Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Bedömargruppen bedömer att kompetensen inom UVK finns på kort sikt men att kompetensen inte är tillfredställande på lång sikt. I nuläget lånar lärosätet in kompetens som saknas, vilket är positivt när det tillför aktuell kunskap från professionen eller andra delar av samhället. När kompetensen skulle kunna uppbäras av lärare rekommenderar dock bedömargruppen att lärosätet för kontinuitetens skull självt tillgodoser dessa behov. Det behövs även ytterligare kompetens till följd av en omorganisation av UVK och att ett stort ansvar vilar på utbildningens nyckelpersoner. Behovet av rekryteringar har identifierats av lärosätet men det finns ingen tydlig strategi när det gäller UVK för att säkerställa att antalet lärare och deras kompetens står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på lång sikt. Bedömargruppen rekommenderar därmed lärosätet att ge stöd för att nödvändig kompetens ska kunna tillgodoses, antingen genom nyrekrytering eller genom kompetensutveckling av befintliga lärare. För inriktningen svenska finns det en vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens som står i proportion till utbildningens volym, enligt bedömargruppen, men den ämnesdidaktiska kompetensen kan stärkas. Lärosätet vet om detta och här sker ett långsiktigt kompetensförsörjningsarbete som inkluderar rekryteringar. Lärosätet ser till att lärarna har högskolepedagogisk kompetens, bland annat genom högskolepedagogisk utbildning. En av lärarna arbetar också i ungdomsskolan och flera har tidigare arbetat med det relevanta åldersspannet i skolan. De kopplar sin erfarenhet till undervisningen, vilket gör att det finns en professionsrelaterad kompetens som är tillräcklig, enligt bedömargruppen.

Bedömargruppen ser lärosätets vetenskapliga miljö som tillräcklig för utbildningen. De flesta lärare har möjlighet att forska i någon mån och många kan koppla forskningen till UVK-kurser. Därmed etableras ett nära samband med forskningen. För att studenterna ska få tillgång till en mer professionsinriktad miljö har lärosätet också ett nära samarbete med skolor i närområdet, och lärare från skolorna anlitas regelbundet för att bidra med aktuella kunskaper. Ledningen uttrycker en önskan om och strävan efter att få forskarutbilda fler, och det skulle kunna stärka forskningsmiljön och professionsanknytningen ytterligare. I utbildningsmiljön finns det vissa samordningsproblem, men miljön ger ändå ett intryck av att erbjuda bredd och ämnes- och UVK-övergripande insikter, möjligen på bekostnad av vetenskapligt djup inom specifika områden. Ämnesmiljön är inte stor men tillräcklig för utbildningens omfattning. Bedömargruppen anser att den vetenskapliga miljön är mer gynnsam på språksidan än litteratursidan, med tanke på obalansen i antalet lärare och medverkan i forskningsnätverk. Bedömargruppen ser positivt på det samarbete som lärosätet påbörjat mellan svenska språket och litteraturvetenskap eftersom det stärker utbildningsmiljön. Eftersom få lärare har litteraturvetenskap som sitt ämne blir vetenskapliga nätverk också utanför lärosätet extra viktiga för dessa lärare, menar bedömargruppen. Den professionsrelaterade miljön säkerställer lärosätet genom praktiknära forskning och ett väl utvecklat samarbete med arbetslivet om utbildning och forskning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Lärosätet visar med lärandemål och examination hur man arbetar med progression genom utbildningen, exempelvis för den delen av ämnet som rör läsning av, struktur i och skrivande av texter. Fler sådana spår verkar finnas, till exempel i språksociologi. Det ser bedömargruppen som ett tydligt exempel på lärosätets sätt att säkerställa att studenterna når fördjupade kunskaper. Det förändringsarbete man har genomfört verkar lovande och rimligt, men det är ännu inte provat i skarpt läge. Bedömargruppen menar dock att lärosätet med dessa ändringar säkerställer att studenterna når fördjupade kunskaper. Samtidigt finns en risk för att de litteraturvetenskapliga aspekterna hamnar i skymundan för språkvetenskapen och språkdidaktiken.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Det med anledning av de stora förändringar som gjorts i utbildningen. Exempelvis ligger den teori- och metodkurs som ges inom ramen för UVK numera närmare det självständiga arbetet i tid, vilket borde förbättra studenternas möjligheter att uppnå god måluppfyllelse i slutet av sin utbildning. Svenskan har utformat en kurs som ska förstärka studenternas kunskap om respektive färdigheter i språkvetenskapliga, litteraturdidaktiska och ämnesdidaktiska teorier och metoder. Även den kursen ligger i anslutning till de självständiga arbetena. För de studenter som går den äldre varianten har man förstärkt den teoretiska och metodiska progressionen. Därmed säkerställer lärosätet att studenterna får fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder inom svenskämnet. Den beprövade erfarenhetens betydelse för yrkesutövningen blir stegvis tydligare under utbildningens gång. Lärosätet visar också den tänkta progressionen tydligt, exempelvis i en progressionsmatris. Detta behandlas tydligare i UVK men man berör det också inom svenskan. