Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) finns en ändamålsenlig variation av lärare med vetenskaplig, professionell och pedagogisk kompetens, och en stor andel av lärarna är även fast anställda. Ett utvecklingsområde är att låta en större andel av professorer och docenter medverka inom UVK, vilket skulle stärka kvaliteten ytterligare.

Inom inriktningen musik finns en mångsidig vetenskaplig kompetens, även om en svaghet är avsaknaden av en professor i musikpedagogik vilket även gör att det inte finns forskarutbildning i ämnet. Att förverkliga de planer på en gästprofessur i musikpedagogik och ett docentprogram för lektorerna som finns vid lärosätet rekommenderas för att stärka den vetenskapliga kompetensen och den vetenskapliga utbildningsmiljön. Att även stärka den konstnärliga kompetens som är kopplad till musikämnet är ytterligare ett utvecklingsområde i utbildningen. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms som adekvat och det finns goda kopplingar till professionen genom de undervisande lärarnas egen lärarbakgrund, samt genom samarbetsavtal med olika skolor vilket verkar för en professionsnära lärarkår.

Inom UVK finns en livaktig forskningsmiljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper, vilket bland annat borgar för goda kopplingar mellan vetenskap och profession. Det är ett utvecklingsområde att ytterligare tydliggöra kopplingarna mellan utbildningens olika delar.

Det finns en vetenskaplig utbildningsmiljö och det bedrivs forskning som är relevant för ämneslärarutbildningen i musik. För att stärka kompetensutveckling inom miljön och organiseringen av forskning, samt för att ytterligare stärka relationen mellan forskning och utbildning, rekommenderar bedömargruppen en uppbyggnad av forskarutbildning i musikpedagogik eller andra relevanta satsningar i den vetenskapliga forskningsmiljön. Den professionsrelaterade miljön är väl utvecklad och samarbetet mellan lärare förstärks med olika fora så som musikpedagogkollegium, högre seminarium och centrum för ämnesdidaktisk forskning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Upplägget av utbildningen och de moment som beskrivs anser bedömargruppen visar en tydlig progression som kan leda till fördjupade ämneskunskaper. Då utbildningen i hög grad är inriktad mot populärmusik med där tillhörande instrumentuppsättning, menar bedömargruppen att det finns en risk att utbildningen blir något smal. Ett utvecklingsområde för lärosätet är därför genrebredd. Enligt självvärderingen nås den fördjupade insikten i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete till hög grad genom självständiga arbeten. Utifrån analysen av de självständiga arbetena framkommer det dock att det finns brister i studenters förmåga att visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen anser därför att målet inte uppfylls och säkerställs och rekommenderar lärosätet att analysera om problemen i måluppfyllelse skulle kunna åtgärdas med väl utvalda satsningar på personal.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. Inom UVK uppfylls målet men inte inom inriktningen musik. Utifrån de exempel som lärosätet ger anser bedömargruppen att studenterna får möjlighet att utveckla en fördjupad kunskap i vetenskapsteori men att det saknas en tydlig metodkurs i utbildningen där studenters möjligheter till att nå fördjupad kunskap i både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder säkerställs. Även om lärosätet i praktiken verkar satsa mest på kvalitativa metoder, visar bedömningen av självständiga arbeten även brister i studenters kunskaper i dessa. Bedömargruppen rekommenderar satsningar på en kurs som speciellt behandlar kvalitativa och kvantitativa analysmetoder samt förstärkning av den forskningsmetodiska handledningen av självständiga arbeten. Bedömargruppen framhåller även vikten av att det bör finnas tydliga kopplingar mellan vetenskapsteori och forskningsmetodik inom ämnesstudier och UVK, eftersom målet examineras och behandlas inom båda dessa områden. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen behandlas på ett ändamålsenligt sätt i utbildningen.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat uppfylls. Målet nås genom studier i såväl UVK, som inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt i ämnen/ämnesdidaktik. Studenterna får kontinuerligt och på varierade sätt möjlighet att arbeta med de färdigheter och förmågor målet stipulerar. Alla de självständiga arbetena bedöms nå hög måluppfyllelse vilket även visar att studenterna kan använda dessa färdigheter och förmågor i egna forskande sammanhang. Ett tydligt exempel på hur lärosätet säkerställer måluppfyllelsen inom UVK är den skriftliga examinationsuppgift som berör utvärdering och effekter av kvalitets- och resultatmätning. Underlagen visar att lärosätet har utmaningar med att organisera utbildningen så att studenterna upplever att dess olika delar ömsesidigt befruktar varandra. Därför uppmuntrar bedömargruppen till fortsatta aktiva insatser av Nämnden för lärarutbildning och programrådet, där arbete redan bedrivs.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Som ett positivt exempel på hur lärosätet arbetar med målet vill bedömargruppen lyfta fram projektet med de verksamhetsintegrerade dagarna (VI-dagarna) i Kalmar. Här arbetar lärosätet med att tydliggöra professionsanknytningen i utbildningens olika delar, vilket stärker studentens färdighet och förmåga.

