Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Bedömargruppen anser kompetensen inom UVK är tillräcklig eftersom utbildningens omfattar ett begränsat antal studenter per antagning, men den vetenskapliga kompetensen är svag och behöver stärkas. Bedömargruppen ser en styrka i systematiken i kompetensförsörjningsarbetet och i det välutvecklade samarbetet vilket skapar förutsättningar för att genomföra utbildningen på lång sikt. Det är dock avgörande att förstärka med utbildningsvetenskaplig kompetens som är relevant för ämneslärarutbildningen, särskilt inom pedagogik. För inriktningen svenska är antalet lärare och deras vetenskapliga, professionella och pedagogiska kompetens är på kort sikt adekvat i förhållande till utbildningens innehåll och den begränsade studentvolymen, men är sårbar. På längre sikt krävs mer kompetens på docent- och professorsnivå. Bedömargruppen anser, med viss tveksamhet, att personalen är tillfredställande på lång sikt. Bedömargruppen noterar dock att lärosätet har påbörjat rekrytering och har tydliga planer för kompetensförsörjning.

Lärosätet uppvisar en genomtänkt organisation av utbildning och forskning som har direkt utbildningsvetenskaplig relevans, och att denna organisation ur mer allmän lärarutbildningssynpunkt skapar förutsättningar för forskningsbaserad utbildning. Flera forskande lärare är aktiva inom olika nationella och internationella nätverk, och i miljön ingår doktorander inom ämnena pedagogik och pedagogik med inriktning mot didaktik. För inriktningen svenska är själva organisationen av forskningen i miljöer och grupper är tydlig och väl förankrad, men dessa är främst allmändidaktiskt inriktade även om det finns vissa kopplingar till forskningsområdet svenska med didaktisk inriktning. Det är oklart vilken relevant forskning för svensklärarutbildningen som bedrivs av lärare vid lärosätet och hur studenterna får ta del av den. Bedömargruppen rekommenderar därmed lärosätet att fokuserat och samlat bygga upp en profilerande språkdidaktisk forskning som förslagsvis är inriktad mot språkbruk, muntlighet och retorik, och litteraturdidaktisk forskning om historisk förståelse av äldre litteratur och digitaliserad fiktion. Utbildningsmiljön är därmed inte tillfredställande, enligt bedömargruppen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Utbildningen är indelad i fyra block och har kurser med progression som syftar till att integrera ämneskunskaper med ämnesdidaktik så att innehållet blir yrkesrelevant. Dock tenderar det språkvetenskapliga och -didaktiska innehållet att hållas separat från det litteraturvetenskapliga och -didaktiska innehållet, vilket leder till att utbildningen framstår som splittrad. Måluppfyllelsen säkerställs systematiskt genom varierande examinationsformer, alltifrån skriftliga salstentamina till muntliga presentationer av aktuell forskning som är relevant för utbildningen.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom UVK men säkerställs inte för inriktningen svenska. I UVK får studenten redan från start ta ställning till frågor om vetenskaplighet i relation till yrkeserfarenhet. I flera kurser ingår vetenskapsteori och forskningsmetoder som är relevanta för yrkesutövningen, och lärosätet examinerar kunskaperna genom varierande examinationer. Måluppfyllelsen möjliggörs systematiskt genom kurser inom UVK och kursinnehåll som är inriktat mot ämnesspecifika och ämnesdidaktiska vetenskapliga traditioner och metoder, men progressionen är oklar. Bland annat har det självständiga arbetet en otydlig funktion i svensklärarutbildningen, och det framgår att förberedelserna är eftersatta. Lärosätet bör också se över progressionen i innehåll och aktiviteter inför de självständiga arbetena och planeringen och examinationen av dessa. Detta bör man göra i nära samarbete mellan lärare som är inriktade mot pedagogik och allmändidaktik och lärare med inriktning mot litteraturvetenskap och -didaktik och språkvetenskap och -didaktik. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse men säkerställer den inte.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inom UVK men säkerställs inte för inriktningen svenska. Studenten möter återkommande praktiknära fallbeskrivningar och olika former av lärandeaktiviteter med inslag av laborativa övningar. Till dessa kopplas studier av vetenskaplig litteratur. En återkommande uppgift är att praktiknära undersöka och diskutera undervisning i svenska med utgångspunkt i ämnesdidaktisk forskning, vilket möjliggör måluppfyllelse. Utbildningens språkvetenskapliga och språkdidaktiska innehåll är dock inte samordnat med det litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska innehållet, vilket leder till en tudelning av svensklärarutbildningen. Lärosätet ger också exempel på examinerande i uppgifter inom olika kurser. Arbetet för att nå måluppfyllelse är under utveckling, och vissa delar är ännu inte på plats. Det medför att den tänkta progressionen inte blir helt tydlig för bedömargruppen. Sammantaget medför det att lärosätet inte kan visa hur målet säkerställs.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Det finns lärandemål och aktiviteter som är inriktade mot studenternas egen yrkesutövning när det gäller både det språkvetenskapliga och språkdidaktiska utbildningsinnehållet och det litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska innehållet. Metodiska problem i olika undervisningssituationer får tydligt utrymme. Måluppfyllelse säkerställs genom varierande examinationsformer som är baserade på lärandeaktiviteter. Det pågående arbetet med att förstärka VFU-organisationen skapar förutsättningar för måluppfyllelse, liksom den etablerade systematiken i bedömningen av studenternas prestationer under VFU. För att få en enhetlig bedömning och examination av studenternas prestationer under VFU:n används en ”professionsutvecklingsmatris” i dialog med handledarna. Förbindelsen mellan UVK och VFU är dessutom tydlig. Däremot är den innehållsliga förbindelsen mellan UVK, VFU, ämne och ämnesdidaktiska studier oklar, eftersom VFU inte placerats i särskilda terminer som är inriktade mot ämnet inklusive ämnesdidaktik. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inom UVK men säkerställs inte inom inriktningen svenska. Det finns en klart uttryckt didaktisk linje inom och mellan olika kurser inom UVK. Därmed bidrar UVK tydligt till måluppfyllelse men progressionen i utbildningen blir otydlig. Under VFU-kurser ska studenten utveckla sitt pedagogiska ledarskap och sin kommunikation och relation med elever, kollegor och föräldrar samt utveckla goda relationer mellan sina elever. Bedömargruppen konstaterar att VFU-kurser ligger i terminer där inga ämneskurser ingår, och då blir det svårare att säkerställa måluppfyllelse när det gäller svenska. Det är även oklart i vad mån olika typer av språklig funktionsvariation behandlas. Lärosätet beskriver hur målet slutexamineras, men bedömargruppen ser inte hur utbildningens utformning, framför allt VFU:ns placering, förbereder studenterna för denna examination. Studenterna kan även välja i vilket ämne som examinationen sker, och om de väljer ett annat ämne framgår det inte hur målet examineras för svenska. Även om UVK bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen sammantaget att oklarheterna inom inriktningen svenska innebär att utbildningen i sin helhet inte säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls så till vida att utbildningen möjliggör måluppfyllelse men den säkerställs inte. Lärosätet menar att målet i sin helhet tas upp i olika kurser men bedömargruppen saknar dock tydliga lärandemål, lärandeaktiviteter eller examinationer som kopplar till att utveckla studentens förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar enligt med examensmålet. I olika kurser ingår dock mer praktiska lärandeaktiviteter såsom värderingsövningar och dramatiseringar, för att på ett konkret sätt utveckla studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt när det gäller mänskliga rättigheter och bemötande av både unga och vuxna. Sammantaget rekommenderas lärosätet att se över och precisera lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer i tillämpliga kurser för att kunna säkerställa måluppfyllelsen.

