Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Lärarnas vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat för utbildningen och står i proportion till utbildningens volym, men med vissa svagheter. Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) har över 90 procent av lärarna lärarexamen och två tredjedelar har disputerat. Flera av de disputerade lärarna har dock inte sin ämnesmässiga bakgrund i pedagogik/utbildningsvetenskap. Den kompetensen finns på lärosätet även om den inte nyttjas, vilket bedömargruppen rekommenderar att man gör. Flera av lärarna har omfattande erfarenhet av att undervisa och lärosätet ger högskolepedagogisk kompetensutveckling. För inriktningen svenska sker ett pedagogiskt utvecklingsarbete och det finns en stabil VFU-organisation för att säkerställa professionsanknytningen. Vidare är ett tillfredställande antal av personalen disputerande och de flesta har relevant ämneslärarexamen. Samtidigt kan bedömargruppen konstatera att de verksamma lärarna och forskarna inom svensklärarutbildningen är förhållandevis få och att detta medför en del problem, både på kort och på lång sikt. Lärosätet har en strategi för att säkerställa kompetensen på lång sikt. Men bedömargruppen rekommenderar lärosätet att intensifiera kompetensförsörjningsarbetet och bredda den grupp som jobbar inom svensklärarutbildningen. Stora delar av utbildningen vilar på enstaka personer, vilket gör utbildningen sårbar.

Utbildningsmiljön är inte tillfredställande för svensklärarutbildningen. Det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö för UVK samt en genomtänkt strategi för forskningsanknytning och studenternas vetenskapliga utveckling. Forskningsanknytningen sker inom UVK genom forskningsverksamma lärare, ett genomgående vetenskapligt perspektiv och utveckling av ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt. Trots det framgår att kopplingen mellan teori och praktik kan stärkas, och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att genomföra ett utvecklingsarbete med målet att åstadkomma ett nära samband mellan forskning och utbildning. För inriktningen svenska finns det finns visserligen en professionsinriktad miljö genom praktiknära forskning, lärosätets VFU-struktur och lärarnas nära samarbete med arbetslivet, men brister har noterats i den vetenskapliga miljön. Litteraturdidaktisk forskning ingår i flera större tvärvetenskapliga projekt, och det finns ett rikt kontaktnät inom Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning, vilket är en tillgång för den egna forskningsmiljön och för studenterna. Riktigt samma motsvarighet finns dock inte för den språkliga sidan av svenskämnet. Bedömargruppen anser att denna slagsida i viss mån avspeglar sig i hur kurserna är utformade inom hela svensklärarutbildningen, där den språkliga delen av svenskämnet inte är lika utvecklad vad gäller de didaktiska delarna. Helhetsintrycket som bedömargruppen har fått är att den ämnesdidaktiska forskningen behöver breddas och fördjupas vid lärosätet.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Det finns en tydlig linje genom utbildningen och en progressionstanke i kunskapsinhämtande och lärande bland studenterna som säkerställer både ämnesdjup och bredd. De didaktiska perspektiven synliggörs, diskuteras och tillämpas. Lärosätet redogör också för flera olika examinationsformer som säkerställer studenternas ämnesdidaktiska kunskaper.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Undervisningen i vetenskapliga metoder återkommer i flera kurser och det examineras på olika sätt. Metodmässig variation eftersträvas och lärosätet har vidtagit åtgärder för att säkerställa att både kvalitativ och kvantitativ metod examineras vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bearbetas både i VFU och i en kurs om skolutveckling. Lärosätet har en uttalad ambition om att utveckla studenternas vetenskapliga tänkande genom utbildningen, och det finns ett utvecklat samarbete mellan UVK och ämne och ämnesdidaktiska studier när det gäller teori och metod. Sammantaget ger detta ett gott helhetsintryck även om bedömargruppen ser att det finns förbättringsmöjligheter. Gruppen rekommenderar lärosätet att teori- och metodområdet i större utsträckning ska innefatta och kopplas samman med det svenskämnesdidaktiska området, också i själva kursstrukturen.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Studentens utveckling till en reflekterande praktiker är ett genomgående tema i VFU-kurserna inom ämneslärarutbildningen. Studenterna får också tillfälle att reflektera, exempelvis under VFU-perioderna. Det sker även en varierad examination av detta mål, exempelvis genom bloggar och genom att identifiera ett utvecklingsbehov och designa ett utvecklingsarbete. Lärosätet arbetar därmed genom hela utbildningen för att möjliggöra för studenter att knyta egna VFU-erfarenheter till teoretiska perspektiv, med det avslutande självständiga arbetet som det tydliga slutmålet. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inom UVK men säkerställs inte för inriktningen svenska. I högskoleförlagda kurser behandlas exempelvis elever villkor och förutsättningar, både individuellt och i grupp, specialpedagogik och bedömning för lärande och betygsättning. Förmågan att tillämpa utvecklas och säkerställs framför allt i VFU, och som komplement till VFU-handledarens rådgivande bedömning av studentens prestationer under VFU används bland annat videoupptagning av egen undervisning för att synliggöra och reflektera kring den egna didaktiska förmågan. Möjligen borde man här ha ett större fokus på att tydliggöra sambandet mellan UVK och ämnesdidaktik. Ämnesstudierna kopplas kontinuerligt till det ämnesdidaktiska området, innefattande forskningslitteratur om lärande, beprövad erfarenhet och aktuella styrdokument. Samtidigt uppmärksammar bedömargruppen att de exempel som lärosätet ger för att konkretisera detta främst rör det litteraturdidaktiska området. Lärosätet rekommenderas därmed att ytterligare stärka studenternas möjligheter få omsätta och utvärdera teoretiska kunskaper i språkdidaktik. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse men den säkerställs inte.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inom UVK men säkerställs inte för inriktningen svenska. Lärosätet har tagit fram en progressionsplan som betonar tre förmågor: reflektions- och analysförmåga, didaktisk kompetens och kommunikationsförmåga och demokratiskt ledarskap. I förhållande till dessa förmågor breddas och fördjupas träningen av dem i den verksamhetsförlagda utbildningen där de även examineras. Lärosätet ger studenterna möjligheter att utveckla och utforma sina ämnesdidaktiska färdigheter i den riktning som målet anger. Men eftersom ämnesdidaktiken ingår i UVK blir det blir otydligt hur svensklärarutbildningens olika delar kopplas samman, särskilt litteraturdidaktik med litteraturvetenskap och språkdidaktik med språkvetenskap. Därmed blir progressionen otydlig, och bedömargruppen anser inte att måluppfyllelsen säkerställs när det gäller språkdidaktiken. För litteraturdidaktiken finns exempel på examinationer och redovisningar.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Delar av målet som har att göra med bedömningskompetens när det gäller de vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekterna, examineras i en rad UVK-kurser och i de flesta VFU-kurser. I intervjun med lärosätesrepresentanterna förtydligades hur undervisningen om mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och barnets rättigheter organiseras och examineras.

