Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom UVK återfinns bland lärarna både vetenskapligt kompetent personal och personal med professionell ämneslärarerfarenhet. Den vetenskapliga kompetensen omfattar både ämnesdidaktik, allmändidaktik och pedagogik. Ett arbete för att stärka kompetensen på längre sikt har inletts, och det inbegriper att stärka den allmändidaktiska-pedagogiska kompetens och forskning som är relevant för den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Avseende inriktningen idrott och hälsa visar underlagen att personalen består av dels lärare med vetenskaplig kompetens inom för utbildningen relevanta områden, dels lärare med lärarexamen samt erfarenhet av undervisning i grund- och gymnasieskola. En stor andel av lärarna inom ämnet är tillsvidareanställda och lärosätet presenterar en genomtänkt strategi för kompetensförsörjning. I utbildningsmiljön finns en livaktig forskningsmiljö med tydlig samverkan mellan lärare inom ämnet, särskilt inom de idrottspedagogiska och humanbiologiska områdena.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Bedömargruppen har haft svårt att identifiera vilka specifika lärandemål som relaterar till de olika bedömningsområdena samt hur undervisningsinnehåll och examinationer knyter an till målen. Lärosätet anger själv inga utvecklingsområden. Endast 7,5 högskolepoäng inom ämnesstudierna ligger på avancerad nivå, vilket kan medföra svårigheter för studenterna att nå fördjupad kunskap inom en rad områden. När det gäller ämneskunskaper kan det medföra svårigheter att nå väsentligt fördjupad kunskap.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Bedömargruppen är inte övertygad om att studenterna når fördjupade kunskaper utifrån det aktuella målet. Humanbiologiska kunskaper respektive ledarskap och coaching dominerar ämneskunskaperna inom utbildningen. Ämnets traditionellt starka praktiska kunskapstraditioner syns inte i självvärderingen. Kunskaper om barns och ungdomars utveckling och lärande är nedtonade.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. Avseende UVK nås dock måluppfyllnad. Målet behandlas inom flera kurser, men med tyngdpunkt i kursen Vetenskaplig metod och utvecklingsarbete, som föregår det avslutande självständiga arbetet. Genomgående framträder en ambition att i kurserna knyta forskning till skolpraktiken. Tyngdpunkten ligger däremot främst på kvalitativ metodik, även om kvantitativ metodik också behandlas. Samordningen mellan UVK och ämnena för detta mål framträder som relativt svag. Självvärderingen visar att studenterna i inriktningen idrott och hälsa når kunskaper om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt viss kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men inte fördjupad kunskap. Intervjuerna övertygade inte heller bedömargruppen om att studenterna når väsentligt fördjupade metodkunskaper.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inte. Underlagen ger flera belägg för att UVK och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) systematiskt och på olika sätt bidrar till att utveckla och pröva studenternas förmåga att kritiskt och självständigt väga erfarenheter mot forskningsrön och målet bedöms var uppfyllt i den del som avser UVK. Lärosätets självvärdering visar att studenterna i inriktningen idrott och hälsa når en viss förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnesdidaktik. Förmågan att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnen och ämnesområden är däremot mindre framträdande. Bedömargruppen är inte övertygad om att studenterna når fördjupad förmåga utifrån det aktuella målet.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Bedömargruppen anser att det huvudsakligen är positivt att ämneslärarutbildningen framstår som tydligt ämnesdidaktiskt inriktad och ser det som befogat att målet i första hand knyts till VFU. Lärosätet visar på ett i sin helhet övertygande sätt hur VFU och UVK bidrar till måluppfyllelse. Men det är önskvärt att lärosätet starkare förankrar och utvecklar UVK:s didaktiska och metodiska bidrag i utbildningen, samt tydliggör progressionen inom UVK och stärker samordningen mellan UVK, VFU och ämnen. Av självvärderingen framgår att didaktik, ämnesdidaktik och metodik behandlas i flera ämneskurser inom inriktningen idrott och hälsa, med tydliga kopplingar till VFU. Självvärderingen ger exempel på innehåll och examinationer. Bedömargruppen föreslår att de ämnesdidaktiska inslagen i utbildningen tydligare knyts till ett ämnesstoff.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inte. Bedömargruppen konstaterar att målet uppfylls avseende UVK då lärosätet på ett huvudsakligen adekvat sätt argumenterar för hur UVK bidrar till att utveckla planering, genomförande och utvärdering av undervisningen, i relation till VFU. Lärosätet redogör för hur specialpedagogik behandlas inom UVK, och visar på ett övertygande sätt hur detta examineras kopplat till olika specialpedagogiska perspektiv. Bedömargruppen betonar vikten av det revideringsarbete som inletts för att tydliggöra progressionen inom UVK samt fullfölja och utvärdera samordningen med övriga delar i utbildningen. Avseende inriktningen idrott och hälsa behandlas målet enligt självvärderingen inom flera ämneskurser. Lärosätet ger exempel på innehåll och examinationer, men sätter inte in dem i ett systematiskt sammanhang. Underlagen visar att utbildningen säkerställer att studenterna når förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning som på bästa sätt stimulerar varje elevs utveckling. Underlagen visar däremot inte att studenterna når motsvarande förmåga när det gäller varje elevs lärande.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Lärosätet visar övertygande hur studenternas förmåga att göra etiska och andra bedömningar utvecklas löpande inom UVK, och prövas både i VFU och i olika UVK-kurser.

