möjlighet att planera och genomföra undervisning. Lärosätet använder sig bland annat av casemetodik, seminarier, dramagestaltning och individuella skriftliga uppgifter. VFU utgör en viktig del här med flera olika moment och examinationer som bidrar till måluppfyllelsen. Gällande inriktningen samhällskunskap övas studenterna i ämneskurserna genom bland annat återkommande didaktiska seminarier, två i varje delkurs, och prövas praktiskt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna genomför i varje inledande delkurs planering av undervisning, som presenteras och diskuteras i seminarieform. I underlaget förs ingen diskussion om hur studenterna utvecklar förmågan att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, mer än att vikten av varierad undervisning betonas. Förmågan examineras däremot i den andra VFU-kursen, termin 6. Bedömargruppen noterar också att planering, genomförande och utvärdering examineras med den tredje VFU-kursen i termin 9, vilket kan anses vara sent i utbildningen. Hela målet uppfylls i kombination med den utbildningsvetenskapliga kärnan, där delar av målet examineras.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen ser att flera delar av målet ingår och examineras i utbildningen, såsom beaktande av vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, men att vissa delar kan bli starkare, exempelvis hållbar utveckling.

Lärosätets interkulturella profil bidrar till att ett jämställdhetsperspektiv integreras som en naturlig del av utbildningen. Jämställdhetsperspektivet genomsyrar samtliga delkurser under programmet. Det finns flera exempel på hur studenterna möter perspektivet i kurserna. Perspektivet stärks också av att en del lärare också bedriver forskning inom området.

Lärosätet har genomfört två omfattande utvärderingar av utbildningen, 2016 och 2017. Det framgår också att utbildningen följs upp systematiskt i olika beslutande och beredande organ. Lärosätet har vidare ett väl utvecklat studentuppföljningssystem och åtgärder vidtas för att ge studenterna stöd att fullfölja utbildningen under den planerade studietiden. Gällande inriktningen samhällskunskap visar lärosätet på en systematik i kvalitetsarbetet, tillsammans med en närhet mellan studenter, lärare och lärarlag som gynnar ämnets utveckling. Samtidigt bör lärosätet fortsätta genomföra analyser och ta fram åtgärdsplaner för genomströmning och studieresultat.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att studenterna har inflytande på flera nivåer av utbildningen. Det är tydligt att det informella inflytandet betonas och att det finns en närhet mellan student och lärare. Det kan dock finnas risker med detta eftersom studenterna behöver möjlighet att lämna synpunkter anonymt. Lärosätet kan behöva se över detta. När det gäller studentperspektivet inom utbildningsmiljön i samhällskunskap beskriver självvärderingen och intervjuerna en miljö med nära kontakter mellan lärare och studenter, med korta vägar för synpunkter och åtgärder. Här ges flera exempel på förändringar i innehåll, form och struktur för kurser efter studenters synpunkter. Kursvärderingar följs upp i lärarlag och på seminarier. I självvärderingen framgår att två valda studenter fanns permanent adjungerade till lärarlaget. Deras synpunkter har lett till en revidering av kurserna på den första terminen. Ett annat exempel gäller delkursen i internationella relationer som reviderades efter studenternas synpunkter, som beskrivs som välgrundade.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet använder Centrum för professionsutveckling för kursutveckling som är placerat regionalt, och via det får lärarna information och exempel från skolor om de förändringar och utmaningar som läraryrket står inför. Efter varje VFU-kurs hålls gemensamma möten för att diskutera lärarprofessionen och dess utveckling. Inom VFU och Regionalt utvecklingscentrum finns flera ytterligare exempel på samverkan med det omgivande samhället. Gällande inriktningen samhällskunskap redovisar lärosätet samverkan lokalt, regionalt och nordiskt om intressanta och aktuella frågor för en blivande lärare i samhällskunskap och ger flera goda exempel på samverkan med det omgivande samhället. Lärosätet diskuterar vilken betydelse sammansättningen med heterogena studentgrupper har som förberedelse för heterogena klassrum, kulturellt, språkligt och socioekonomiskt. Utbildningens interkulturella inriktning beskrivs som en positiv faktor för att utveckla studenternas beredskap för förändringar i samhälle och arbetsliv.