Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

När det gäller personal finns det hög kompetens inom UVK med 4 professorer och 13 lektorer, varav 4 är docenter. Dessutom undervisar 1 doktorand och 6 adjunkter, och merparten av lärarna är tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen menar främjar en god kontinuitet. Även planerna för kompetensförsörjning medför stabilitet i utbildningen. Den sammantagna lärarkompetensen och lärarkapaciteten inom inriktningen idrott och hälsa bedöms vara god och har en stark förankring inom både profession och vetenskap. Lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp och resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder. Samtliga lärare i utbildningen har tid för forskning och kompetensutveckling i tjänsten. Många lärare har dock förhållandevis lite tid i utbildningen och det gäller framförallt disputerade. Bedömargruppen anser att det behövs ytterligare åtgärder för att på lång sikt åstadkomma en stabil lärarkår med ett begränsat antal tidsbegränsade anställningar.

Utbildningsmiljön utgörs av ett sammanhållet campus, vilket underlättar för möten mellan lärargrupper och ledning. Majoriteten av de undervisande lärarna inom UVK ingår i aktiva forskningsmiljöer med relevans för utbildningen genom att utbildningen bedrivs i nära samverkan med forskning. Både den vetenskapliga och professionsinriktade miljön bedöms var stark inom inriktningen idrott och hälsa och lärosätet redogör för relevant och högkvalitativ forskning som kommer studenterna till del. Ett bra exempel på hur den vetenskapliga och professionsinriktade miljön arbetar tillsammans för att utveckla utbildningen är det utvecklingsprojekt där forskare, adjunkter och adjungerade adjunkter möts för att föra samman ämnesdidaktiska kunskaper, beprövad erfarenhet och professionskunskaper. Bedömargruppen ställer sig undrande till om tonvikten på fysiologisk forskning verkligen kommer ämneslärarutbildningen till del och anser att i arbetet med en forskningsstrategi för lärarutbildningen 2019- 2023 bör lärosätet ställa frågan om detta är en riktig prioritering.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls då lärosätet både möjliggör och säkerställer att studenterna genom utbildningen får både brett kunnande samt väsentligt fördjupade kunskaper inom ämnesstudiernas huvudområde. Till grund för bedömargruppens slutsats ligger en genomgång av utbildningens förutsättningar, examinationer, bedömningskriterier och progression i förhållande till examensmålets olika delar. Granskningen av de självständiga arbetena stärker denna bedömning. Bedömargruppen ser positivt på studenternas möjligheter att under den fjärde terminen fördjupa sig inom ett eget valt idrottsvetenskapligt område.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Den verksamhetsförlagda utbildningen är strukturerad på ett sätt så att det är möjligt för studenterna att omsätta kunskap om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med relevans för yrkesutövningen. Det är en styrka att undervisningen och examinationerna efterliknar en vetenskapligt grundad och forskande praktik. Detta leder till att form och innehåll, förenas på ett fruktbart sätt och förstärker utbildningens yrkesrelevans, genom att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas som en integrerad helhet. Däremot framkommer det att kvantitativ metod har lägre dignitet än kvalitativ metod inom UVK och under intervjuerna framgår att olika ämnen har olika syn på metodens betydelse för lärarutbildningen vilken kan påverka om fördjupning i ämnena sker. Här finns ett utvecklingsområde för lärosätet att komma tillrätta med enligt bedömargruppen. Inom inriktningen idrott och hälsa visar utbildningens utformning, genomförande och examinationer att utbildningen både möjliggör och säkerställer att studenterna når målet. Bedömargruppen ser att det finns en progression genom hela utbildningen i vad studenterna förväntas kunna och det finns en koppling mellan mål och vad som examineras. Utbildningen ger studenterna stora möjligheter att utveckla fördjupad kunskap om både vetenskapsteori och kvantitativa och kvalitativa metoder och detta examineras också inom ramen för ämneskurserna. Exempel på examensfrågor har dock en slagsida mot kvalitativa metoder. Lärosätet beskriver att för att även sista delen av examensmålet att visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet explicit ska framgå i kursmål och ingå i examinationer krävs ytterligare utvecklingsinsatser. Bedömargruppen ser positivt på detta.