I både VFU-kurser och högskoleförlagda kurser utvecklar studenterna sin förmåga att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik. VFU-rapportens utformning i form av pedagogisk planering är ett bra exempel på hur förmågan systematiskt kan säkerställas, liksom Skolkonsertprojektet där studenters förmåga att använda lämplig didaktik examineras i ett mer konstnärligt sammanhang.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Lärosätet visar ett genomtänkt upplägg där speciellt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) intar en central ställning för måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. I förhållande till målet ser bedömargruppen positivt på att lärosätet visar att det finns både en bred syn på varje elevs lärande och utveckling samt en mer specifik syn på elever i behov av särskilt stöd. Lärosätet visar ett genomtänkt upplägg där speciellt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) intar en central ställning för måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen ser särskilt positivt på att forskning och utbildning bedrivs i en miljö som präglas av ett hållbarhetsperspektiv.

Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar både utformningen av utbildningen samt dess innehåll och genomförande. Jämställdhet beaktas till exempel i rekrytering av lärare och marknadsföring av utbildningen samt i strategier för rekrytering, forskningsmedelsfördelning och sakkunniggranskningar. Lärandemål som berör jämställdhet tas upp i flera kurser inom UVK, och olika beteenden som är förknippade med traditionella könsmönster uppmärksammas och problematiseras. Jämställdhet berörs även i examinationsuppgifter där flickors och pojkars situation i skolan fokuseras ur ett jämställdhetsperspektiv och i undervisningen problematiseras även ”rockbandsnormen” ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att även fortsätta arbeta för en jämnare könsfördelning i utbildningen på längre sikt.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande och bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som lärosätet har vidtagit till följd av resultaten av kursvärderingar, enkäter, alumnundersökningar och programuppföljningar. Ett exempel är vidareutvecklingen av VFU-kurser med avseende på deras koppling till den campusförlagda delen av utbildningen. Utvecklingsinsatser har även gjorts för studenters akademiska skrivande. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid bland annat genom att regelbundet analysera kvarvarostatistik och genom att erbjuda extra stöd, som handledning via Studieverkstaden, om studenterna har problem med akademiskt skrivande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Studentperspektivet tas i beaktande genom studentrepresentation i formella organ och genom studenters möjligheter att delta i utvecklingen av utbildningens innehåll och genomförande, till exempel genom att studenterna kan påverka valet av kurslitteratur.

Som en särskild styrka vill bedömargruppen nämna de fokusgruppssamtal som fungerar som en ytterligare kvalitativ dimension till de skriftliga kursvärderingarna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet ger exempel på många väl fungerande aktiviteter för att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) fyller här en viktig funktion, men även andra kursmoment, så som auskultationer, fältstudier och projekt, bidrar till en användbar utbildning och en relevant samverkan. Ett särskilt gott exempel är den verksamhetsintegrering av utbildningen som sker i Kalmar. Att ytterligare förstärka professionsanknytningen genom verksamhetsintegrering för alla studenter i utbildningen är något som lärosätet kan utveckla vidare.

Genom medverkan av externa aktörer i kurser ges utbildningen ytterligare en arbetslivsanknytning och förbereder studenter för uppgifter i ett föränderligt arbetsliv. Ett gott exempel på samverkan är det entreprenörskapsfrämjande projektet Make music matter som sker i samverkan mellan lärosätet och aktörer inom musikbranschen. Bedömargruppen uppmuntrar till fortsatt utveckling av interkulturell och digital kompetens i utbildningen.