Ett inkluderande perspektiv genomsyrar utbildningen och lärosätets jämställdhetspolicy ligger till grund för allt utvecklingsarbete. Medvetenheten om jämställdhetsfrågornas vikt är stark hos studenterna, lärarna och ledningen. Jämställdhetsfrågor ingår också i kurser inom UVK och återkommande i ämneskurser och ämnesdidaktiska kurser men det framgår inte hur lärosätet kontinuerligt arbetar med jämställdhet så att det tydligt hänger samman i utbildningens olika delar.

Ämneslärarutbildning utgör en matrisorganisation med Högskolan för lärande och kommunikation som huvudansvarig organisationsenhet inom lärosätet. Det systematiska kvalitetsarbetet är väl förankrat organisatoriskt och bedömargruppen anser att lärosätet har en genomtänkt organisation av kvalitetsarbetet på flera nivåer. Närheten mellan lärare och studenten skapar förutsättningar för kvalitetsutveckling. Lärosätet genomför flera förändringar av svensklärarutbildningen. Exempelvis håller man på att utveckla arbetet med bedömning, vetenskapliga perspektiv och metoder samt strävar efter att föra litteraturvetenskap och -didaktik närmare språkvetenskap och -didaktik. Det förblir dock oklart för bedömargruppen var i lärosätets organisation för kvalitetsarbete som man har identifierat dessa olika utvecklingsområden. Men gruppen anser att lärosätet har en uppföljning och utvärdering, särskilt av svensklärarutbildningen, som medför att man vidtar åtgärder och ger återkoppling till relevanta intressenter. För att verka för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid har studievägledare regelbunden kontakt med den programansvariga och utbildningsledaren för att gå igenom och följa upp studenternas studiesituation och en individuell studieplan upprättas vid behov. Lärosätet rekommenderas dock att analysera genomströmningen för svensklärarutbildningen för att kunna ta ställning till om det behövs några ämnesspecifika stödinsatser.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen menar att lärosätets organisation för studentmedverkan är tillfredsställande och att medvetenheten om ansvaret för studentinflytande är en styrka. Dock är det något oklart hur det formella och det informella inflytandet fungerar i praktiken, bland annat hur studenters synpunkter omhändertas av lärosätet. Lärosätet rekommenderas därför att stärka förutsättningarna för en bred och öppen dialog med studenterna samt fundera på om det behövs några åtgärder för att främja inflytandet – särskilt för studenter på svensklärarutbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Samverkan med skolsamhället är väl utvecklat liksom samverkan med andra institutioner som är relevanta för yrkesutövningen. Det sker framför allt genom VFU, men fältstudier och en professionsdag för studenter ingår också. Det finns också samverkan med exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin, man gör studiebesök i tingsrätten och på länsmuseum samt driver ett integrationsprojekt i samarbete med en konsthall. Bedömargruppen skulle gärna se att ytterligare samverkan, till exempel med biliotek, för att göra den än mer relevant för svensklärarutbildningen. Det bör finnas goda möjligheter att vidareutveckla samverkan, inte minst inom idrott och kultur. Lärosätet visar på olika sätt att utbildningen omhändertar frågor som är centrala för lärares yrkesutövning i ett föränderligt arbetsliv.