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att noggrant följa upp utvecklingsarbetet och resultatet i form av högre måluppfyllelse samt följa upp den progression som är planerad i den nya strukturen. Syftet med det är att säkerställa att denna upprätthålls och efterlevs även när nya lärare anställs.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Särskilt kurserna Vetenskaplig teori och metod och Utveckling och utvärdering av lärande bidrar till att målet omhändertas i utbildningens utformning och genomförande. I ett utvecklingsarbete som studenten genomför kopplas UVK och VFU samman, men det kan bli utmanande eftersom UVK-kurserna kräver mindre studietid för studenterna samtidigt som de är överbelastade under VFU-perioder. Lärosätet rekommenderas därmed att se över kraven och förväntningarna på studenternas insatser under UVK-kurser samt att säkerställa att alla parter är tillräckligt informerade om ansvarsfördelning, mål och förväntningar. Den första delen av målen säkerställs framför allt under ämnesstudierna medan den andra delen i huvudsak är tänkt att säkerställas inom UVK. Lärosätet ger för UVK exempel på examinationer som bedömargruppen snarare betraktar som medel för examination. Examinationen av målet brister därmed inom UVK, och lärosätet behöver inventera och se över examinationsformerna. För ämnes-VFU redovisas enbart två lärandemål i självvärderingen men ämneskunskaper i svenska och VFU kopplas även ihop i den avslutande VFU-uppgiften, där studenterna ska visa att de har tillräckliga ämneskunskaper. Här menar bedömargruppen att det krävs en hel del samarbete mellan UVK och VFU samt ämne och ämnesdidaktik för att examinationen av tillräckliga ämneskunskaper i svenska ska vara förankrad hos dem som kan fälla avgörandet vid lärosätet. De ändringar som lärosätet genomfört har lett till att en del andra delkurser har formats om för att skapa utrymme, vilket kan medföra att studenterna stärks vetenskapligt men kanske upplever att övriga kurser är begränsade. Ändringarna verkar dock ha fått effekt och de flesta självständiga arbeten når målet. Trots svagheterna som finns inom UVK anser därmed bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Bedömargruppen menar att studenterna sammantaget verkar få tillräcklig och allsidig övning i att tillämpa sina färdigheter och förmågor på området, och att kraven på examinationerna framställs som adekvata och rimliga i de aktuella kurserna i förhållande till detta område. Med talrika och tydliga exempel visar lärosätet hur man arbetar med progression och fördjupning för att nå måluppfyllelse. Den nya strukturen tillåter mer samarbeten mellan ämnena och UVK, och numera finns större möjligheter att integrera dessa två delar av utbildningen. Enligt bedömargruppen kommer den nya utbildningen troligen att kunna utvecklas planenligt, och då ge tillräckligt med didaktiska och ämnesdidaktiska färdigheter och förmågor. Det blir dock nödvändigt att följa upp hur kopplingen mellan ämne, ämnesdidaktik och UVK-kurser gestaltar sig i realiteten.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Det är en styrka hos utbildningen att den medger integrering mellan utbildningens olika delar som tillsammans bidrar till att målet uppfylls. Bedömargruppen ser positivt på den sammanhållna strukturen för VFU, som bland annat omfattar en progressionsmatris för att bedöma olika färdigheter och förmågor. Lärosätet ger också intryck av att ha en god och frekvent kontakt med VFU-handledarna. I UVK framgår att kursen Didaktik och bedömning upplevs som central för studenterna och som en särskilt givande kurs. Bedömargruppen råder lärosätet att utvärdera denna kurs för att se om det finns något i den som även andra VFU-kurser kan lära av, exempelvis när det gäller relevans eller förväntningar på studenterna. Ett exempel på uppgift, lärandemål, genomförande och examination inom ämnet hämtas i självvärderingen från delkursen Språkets variation och mångfald. Bedömargruppen menar att ett sådant upplägg verkar rimligt och relevant, men det handlar om lektionsplaner som man gör på plats på lärosätet. Bedömargruppen anser att ämnet tydligt bidrar till detta mål men att måluppfyllelse främst säkerställs under UVK och framför allt VFU.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls så till vida att utbildningen möjliggör måluppfyllelse men den säkerställs inte. Alla kurser inom UVK och VFU tar upp den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Det är däremot svårare att finna inslag om ekologisk och ekonomisk hållbarhet i utbildningsprogrammets olika kurser. När det gäller värderingsförmåga och förhållningssätt finns olika inslag som är relevanta för till exempel etiska bedömningar eller hållbar utveckling som förekommer på olika ställen i utbildningen, men det verkar inte finnas någon egentlig överblick eller någon genomtänkt strategi på lärosätet. Detta har också i underlaget identifierats som ett utvecklingsområde, och lärosätet planerar att förtydliga progressionen. Bedömargruppen anser där med att måluppfyllelsen inte säkerställs.