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. För UVK finns en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö, och verksamheten bedrivs enligt bedömargruppen så att det finns ett starkt samband mellan forskning och utbildning, i riktning mot det allmänpedagogiska och de didaktiska frågorna. Det finns en gradvis fördjupning och progression under utbildningens gång. Bedömargruppen rekommenderar samtidigt lärosätet att undersöka de olika ämnenas relation till UVK och tydligare knyta samman delarna. Lärosätet både möjliggör och säkerställer att studenterna inom inriktningen idrott och hälsa når målet. Måluppfyllelsen beskrivs i självvärderingen främst som relevant i relation till fördjupad förmåga att självständigt tillvarata och systematiskt reflektera över egna och andras erfarenheter för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten. Aktiviteter och examinationer framstår som varierade och relevanta för att säkerställa studenternas förmåga till egen reflektion och ett kritiskt förhållningssätt. Lärosätet konstaterar att yrkesrelevansen är bärande i kursernas innehåll och examinationer, men att det ska åtgärdas att detta inte syns tillräckligt i kursmål och betygskriterier.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Bedömargruppen ser det som positivt att begreppet metodik analyseras i relation till didaktik eller ämnesdidaktik. Utbildningen bedöms säkerställa att studenterna efter examination har goda kunskaper om lärandeteorier och elevers kunskapsutveckling tillsammans med didaktisk kompetens, i samklang med vad som krävs i yrkespraktiken. Vidare så säkerställer lärosätet måluppfyllelse genom att det i utbildningen finns en relation mellan examensmålets olika delar och kursmål, lärandeaktiviteter, examinationer och betygskriterier. Lärosätet visar att studenterna ges goda förutsättningar att utveckla kunskap om ämnesdidaktik samt kunskaper i metodik och att dessa kunskaper prövas i olika typer av examinationer med en tydlig progression. Lärosätet reflekterar över att då en stor del av den verksamhetsförlagda utbildningen ligger tidigt i utbildningen har studenterna delvis otillräckliga ämnesdidaktiska kunskaper då studenterna ska utveckla sin förmåga att tillämpa dessa.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. De krav som ställs i utbildningen på att utveckla den pedagogiska förmågan att stimulera varje elevs lärande och utveckling ökar successivt genom utbildningen och kan beskrivas som en utveckling från att initialt tillsammans med andra (och i viss mån självständigt) ta ansvar för planering, genomförande och utvärdering av undervisning, till att mer självständigt även tillägna sig och uppvisa förmåga att utveckla och kritiskt granska sin egen och andras undervisning och pedagogiska verksamhet. Detta är ett gott exempel på progression och didaktiskt djup som studenten förankrar. Bedömargruppen noterade under intervjuerna en variation i hur väl kopplingen fungerar mellan UVK, VFU och de olika ämnena. Här kan det alltså finnas ett glapp mellan olika utbildningsdelar och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att på djupet kvalitetssäkra dessa nämnda delar för att kvalitetssäkra studenternas lärande. Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inom inriktningen idrott och hälsa då det framgår hur lärosätet både möjliggör och säkerställer att studenterna genom utbildningen når målet. Exemplen som lyfts fram kommer framförallt från den verksamhetsförlagda utbildningen. De kursmål, lärandeaktiviteter och examinationer som beskrivs framstår som varierade och relevanta för att främja studenternas möjligheter att nå måluppfyllelse. Lärandeaktiviteterna och målkriterierna från de båda VFU-kurserna visar hur studenterna succesivt tränas och prövas i relation till examensmålets olika delar. Utbildningen lägger stor vikt på genus, etnicitet, social bakgrund och olika fysiska förutsättningar. Bedömargruppen menar att detta inte är helt adekvat för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls inom utbildningen, och de kursexempel som synliggör målets efterfrågade områden övertygar bedömargruppen. Bedömargruppen anser att variationen i undervisningen och dess tydliga professionsrelevans skapar goda förutsättningar för studenterna att genom utbildningen uppnå examensmålet och utveckla den förmåga att göra de vetenskapliga, samhälleliga och etiska bedömningar som eftersträvas.