Jämställdhetsperspektivet beaktas inom utbildningen. Lärosätet redogör för ett omfattande, övergripande jämställdhetsarbete där lärarutbildningen och UVK prioriterats. Detta arbete innefattar både lärarutbildningens upplägg och personella aspekter. Vissa svagheter kan noteras när det gäller formuleringar av jämställdhetsmål i kurser, lärarhandledares kompetens att bedöma jämställdhetsaspekter samt en ojämn könsfördelning i lärarkåren. Avseende inriktningen idrott och hälsa beskriver lärosätet på ett konkret och övertygande sätt hur jämställdhet genomsyrar både utformningen av utbildningen samt dess innehåll och genomförande. Lärosätets exempel behandlar främst jämställdhet som utbildningsinnehåll i olika kurser. Flera konkreta exempel gäller lärandemål, undervisningsaktiviteter samt uppgifter och examinationer från ämneskurserna.

Lärosätet har ett fungerande system för utvärdering, återkoppling och åtgärdsprogram. Utbildningen följs upp systematiskt och det har lett till ett omfattande revideringsarbete av UVK som går i riktning mot att förbättra samordningen inom UVK och i relation till utbildningens övriga delar. Lärosätet ger i inriktningen idrott och hälsa exempel på uppföljningar och utvärderingar i form av både standardiserade webbenkäter och muntliga utvärderingar efter avslutad kurs samt muntliga formativa uppföljningar under pågående kurs. Kursanalyserna redovisas till studentrådet samt diskuteras i lärarlaget och på ämnesmöten. Var det organisatoriska ansvaret för uppföljning, åtgärder och återkoppling för ämnet är placerat framgår däremot inte av självvärderingen. Om det är oklart även inom organisationen framstår detta som ett utvecklingsområde. Lärosätet konstaterar i självvärderingen att kurserna i idrott och hälsa har mycket hög genomströmning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentperspektivet beaktas på ett tillfredsställande vis, främst genom olika formella kanaler, alltifrån möjlighet att delta och fatta beslut i programråd och lärarutbildningsnämnd till att framföra synpunkter i anslutning till enskilda kurser. Studenternas kritiska synpunkter på UVK framträder som en tungt vägande grund för den revidering av UVK som inletts. Intervjuerna avseende inriktningen idrott och hälsa gav exempel på studenternas möjligheter att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningen. Bedömargruppens intryck är ändå att studentperspektivet är ett utvecklingsområde.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Arbetslivsperspektivet i ett samtida och framtida perspektiv beaktas främst i VFU men också i UVK. Utbildningen bedrivs genom organiserad samverkan med skolor i regionen och olika regionala nätverk. Flera exempel finns på hur utbildningen i UVK och ämneskurser samt i samspel med aktiva lärare och VFU tar upp aspekter av detta, exempelvis hur digitaliseringen kan komma att påverka skolan. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att stärka detta område inom UVK, som del av det mer generella perspektiv på läraryrket som UVK ska bidra till, och som ger studenterna redskap att konstruktivt hantera framtida skolreformer. Av lärosätets självvärdering framgår att systematisk samverkan med arbetslivet sker mellan lärosätet och ämnet idrott och hälsa samt skolsektorn, bland annat genom kontakter med förstelärare (gästföreläsare) och via den så kallade Värmlandsmodellen. Systematisk samverkan sker även med en del ideella idrottsorganisationer.