Lärosätet beskriver det som att jämställdhetsarbetet pågår kontinuerligt och är en del av det normala arbetet. Bedömargruppen ser positivt på detta sätt att ta sig an jämställhetsarbete, men menar att lärosätet behöver konkretisera för sig själva vad detta mer konkret innebär. När det gäller jämställhet i studenternas utbildning kan bedömargruppen inte se att det finns någon tydlig progression vilket medför att det är ett utvecklingsområde för lärosätet. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet i högre grad använder svenskämnets olika områden för att låta studenterna fördjupa sig i frågor om jämställdhet. Man kan också ge studenterna mer stöd för att de ska kunna beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet inom det egna ämnet.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en omfattande organisation för kvalitetsarbete och att den engagerar alla nivåer på ett tillräckligt sätt, från studenter till prorektor. Kvalitetsarbetet utgår från prorektor som leder högskolans kvalitetsråd. Lärosätets fyra akademiers respektive utbildningsledare står för det konkreta arbetet, tillsammans med programansvarig. Denna leder i sin tur ett programråd som omfattar studenter, lärare, alumner, handledare inom VFU och arbetslivsrepresentanter. Bedömargruppen anser att lärosätet generellt verkar arbeta tillräckligt med uppföljning, kvalitetsutveckling och återkoppling. Det framgår också att lärosätet efter ett omfattande kvalitetsarbete bland annat har lagt till kurser för att göra ämnesstudierna bättre, efter att ha beaktat relevanta intressenters perspektiv. Bedömargruppen ser det även som att lärosätet undersöker systematiska orsaker till avhopp och använder beprövade åtgärder för att studenter ska få stöd och fullfölja sin utbildning. Rekommendationen är samtidigt att vara uppmärksam på om det framöver kan behövas insatser, särskilt för att stödja studenter på svensklärarutbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

När det gäller svenskämnet framgår att studenterna har både formellt och informellt inflytande i programråd och genom kursambassadörer, vilket innebär att man kompletterar digitala utvärderingar med diskussioner om kurserna med studentrepresentanter. Lärarna är lyhörda och gör mindre justeringar under terminerna om studenterna efterfrågar det. Exempelvis hjälper man inom ämnet till och lägger om schemat så att studenterna inte ska missa något på grund av en schemakrock. Överlag får bedömargruppen en positiv bild av svensklärarutbildningen och studentinflytande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att lärosätet, regionen och arbetslivet verkar ha ett nära och givande samarbete som gör att studenterna är redo att möta ett föränderligt arbetsliv och det omgivande samhället. Exempelvis beskrivs en välordnad VFU och projekt sker i samverkan med skolor i regionen. Ett annat exempel är projektet Näktergalen med regionalt utvecklingscentrum där studenter är mentorer eller faddrar för ensamkommande flyktingbarn. Sådana samarbeten bidrar till studenternas kunskap om hur skolor och olika delar av regionen arbetar konkret med den föränderliga omvärlden. Ett annat exempel är läsprojekt som genomförs i samarbete med regionens bibliotek och bibliotekarier. Studenterna förbereds även när det gäller digital teknik vilken de förväntas använda i framtiden.