Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Antalet lärare och deras vetenskapliga och professionella kompetens är i stort sett adekvat i förhållande till utbildningens innehåll och den begränsade studentvolymen. Den utbildningsvetenskapliga kompetensen kan stärkas. Av lärarna inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) har drygt hälften disputerat och dryg tredjedel har lärarexamen. Andelen professionsrelaterade lärare verksamma inom UVK är också något låg, vilket lärosätet kompenserar med adjungerade adjunkter och genom löpande kompetensutveckling. Genom högskolepedagogiska kurser säkerställs den pedagogiska kompetensen. Den samlade språkvetenskapliga och språkdidaktiska kompetensen framstår som större och mer relevant än den litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet påskyndar arbetet med en långsiktig kompetensförsörjningsplan för inriktningen svenska, där även strategisk kompetensutveckling av lärare ingår, för att komma tillrätta med obalansen.

Det finns en för UVK vetenskaplig miljö där lärosätet sedan 2017 har en forskarutbildning med uttalat syfte att stärka utbildningens forskningsunderbyggnad. Genom forskningscirklar skapas möten mellan forskning och lärarprofessionen, och aktuell forskning ingår i samtliga kurser. Lärosätet betonar värdet av att studenter möter lärarutbildare som är aktiva forskare. Genom till exempel lärarutbildningens dag får studenterna möta och lyssna på inbjudna forskare som presenterar aktuell forskning. För inriktningen svenska finns en tillfredställande utbildningsmiljö genom praktiknära forskning inom språkvetenskap och -didaktik samt Centrum för professionsutveckling där lärosätet samverkar med fem kommuner. Bedömargruppen anser att lärosätet bör göra strategiska satsningar mot att vidareutveckla den språkdidaktiska forskningen och etablera litteraturdidaktisk forskning. Den samlade vetenskapliga och professionsinriktade miljön möjliggör nära samband mellan forskningen, svensklärarutbildningen och yrkesutövningen, där bedömargruppen anser att lärosätets interkulturella profil är en styrka.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Bedömargruppen menar att studenterna inte får fördjupade kunskaper i litteraturvetenskap, och därmed finns en obalans mellan det litteraturvetenskapliga och det språkvetenskapliga ämnesinnehåll som krävs för yrkesutövningen. Bedömargruppens menar att det litteraturvetenskapliga innehåll som krävs för yrkesutövningen är eftersatt. Det framgår att utbildningens språkvetenskapliga innehåll är en styrka, och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att komma tillrätta med obalansen och stärka arbetet med att ge studenterna fördjupade kunskaper i litteraturdidaktik.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom UVK men de fördjupade kunskaperna säkerställs inte i inriktningen svenska. Inom UVK finns olika kurser under hela utbildningen då studenterna övar på att förstå vetenskapliga texter, föra diskussioner om valet av forskningsmetoder och bedöma olika metoders betydelse för undersökningars resultat. Kontinuerligt under utbildningen får studenterna kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på ett tillfredsställande sätt. I språkvetenskapligt och språkdidaktiskt inriktade kurser, och i viss mån även de med litteraturvetenskaplig och litteraturdidaktisk inriktning, får studenterna möjlighet att studera, diskutera och pröva ämnesspecifika och ämnesdidaktiska frågeställningar och teorier i relation till kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. Det är dock inte tydligt hur lärosätet säkerställer att studenterna har fördjupade kunskaper om vetenskapsteori och kvalitativa men framför allt kvantitativa forskningsmetoder. Bedömargruppen menar därmed att lärosätet möjliggör måluppfyllelse, men kan konstatera att lärosätet genom självvärdering och intervjuer inte visar att måluppfyllelse säkerställs genom olika lärandeaktiviteter i relation till examinationer inklusive självständigt arbete.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inte. En intern utvärdering har lett till en översyn av hur undervisningen forskningsanknyts. Lärosätet har sedan vidtagit flera åtgärder, exempelvis att diskussion av och reflektion kring forskningstexter ingår som ett moment i alla UVK-kurser. Reflekterande uppgifter sker även under VFU. Lärosätet ger även exempel på aktiviteter som är inriktade mot studentens erfarenheter av skrivande i skolmiljö och utvecklingen av den egna akademiska litteraciteten, inbegripet skrivförmåga, men även mot frågor om litteraturläsningens villkor och möjligheter. Det finns ett fåtal exempel på examination. Bedömargruppen har svårt att se hur lärandemål, lärandeaktiviteter, examinationsformer och betygskriterier hör samman och hur progressionen säkerställs, framför allt när det gäller att bidra till att utveckla yrkesverksamheten och kunskapen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik. Trots att UVK bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att oklarheterna inom inriktningen svenska innebär att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Utbildningen omfattar kurser i vilka studenterna reflekterar kring didaktiska frågor, och senare kurser ger en fördjupning där bland annat didaktik och ämnesdidaktik kopplas samman. Lärosätet har även varierande examinationsformer såsom seminarier, skriftliga inlämningar och trepartssamtal under VFU. En bedömningsmatris används för att bedöma studenternas förmåga. Utbildningen innehåller olika praktiknära övningar och den interkulturella profilen verkar ha direkt relevans för yrkesutövningen. Det framgår dock att studenternas didaktiska förmåga säkerställs relativt sent i utbildningen, vilket lärosätet ser som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen instämmer i detta. Lärosätet arbetar, om än inte helt systematiskt, för att ytterligare stärka banden mellan högskoleförlagd utbildning och VFU liksom samarbetet mellan lärare inom UVK, språkvetenskap, språkdidaktik, litteraturvetenskap och litteraturdidaktik.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Inom UVK ger flera kurser möjlighet att planera och genomföra undervisning. Lärosätet använder sig bland annat av casemetodik, seminarier, dramagestaltning och individuella skriftliga uppgifter. VFU utgör en viktig del här med flera olika moment och examinationer som bidrar till måluppfyllelsen. Utbildningen har en profilerande inriktning mot skolmiljöer och undervisningsgrupper, där eleven inte har svenska som sitt modersmål. Utbildningen innehåller därför flera lärandeaktiviteter där studenterna ska utveckla sin förmåga att planera undervisning i syfte att stimulera varje elevs lärande och utveckling, med hänsyn tagen till språkliga förutsättningar och förmågor. Bedömargruppen menar att en sådan profilering är välmotiverad, men att den också kan snäva in utbildningen på ett sätt som inte helt främjar intentionen att bidra till interkulturell förståelse och därmed social integration. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen ser att flera delar av målet ingår och examineras i utbildningen, såsom beaktande av vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, men att vissa delar kan bli starkare, exempelvis hållbar utveckling.

