Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) står personalens professionsrelaterade och vetenskapliga kompetens i proportion till utbildningens volym. Lärosätet arbetar även aktivt med högskolepedagogisk fortbildning. Det finns vissa problem med att rekrytera lärare till lärarutbildningen, vilket bland annat beror på att det vid lärosätet saknas forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga området. Det finns dock långt gångna planer på att starta en forskarskola i pedagogik för att säkra kompetensförsörjningen och stärka den egna forskarmiljön. Men för inriktningen svenska är antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga kompetens inte är adekvat och inte heller tillräcklig i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort sikt. I dagsläget är att antalet disputerad personal med svenskämnesdidaktisk kompetens i minsta laget. Bedömargruppen anser dock att det är sannolikt att kompetensen kommer att finnas på lång sikt och rekommenderar lärosätet att fullfölja och utveckla det arbete som pågår när det gäller personalförsörjning. Den professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen adekvat och står i proportion till utbildningen på både kort och lång sikt.

Utbildningsmiljön är inte tillfredställande till följd av brister i den vetenskapliga miljön när det gäller ämnesdidaktisk forskning. Inom UVK är merparten av de undervisande lärarna är aktiva inom olika utbildningsvetenskapliga forskningsprojekt och samarbeten. Lärosätet jobbar också aktivt med att synliggöra det vetenskapliga perspektivet och vetenskapliga förhållningssättet i lärarutbildningen. Studenterna får därmed rika möjligheter att se och själva utveckla sin förmåga att förhålla sig till sambandet mellan forskning och utbildning. För inriktningen svenska erbjuder lärosätet en professionsinriktad miljö, men den vetenskapliga miljön brister när det gäller svensämnesdidaktisk forskning. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att intensifiera och fullfölja de tänka utvecklingsplanerna för att stärka forskningsmiljön.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Det finns centrala områden i svenskämnets språkvetenskapliga del som inte tas upp i utbildningen, bland annat språkhistoria och grannspråk. Lärosätet säkerställer därför inte att studenterna kan utveckla både ämnesdjup och bredd.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Lärosätet arbetar aktivt med att ge studenterna möjlighet att utveckla och visa kunskap om kvalitativa och kvantitativa metoder, i nära samspel med de vetenskapsteoretiska moment som ingår i UVK. Det sistnämnda gäller även för det huvudsakliga arbetet med relationen mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Lärosätet är medvetna om behovet av att stärka handledningen inom kvantitativa forskningsmetoder, vilket också visar att lärosätet har ytterligare ambitioner inom området. Bedömargruppens rekommendation är att fortsätta utveckla handledarkompetensen och bredda det ämnesanknutna teori- och metodfältet ytterligare. Sammantaget finns det således en vetenskaplig progression genom lärarutbildningen för att stödja studenternas utveckling av kunskap om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa metoder, forskningsetik och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt dessa faktorers betydelse för en lärares yrkesutövning.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Bedömargruppen gör bedömningen att lärosätet jobbar aktivt med målet genom att länka samman UVK, VFU och ämnesdidaktik i olika lärprocesser, och genom att använda många olika examinationsuppgifter. Lärosätet har därmed arbetat fram en modell för att säkerställa studenternas kunskaper inom det komplexa samspelet mellan erfarenhet och forskning. Arbetet genomförs i en process av kunskapsprogression. Lärosätet har en tydlig ambition om att successivt utveckla studenternas förmåga att göra egna analyser av de ovanstående sambanden och redogöra för deras betydelse i praktiken.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inom UVK men säkerställs inte för inriktningen svenska. Lärosätets sammanlänkning mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagda kurser stärker kopplingen dem emellan och därigenom mellan didaktisk teori och tillämpad praktik. Kopplingen mellan VFU-kurser, UVK och ämnesdidaktiska kurser är mycket medveten. Lärosätet har inlett ett arbete för att omarbeta lärandemålen eftersom de uppfattas som otydliga. Bedömargruppen ser positivt på detta arbete då formuleringarna behöver konkretiseras. Det förekommer i utvärderingsmaterialet ett flertal exempel som visar att det didaktiska perspektivet genomgående finns med i ämnesstudierna vad gäller litteraturvetenskap – litteraturdidaktik, och att samspelet mellan ämneskunskaper och didaktik där belyses och problematiseras i ett metaperspektiv. Genom utbildningens utformning och genomförande samt varierade examinationsformer, inklusive seminarieformen, får studenterna goda förutsättningar för att uppnå måluppfyllelse när det gäller litteraturdidaktik. Utbildningen visar en tydlig slagsida åt det litteraturdidaktik och brister när det gäller språkdidaktik. Lärosätet rekommenderas att ytterligare stärka studenternas möjligheter få omsätta och utvärdera teoretiska kunskaper i språkdidaktik. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse men att den inte säkerställs när det gäller språkdidaktiken.

