Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Lärarkollegiet har adekvat utbildning och det råder god personaltäthet inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). En styrka är den höga andelen tillsvidareanställningar. En annan styrka är att lärosätet arbetar för att säkerhetsställa den vetenskapliga kompetensen hos samtliga adjunkter. Lärarna har de flesta fall en lärarexamen och femtio procent är disputerade. Då lärosätet har en mycket god bemanning inom inriktningen idrott och hälsa och den personal som undervisar på utbildningen har en bred kompetens anser bedömargruppen att den sammantagna kompetensen är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Bedömargruppen anser att det på lärosätet inom UVK finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö, där verksamheten bedrivs så att det finns ett samband mellan forskning och utbildning, främst i riktning mot det ämnesspecifika. Miljön erbjuder mycket goda materiella förutsättningar för att utveckla ämneskunnande. Det finns både för- och nackdelar med att lärosätet bara har ett ämne. Förutsättningarna att integrera det ämnesspecifika och det mer generella är goda jämfört med större lärosäten med flera ämnen, men det kan finnas en risk för att de generella aspekterna av undervisning och utbildning inte betonas i tillräckligt hög grad i UVK-kurserna.

Avseende utbildningsmiljön är lärosätet aktivt inom forskning inom det idrottsvetenskapliga fältet och inte minst i ämnet idrott och hälsa. Den ämnesinriktade forskningen framstår som relevant och praktikanknuten, vilket förstärks av att forskarna genomgående undervisar i utbildningen. Lärosätets forskningsområden har en bredd som har hög relevans för studenternas utbildning och kommande yrkesliv. Granskningen av de självständiga arbetena ger en annan bild än den samlade bedömningen. De självständiga arbetena visar genomgående på en begränsad måluppfyllnad i relation till de mål där dessa utgör ett underlag. Detta skulle kunna vara en indikation på att verksamheten inte bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen vill dock betona att deras bedömning är tvärtom att det finns ett tydligt samband, en god utbildningsmiljö, och att det är andra orsaker som ligger bakom de självständiga arbetenas svagheter.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls då det finns ett ämnesstudiepaket och varierande undervisnings- och examinationsformer som prövar studenternas kunskaper och förståelse utifrån ett flertal perspektiv.