Jämställdhetsarbetet beskrivs i självvärderingen, och jämställdhet tas upp i flera kurser på ett sätt som övertygar bedömargruppen om att bedömningsgrunden tillgodoses. Både inom UVK och VFU genomförs en skriftlig uppgift som också examineras. Inom ämnet idrott och hälsa framstår jämställdhetsperspektivet som väl förankrat i utbildningens innehåll, utformning och genomförande, vilket stärks av de exempel lärosätet redovisar. Det framgår också att utbildningen möjliggör att studenterna utvecklar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, men det är inte helt tydligt hur utbildningen säkerställer detta.

Det finns ett system på plats med tydlig fördelning av ansvar. Varje år görs programuppföljningar. Den programansvariga ansvarar för att sammankalla till programråd. Vid intervjuerna framkommer att återkoppling ges till studenterna. Hur detta går till och om det lett till förändringar är dock fortfarande otydligt i det undersökta materialet och efter intervjuerna. Kursvärderingarna innehåller standardiserade frågor och en vanlig utmaning är att de automatiskt genererade frågorna i värderingen gäller hela kurser och inte delkurser, vilket leder till lägre svarsfrekvens. Här rekommenderar bedömargruppen att lärosätet ser till att kursvärderingarna blir ett mer användbart verktyg för kvalitetssäkring. VFU samordnas centralt och efter varje avslutad VFU-period sker en uppföljning av överenskommelsen med skolhuvudmännen. Utvärderingen av VFU i sin helhet sker vart tredje år. Återkoppling sker till skolhuvudmän, lärosätet och studentrepresentanterna, vilket bedömargruppen bedömer fungerar. Organisationen med huvudområdes- och programansvarig på institutionsnivå är exempel på att det systematiska kvalitetsarbetet sker nära ämneskurserna och studenterna. Lärosätet redogör för flera olika former av stöd för att studenterna ska kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid. Det framgår att analyser av avhopp och genomströmning inte genomförs på lärosätet.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

När det gäller studentperspektivet framkommer tydligt för bedömargruppen att lärosätets hållning är det studentcentrerade lärandet som innebär ansvarstagande och förväntningar om att studenterna tar aktiv del i sina studier. Studenter finns representerade i olika beslutande organ och kursvärderingar görs systematiskt. Samtidigt rekommenderar bedömargruppen att lärosätet ser över likvärdigheten i studenternas VFU-placeringar.

Studenternas möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningen genom de terminsvis återkommande programträffarna och de nu införda gruppdiskussionerna är bra exempel på hur studenternas synpunkter resulterar i konkreta åtgärder.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Inom ramen för arbetslivsperspektivet lyfter lärosätet på ett övertygande sätt fram exempel som rör praktiknära forskning, didaktiska nätverk samt VFU och samverkan inom den övningsskoleverksamhet som de är huvudman för. Bedömargruppen menar att detta tillsammans bildar en god grund för hur vetenskap, teori och praktik kan användas för att problematisera framtida utmaningar för lärarrollen. Utbildningen förbereder för ett föränderligt arbetsliv både genom utformningen och utbildningens genomförande och genom den kompetens och erfarenhet som tillförs genom lärosätets lärare. Lärosätet ger konkreta exempel på hur studenterna under utbildningen förbereds för att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan med det omgivande samhället och arbetslivet sker genom de olika nätverk som finns där lärare och forskare från lärosätet möter företrädare från yrkesverksamheten, alumnnätverk och uppdragsutbildningar. Även den verksamhetsförlagda utbildningen och VFU-organisationen skapar mötesarenor. Övningsskoleprojektet beskrivs som navet i samverkan med verksamheten.