Målet om att utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. UVK och VFU integreras och det finns en tydlig idé om progressionen som genomsyrar kursstrukturen, och studenternas förmåga säkerställs med olika examinationer. Den didaktiska processen omfattar exempelvis föreläsningar om kön, etnicitet, klass och intersektionalitet, vilka knyts samman med seminarieserier och inlämningsuppgifter för att öka medvetenheten om centrala faktorer i en inkluderande undervisning. Det framgår samtidigt att man på lärosätet är medvetna om behoven av ett fortsatt utvecklingsarbete. I underlaget finns flera exempel på lokalt formulerade kursmål som ligger i linje med uppfyllelsen av målet liksom en rad övningar och examinationsuppgifter i samma spår. Det ger därmed ett gediget intryck, enligt bedömargruppen.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Lärosätet arbetar aktivt med att mänskliga rättigheter och hållbar utveckling får genomslag i kursplaner och kursinnehåll.

Bedömargruppen kan sammanfattningsvis konstatera att jämställdhetsperspektivet är synnerligen beaktat, kommunicerat och förankrat i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Det finns vid lärosätet en stark medvetenhet och en genomtänkt struktur i UVK-kursernas sätt att arbeta med jämställdhetsperspektivet. En väl genomtänkt kunskapsprogression inom området finns inbyggd i kursstrukturen, vilket visas i ökade krav på studenterna när det gäller analys och didaktiska val. Lärosätet ger flera goda exempel på jämställdhetsperspektivet från litteraturdelen av ämnet och från litteraturdidaktikens område. I flera av litteraturkurserna ska studenterna inkludera kön- och genusproblematik i uppgifter som går ut på att läsa, analysera och på ett utökat sätt förstå litteraturen och samhället, och jämställdhetsperspektivet ingår även i moment som tar upp pojk- och flickböcker, ungdomsböcker och läsarens roll i en genusskapande process. Bedömargruppen menar även att jämställdhetstematik är ett centralt område inom språkvetenskap och –didaktik. Lärosätet rekommenderas därför att även i språkkurserna mer uttalat lyfter in detta perspektiv i undervisningen.

Bedömargruppen anser att det systematiska kvalitetsarbetet motsvarar formuleringarna i bedömningsgrunden. Man följer regelbundet upp utbildningen och återkopplar resultatet till relevanta intressenter, samt sätter kontinuerligt in uppföljande åtgärder. Det finns riktlinjer för löpande utvärderingar av kurser och program, och detta arbete utförs kontinuerligt och regelbundet. I den uppföljande processen ingår ett beredningsarbete med reglerade krav på att förankra och kvalitetssäkra resurser. Lärosätet arbetar också enligt bedömargruppen aktivt med att förebygga avhopp från utbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenter inom utbildningen får möjlighet att påverka och ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Studenterna har möjligheter att ingå i beslutande organ, även om aktivitetsgraden verkar vara relativt låg. Utöver möjlighet till deltagande i formella organ finns ett utvecklat informellt studentinflytande. De informella kontaktvägarna mellan studenter och lärare används mest, och de upplevs också fungera bäst av båda parterna. Man är vidare medvetna om att små studentgrupper kan vara både en fördel och en nackdel för studentinflytandet. Vid lärosätet finns en utvecklad systematik för att utvärdera kursernas utformning och för studenternas inflytande över dem, bland annat när det gäller schemaläggning, studiegrupper och arbetsformer, enligt bedömargruppen. De obligatoriska kursvärderingarna har låg svarsfrekvens, och i stället för att försöka öka svarsfrekvensen arbetar lärosätet med andra alternativ, bland annat genom att hålla möten inför kursstart med utgångspunkt i föregående årskurs utvärderingar. Ett utvecklingsarbete pågår för att öka engagemanget ytterligare.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet visar ett väl utvecklat samarbete med det omgivande samhället, när det gäller VFU, bibliotek och internationella kontakter. Det finns ett regionalt mentorssystem med överbryggande funktion, liksom ett rikt kontaktnät med skolor utomlands. Dessutom har lärosätet ett särskilt inrättat samarbete som syftar till att överbrygga avstånden mellan utbildning och arbetsliv.