Det finns en tydlig koppling mellan kurslitteraturen och den verksamhetsförlagda utbildningen och det är vanligt att studenterna dokumenterar och reflekterar kring moment kopplat till den verksamhetsförlagda utbildningen. Granskningen av de självständiga arbetena visar dock att i mindre än hälften av arbetena visar studenterna sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen. Bedömargruppen menar att det kan finnas flera anledningar till detta. Även om bedömargruppen anser att studenternas ämneskunskaper för att utöva läraryrket bedöms och säkerställs i utbildningen rekommenderar bedömargruppen lärosätet att ta resultatet av bedömargruppens granskning av de självständiga arbetena på allvar. Lärosätet bör göra en utvärdering av hela processen som leder fram till de självständiga arbetena. Trots svagheterna som finns inom de självständiga arbetena hälsa anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet för vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Lärosätet argumenterar övertygande för hur de arbetar med att uppnå målets huvudsakliga delar, och för en progressiv hantering inom både UVK och ämneskurser. Men de brister som noterats i granskade självständiga arbeten ger anledning att ifrågasätta hur de moment som faller in under målområdet examineras. Det finns särskilt skäl att stärka vetenskapsteorin och hanteringen av kvantitativa metoder. Studenterna får under utbildningen successivt möta och öva vetenskapsteori och olika forskningsmetoder och forskningstraditioner. Vidare visar lärosätet på en progression inom målets ramar. Uppsatsguiden har förutsättningar att fungera som stöd för studenterna i deras process att skriva självständiga arbeten. Sammantaget anser bedömargruppen, utifrån självvärderingen, att utbildningen genom sin utformning, genomförande och sina examinationer ger studenterna förutsättningar att nå måluppfyllnad. Bedömargruppen ställer sig dock frågan om det integrerade synsättet med den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnet och den verksamhetsförlagda utbildningen integrerade som ska vara lärosätets styrka inte också har sina svagheter. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet gör en utvärdering av hela processen som leder fram till de självständiga arbetena. Lärosätet bör också utvärdera undervisningen och examinationsformerna knutna till vetenskapsteori. Trots svagheterna som finns inom de självständiga arbetena anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Lärosätet ger förutsättningar för att studenterna ska utveckla ett kritiskt, självständigt och reflekterande förhållningssätt till ämnesrelevant forskning generellt och inom utbildningens olika delar. Mot bakgrund av bristerna i lärosätets examensarbeten rekommenderas att lärosätet genomgående stärker kopplingen mellan forskning och praktik. Lärosätet har en tydlig ambition att utveckla studenternas kritiska och självständiga förhållningssätt till erfarenheter och forskning i undervisningsämnet. Detta uppnås genom olika forskningsanknutna och praktiknära uppgifter. Studenterna får ta del av och självständigt och kritiskt använda sig av aktuell forskning. Dessa inslag ökar successivt under utbildningen. Lärosätet visar också att studenterna får lära sig att kritiskt reflektera över sitt eget och andras arbete. Det finns en tydlig progression och lärosätet arbetar med målet integrerat mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnet och den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen vill dock betona att det finns en osäkerhet om hur lärosätet genom examination säkerställer att studenterna når målet. Trots svagheterna som finns inom de självständiga arbetena anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Utbildningen har ett tydligt ämnesdidaktiskt fokus, vilket främst är en styrka för utbildningens tillämpbarhet. Genom hela utbildningen utvecklar studenterna verktyg för att leda undervisning, och metodik och didaktik framstår som genomgående integrerade. Utvecklingen av undervisningsförmågan understöds allsidigt inom UVK genom kurser om skolans samhälleliga uppdrag om lärande i förhållande till olika elevgrupper och elevers skilda förutsättningar och behov samt i kurser om lärande i förhållande till bedömning och examination av elever. Några av UVK-kurserna behöver utvecklas, bland annat kursen i betyg och bedömning som kan behöva breddas. Lärosätet visar ett tydligt ämnesdidaktiskt fokus i relation till utbildningens tillämpbarhet, kompletterat med mer allmändidaktiska ingångar i vissa kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Lärosätet betonar och reflekterar kring att det är viktigt att metodik och didaktik ingår i alla moment av utbildningen. Att studenten visar ämnesdidaktisk förmåga säkerställs, genom att studenterna kontinuerligt genom hela utbildningen får öva och prövas på sina kunskaper i didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att se över behovet av att göra målen för didaktik och ämnesdidaktik och hur dessa examineras tydligare för studenterna.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Detta mål behandlas allsidigt inom UVK i kurser om skolans samhälleliga uppdrag, om lärande i förhållande till olika elevgrupper samt elevers skilda förutsättningar och behov, samt i kurser om lärande i förhållande till bedömning och examination av elever. En tydlig styrka för bedömargruppen är kurserna med inriktning mot läraktiviteter som leds av lärare som själva driver utvecklingsarbeten i detta. Självvärderingen pekar på behovet av att öka studenternas förståelse och användning av lärandeteorier i utbildningen, vilket bedömargruppen också ser som angeläget och ett ytterligare medel att stärka studenternas kritiska förståelse för forskning och forskningsmetodik. Lärosätet har ett starkt fokus på kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen, där moment från fyra olika kurser ska säkra att målet uppfylls. Att kurser med inriktning mot läraktiviteter leds av lärare som också driver utvecklingsarbeten i detta är en tydlig styrka. Det läggs mycket vikt vid anpassning av undervisningen till olika elever och det finns också en kurs om barn i behov av särskilt stöd. Progressionen i utbildningen är tydlig.

