Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) är drygt hälften av lärarna disputerade och alla har lärarexamen. Lärare medverkar i flera olika kurser och bedömargruppen ser positivt på att organisationen och samarbetet mellan lärarna motverkar att undervisningsplanen känns splittrad. I stället kommer de olika kompetenserna till nytta i utbildningen och progression underlättas. Relationen mellan antalet studenter och lärare är tillfredställande och bedömargruppen noterar att lärosätet har insatser för att säkerställa kompetensen på lång sikt. Även för inriktningen svenska är antalet lärare och deras vetenskapliga och professionella kompetens adekvat i förhållande till utbildningens innehåll och den begränsade studentvolymen. Bedömargruppen menar dock att den litteraturdidaktiskt inriktade kompetensen är osäker på lång sikt, både ur ett vetenskapligt och professionsrelaterat perspektiv.

Utbildningsmiljöerna har direkt allmändidaktisk och/eller ämnesdidaktisk relevans. Lärosätet arbetar med att utveckla kollegier i syfte att överföra kunskap mellan forskningsmiljöer och undervisningsmiljöer, och bedömargruppen konstaterar därmed att lärosätet arbetar aktivt med att stärka sambandet mellan utbildning och forskning. Det finns även en tydlig koppling mellan teori och praktik i UVK. I den gemensamma forskningsmiljön ingår språkvetenskapliga och -didaktiska projekt som i hög grad är praktiknära och inriktade mot undervisning i flerspråkiga miljöer. Den litteraturvetenskapliga forskningen är ämnesteoretiskt inriktad, men det framgår inte i vad mån den också är professionsinriktad. Miljön är därför inte tillfredställande i alla delar, eftersom det språkvetenskapliga och språkdidaktiska innehållet är mer systematiskt utformat mot yrkesutövningens kunskapsbehov än det litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. I utbildningen ingår olika studentaktiva arbetsformer med syfte att utveckla studenternas akademiska litteracitet i relation till både det språkvetenskapliga och det litteraturvetenskapliga utbildningsinnehållet. Lärosätet visar att lärandeaktiviteter i kombination med examinationer säkerställer måluppfyllelse, även om utbildningen framstår som mer språkvetenskaplig än litteraturvetenskaplig när det gäller de ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen. Bedömargruppen och rekommenderar lärosätet att komma tillrätta med denna obalans.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls då bedömargruppen anser att lärosätet i undervisning och examination kopplar samman vetenskapligt förhållningssätt, forskningsmetoder, beprövad erfarenhet och lärares yrkeskunnande på ett tillfredställande sätt. Fältstudier är en återkommande aktivitet i progression som gör att studenterna får planera och genomföra undervisning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. I språkvetenskapligt, språkdidaktiskt, litteraturvetenskapligt och litteraturdidaktiskt inriktade kurser studerar, diskuterar och prövar studenterna ämnesspecifika och ämnesdidaktiska frågeställningar och teorier i relation till kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder. Trots vissa svagheter i de självständiga arbetena anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls på olika sätt. Vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet integreras i både UVK och VFU, vilket medför att studenterna kontinuerligt under utbildningen utvecklar denna förmåga. Praktisk yrkesteori används under utbildningen och syftar till att studenterna ska reflektera över och bli medvetna om sin pedagogiska grundsyn, vilket ger stöd för progression. Fältstudier är en återkommande lärandeaktivitet, där empiriska forskningsresultat ställs mot egna iakttagelser för att utveckla undervisningen. Studenterna tar del av aktuell forskning, prövar olika undersökningsmetoder och redovisar och diskuterar återkommande resultatet av andras och egna undersökningar. Utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse och bedömargruppen anser att systematiken, bredden och progressionen i de lärandeaktiviteter som ingår i fältstudierna är en styrka.