Bedömargruppen anser att jämställdhetsperspektivet inkluderas i utbildningen på ett positivt sätt. På generell nivå har utbildningen inriktats mot värdegrundsdilemman, normkritik, rasism och intersektionella perspektiv omfattande både organisatoriska och didaktiska perspektiv. Undervisning om jämställdhetsperspektiv och olika ojämlikhetsmönster grundade på sociala kategorier såsom genus sker i både ämneskurser och UVK-kurser. I VFU-kurserna tas nämnda ojämlikhetsmönster också upp när det gäller själva undervisningen och hur studenten förmår tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i konkreta undervisningssituationer. Det finns ett väl genomtänkt och förankrat jämställdhetsarbete genom hela kursverksamheten, i synnerhet i de litteraturvetenskapliga kurserna. Vid analys av utbildningen tenderar dock lärosätet att göra bredare analyser, där jämställdhetsperspektivet ut gör en delmängd, i stället för att fokusera särskilt på jämställdhet.

Bedömargruppen anser att lärosätet systematiskt följer upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination, både proaktivt och reaktivt. Det sker regelbundet och i olika forum. Svarsfrekvensen på kursvärderingar är dock låg, men lärosätet har redan tagit initiativ för att förbättra detta. Åtgärder har även vidtagits för de utvecklingsområden som identifierats, exempelvis har man infört en ny organisation av VFU och en progressionsplan. Man har även uppmärksammat ett problem med bristande kvalitet på självständiga arbeten vilket har lett till nya samarbetsformer och strukturer inom ramen för den kursmässiga ”peer-review”-processen. Arbetslagens närhet till utbildningarna framstår också som en styrka, liksom att VFU-delen av utbildningen är väl integrerad i detta arbete. Återkoppling av resultaten sker på kvalitetskonferenser, genom publicering på en lärplattform och muntligen vid kursstart. Bedömargruppen anser att lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid, genom att analysera skälen till av hopp och genom att erbjuda studenterna olika stöd, bland annat för det vetenskapliga skrivandet. Trots detta är avhoppen förhållandevis många, och bedömargruppen ser positivt på att lärosätet planerar fördjupande analyser för att komma tillrätta med problemet.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att studenten får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Det framgår att det finns möjlighet till både formellt och informellt inflytande, men att studenten kan få större möjligheter att lämna synpunkter under pågående kurser. Lärosätet planerar att utveckla studentdialoger och samarbetet med alumner för att öka studentdeltagandet i formella utvärderingar. Dessutom finns planer på regelbundna avstämningar för att fånga upp studenters enskilda klagomål. Bedömargruppen ser positivt på planerna och vill tillägga att studenternas möjlighet att lämna synpunkter på pågående kurser kan stärkas. För svensklärarutbildningen gynnar de låga trösklarna och den nära kontakt som finns mellan studenter och personal på olika nivåer studenternas möjligheter till inflytande, och det finns även ett fungerande formellt studentinflytande. Lärosätets engagemang och närhet till studenterna är enligt bedömargruppen ett gott exempel.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är enligt bedömargruppen utformad i samarbete med det omgivande arbetslivet, och studenterna förbereds inför sin framtida yrkesroll i en föränderlig skolvärld. Utbildningen arbetar med att skapa förutsättningar för progression i studenternas lärande och ansvarstagande, på ett sätt som ska förbereda dem inför ett föränderligt arbetsliv. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället, exempelvis genom professionsdagar, och man samverkar med regionens kommuner genom arbetsintegrerad lärarutbildning och Forum för skolutveckling. Samverkan sker också genom lärosätets regionala utvecklingscentrum där representanter för olika skolformer i regionen medverkar, och det finns en väl utvecklad alumnverksamhet. En ny organisation av VFU har nyligen implementeras, liksom en progressionsplan. Bedömargruppen ser positivt på att organisationen för VFU ändrats men noterar att samverkan mellan lärosätets nya organisation och skolor kan stärkas ytterligare. Bedömargruppen menar att den tydliga verksamhetsanknytningen, bland annat genom samarbetet med det omgivande samhället, är ett gott exempel.