Målet för bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Lärosätet visar hur utbildningen sätter idrotts- och hälsoundervisning i ett samhälleligt demokratiskt elevperspektiv som även beaktar mänskliga rättigheter, etik och aspekten hållbar utveckling. Genom kurser i demokrati och mänskliga rättigheter och genom praktiska värderingsövningar och paneldebatter övar studenterna att praktiskt-didaktiskt förverkliga skolans värdegrund. Även kurser i elevinflytande och konflikthantering samt kommunikation övar studenterna i lärandemålet.

Jämställdhetsperspektivet beaktas inom utbildningen. Lärosätet redovisar en tydlig medvetenhet om frågornas betydelse och ett aktivt utvecklingsarbete. Perspektivet är enligt bedömargruppens uppfattning centralt vid utformningen av utbildningen, både med avseende på lärare som kursinnehåll. Lärosätet arbetar också medvetet med en balanserad könsfördelning bland sina anställda och lärare. Jämställdhetsfrågor är prioriterade i lärosätets programråd och i samverkan med det omgivande samhället. I självvärderingen omtalas att jämställdhetsperspektivet är framträdande i UVK, men inte i lika hög grad i ämneskurserna. Lärosätet har lärare som bedriver forskning om jämställdhetsperspektivet och dessa undervisar också i ämnet. Lärosätet lyfter fram kurser som inkluderar tematiken och uppger att även etnicitet och funktionsvariation ingår i dessa kurser. Andra inslag i utbildningen är att alla studenter ska bli undervisade av lärare av båda könen och frågor som rör tematiken är ett obligatoriskt inslag i programrådet. Det normkritiska perspektivet är centralt i flera delar av utbildningen. Jämställdhet beaktas, kommuniceras och förankras inte bara i ämnet utan lärosätet anser att programmet genomsyras av det. Detta bekräftas också vid student- och lärarintervjuerna.

Bedömargruppen anser att en systematisk uppföljning sker av utbildningens innehåll, utformning, genomförande. Det sammanhållna, mindre lärosätet med en erfaren lärarkår och en beskriven, välorganiserad samverkan mellan lärarkåren och högskoleledningen har goda förutsättningar att bedriva ett konstruktivt uppföljningsarbete i nära samverkan med studenterna. Lärosätet har en nära uppföljning av studieavbrott inklusive ett förebyggande mentorsarbete, och en tidigare hög avhoppsfrekvens har minskat. Lärarna samarbetar i likhet med lärosätet i stort kring ett löpande utvecklingsarbete och genomför systematiska utvärderingar, kompletterat med olika former av återkoppling, bland annat för att stärka de digitala studentutvärderingarna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentperspektivet beaktas på flera plan. Lärosätet ger studenterna goda möjligheter att påverka utbildningens innehåll och genomförande, och flera åtgärder har genomförts efter att studenter visat på brister i utbildningens struktur och kurser. Närheten mellan studenter och lärare är en god grund för att påverka, men kan göra studenterna mer försiktiga att komma med kritiska synpunkter.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är enligt bedömargruppen utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Den främsta anledningen är att VFU sker i olika årskurser i både grundskola och gymnasieskola, men också att några av UVK-kurserna sätter skolan i ett förändringsperspektiv, samt genom att lärarna och handledarna har stor arbetslivserfarenhet och utbredda kontaktnät. Studenterna utbildas också i konkreta konfliktsituationer och via alumnienkäter får lärosätet information från tidigare studenter som bidrar till insikter om den egna utbildningens relevans för den faktiska skolverksamheten. Flera exempel ges på hur lärosätet säkerställer att studenter får kontakt med och en relation till arbetslivet. Ett utvecklingsområde inom den här bedömningsgrunden är enligt bedömargruppen att stärka studenternas förberedelse inför det föränderliga arbetslivet.