Lärosätets interkulturella profil bidrar till att ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Det finns flera exempel på hur studenterna möter jämställdhetsperspektivet i olika kurser och perspektivet stärks också av att en del lärare också bedriver forskning inom området. Bedömargruppen anser att studenterna förbereds för att kunna beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i sin egen pedagogiska verksamhet.

Lärosätet har genomfört två omfattande utvärderingar av utbildningen, 2016 och 2017. Det framgår också att utbildningen följs upp systematiskt i olika beslutande och beredande organ. Lärosätet har systematiska kursvärderingar som man ofta kompletterar med mer formativa utvärderingar under pågående kurs, eller mot slutet av kursen. Det finns även en inriktningsansvarig som studenter kan ta kontakt med för att framföra sina synpunkter på utbildningen. Studenterna får sedan återkoppling av resultaten genom att kursansvariga lärare sammanfattar och kommenterar de åsikter som studenter lyft i kursvärderingar. Resultatet publiceras också på programwebben. Bedömargruppen anser därmed att utbildningens innehåll, genomförande och examination följs upp men rekommenderar lärosätet att se över hur det systematiska kvalitetsarbetet operationaliseras just för svensklärarutbildningen. Lärosätet har vidare ett väl utvecklat studentuppföljningssystem och åtgärder vidtas för att ge studenterna stöd att fullfölja utbildningen under den planerade studietiden.

Bedömningsformer och stödfunktioner som är kopplade direkt till undervisning och examination bidrar till ökad genomströmning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att studenterna har inflytande på flera nivåer av utbildningen. Det är tydligt att det informella inflytandet betonas och att det finns en närhet mellan student och lärare. Det kan dock finnas risker med detta eftersom studenterna behöver möjlighet att lämna synpunkter anonymt. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över de formella strukturerna för studentinflytande inom svensklärarutbildningen med syfte att motverka riskerna med informellt inflytande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet använder Centrum för professionsutveckling för kursutveckling som är placerat regionalt, och via det får lärarna information och exempel från skolor om de förändringar och utmaningar som läraryrket står inför. Efter varje VFU-kurs hålls gemensamma möten för att diskutera lärarprofessionen och dess utveckling. Inom VFU och Regionalt utvecklingscentrum finns flera ytterligare exempel på samverkan med det omgivande samhället. Bedömargruppen anser dock att VFU:ns placering under terminer med enbart kurser i UVK försvårar tydliga förbindelser mellan didaktik och ämnesdidaktik. Svensklärarutbildningen bedrivs i nära samverkan med skolhuvudmän, och studenterna kommer i kontakt med olika institutioner inom kultur, vård och omsorg. Bedömargruppen menar att utbildningen är utformad så att den är användbar och utvecklar studentens beredskap för att möta förändringar i arbetslivet, men att det också finns svagheter när det exempelvis gäller digitaliseringens betydelse för undervisning och lärande i svenska.