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls genom att lärosätet har ett tydligt sätt att resonera kring didaktik som avspeglar sig på UVK-kursernas innehåll och utformning. Målet säkerställs även under VFU, vilket det sker kontinuerligt under utbildningen med progression i och med användandet av praktiskt yrkesteori. Kursinnehåll, aktiviteter och examinationer bildar en innehållsrik, sammanhållen och integrerad utbildning som bygger på aktuell forskning som är relevant för undervisning i svenska i gymnasieskolan. Användandet av olika examinationsformer och utformningen av dessa medför enligt bedömargruppen utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse. Det språkdidaktiska innehållet med tillhörande lärandeaktiviteter är dock mer utvecklat än motsvarande för litteraturdidaktik, så där finns ett utvecklingsområde för att måluppfyllelse ska kunna säkerställas även på lång sikt.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls bland annat genom UVK-kurser där studenterna möter olika faktorer som påverkar elevers lärande och utveckling. Studenterna ska även göra en undervisningsplanering som syftar till att göra alla elever delaktiga. VFU och de fältuppgifter som studenterna har under de högskoleförlagda kurserna bidrar också till att uppfylla detta mål. VFU är förlagd både till grundskolans årskurs 7–9 och till gymnasieskolan. Detsamma gäller för de fältstudier som studenterna gör under det första året. Bedömargruppen ser positivt på att man skapar förståelse för undervisning i olika miljöer. Utöver VFU:n ger lärosätet för inriktningen svenska exempel på lärandeaktiviteter och examinationer som enligt bedömargruppen bidrar till att lärosätet uppfyller examensmålet. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att se över språkdidaktiskt inriktade lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer med fokus på delen av målet som rör ”på bästa sätt stimulera varje elevs lärande” i svenska. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Det finns kurser med lärandemål om samhälle, mångfald, flerspråkighet, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, etik och hållbar utveckling. Studenterna får träna att göra bedömningar och det finns examinationer som handlar om att reflektera kring detta, både själv och tillsammans med andra. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Jämställdhetsperspektivet är enligt bedömargruppen väl förankrat i utbildningen, vilket avspeglar sig i de analyser som gjorts och att perspektivet beaktas i kursernas innehåll och kursutveckling. Det finns också lärandemål om jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet i en UVK-kurs och i VFU-kurser som kopplar till att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Jämställdhetsfrågor som rör olika lärandeaktiviteter ingår i språkvetenskapliga och språkdidaktiska kurser och i litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska kurser.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling sker genom högskolans systematiska kvalitetssäkringsarbete, men återkopplingen kan ges i större utsträckning. Viss återkopplingen är personbundet, vilket medför att den inte alltid sker, men för svensklärarutbildning har den fungerat och studenterna har fått information om ändringar som lärosätet har gjort. Kursvärderingar genomförs vid kursslut och analyseras av lärare. En examensmatris används fortlöpande för att stämma av examensmål mot lärandemål. Studentgenomströmningen är lägre än i riket som helhet och det pågår analys av detta och kursutvecklingsarbete för att öka den. Man har också satt in åtgärder inom undervisning och examination för att öka genomströmningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i utvecklingen av utbildningens innehåll och genomförande, exempelvis genom formell studentrepresentation och genom medverkan i kursutveckling, kursvärderingar och introduktionsdag. Bedömargruppen vill påpeka att det är viktigt att studenterna framöver också medverkar i de formella forum som bereder kurser för svensklärarutbildningen. Gruppen ser positivt på att lärosätet initierat olika aktiviteter för att öka studenternas medverkan.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Bedömargruppen kan konstatera att lärosätet har relevant samverkan med det omgivande samhället, på flera olika sätt och i olika konstellationer. Utbildningen blir mer användbar genom teorier som behandlar förändringsprocesser, VFU på både högstadieskolor och gymnasieskolor och fältstudier under de högskoleförlagda kurserna, och detta bidrar till att studenten förbereds för ett föränderligt arbetsliv. Utbildningen förbereder också studenten för yrkesutövning i ett samhälle och en skola med språklig mångfald. Digitaliseringens betydelse för undervisning och lärande ses som central för att vidareutveckla utbildningen. Bedömargruppen anser att lärosätets samverkan med kulturinstitutioner och kulturarbetare är en styrka.