Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, matematik i gymnasieskolan

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym och innehåll vad gäller UVK. I lärargruppen finns både vetenskapligt meriterad personal och personal med professionserfarenheter i form av egen lärarutbildning. Bedömargruppen menar vidare att kompetensförsörjningen är god med hänvis¬ning till den forskarskola med 8 doktorander som startar 2019. Det finns god vetenskaplig kompetens bland lärarna som undervisar i matematik. De flesta även professorerna, har endast 10 % av sin tid avsatt för kompetensutveckling och forskning men de är ändå aktiva i forskning och med publicering. Bedömargruppen anser dock att det behövs en starkare och bredare professionskompetens inom lärarlaget för att säkerställa att utbildningen är relevant och förbereder studenterna för lärarens verklighet. Den matematikdidaktiska kompetensen behöver även stärkas. Bedömargruppen menar därför att personalen inom inriktningen matematik inte är tillfredsställande.

Det finns en vetenskaplig miljö som är relevant för utbildningens UVK del. Den professionsinriktade miljön är svagare. Bedömargruppen anser ändå att lärosätet uppfyller en grundnivå, men att den kan utvecklas. Samma sak gäller för sambandet mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen anser att den vetenskapliga kompetensen i dag är god i matematik men inte matematikdidaktik, och att det finns ett samband mellan denna kompetens och utbildningens genomförande. Ett viktigt utvecklingsområde är att stärka den professionsinriktade miljön och kompetensen bland lärarna, eftersom man i dag har mycket få lärare med ämneslärarexamen och inga adjungerade adjunkter från gymnasieskolan. Bedömargruppen menar därför att utbildningsmiljön inom inriktningen matematik inte är tillfredsställande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete anses uppfyllt. Det matematiska innehållet omfattar kurser om modellering och programmering, och det läses i huvudsak tillsammans med ingenjörsstudenter. Det matematiska innehållet framstår som relevant för ämneslärare i matematik, i synnerhet nu när man lägger till inslag om klassisk geometri, vilket saknats tidigare. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom UVK men inom inriktningen matematik så finns det svagheter gällande hur man arbetar med relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bedömargruppen anser dock sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse. Självvärderingen beskriver på ett acceptabelt sätt hur progressionen gentemot examensmålet säkerställs inom UVK. Framför allt gäller detta hur vetenskap och beprövad erfarenhet kan länkas till varandra ur ett professionsperspektiv. Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte inom inriktningen matematik. Lärosätet har ämnesdidaktiska kurser för att utveckla studenternas kunskap om vetenskapsteori och forskningsmetoder. Detta framkommer i självvärderingen. Lärosätet har dock inte visat hur man på ett tillfredsställande sätt arbetar med att studenten visar kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inte. Målet behandlas i UVK framför allt i det avslutande självständiga arbetet om 30 högskolepoäng och i VFU-kurserna. Opposition och försvar av det egna arbetet är en examination som skapar förutsättningar för studenten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och reflektionsförmåga. Examination sker också genom att studenten ska beskriva och reflektera över teori- och metodval, samt göra metodologiska tillämpningar och etiska överväganden i samband med uppsatsskrivning. Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat anses vara inte tillfredsställande inom inriktningen matematik. Enligt självvärderingen har den ämnesdidaktiska kursen inslag som går ut på att utveckla studenternas förmåga att systematiskt tillvarata erfarenheter och relevanta forskningsresultat. I underlaget framgår det att studenterna får möjlighet att utveckla förmågor i förhållande till bedömningsgrunden, men det går inte in på djupet om hur fördjupad förmåga uppnås, och uppvisar heller ingen tydlig progression. Lärosätet har valt att förlägga den del som handlar om att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten till det självständiga arbetet, vilket bedömargruppen tycker är positivt, men vi vill även rekommendera lärosätet att integrera aspekten i övriga kurser. Lärosätet bör även överväga att införa en större variation i examinationsformerna. Eftersom bristerna inom inriktningen matematik är omfattande och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan finns en rad svagheter anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inte. Didaktik och ämnesdidaktik återkommer som teman i de flesta av de kurser som ges inom UVK. Lärosätet erbjuder UVK-kurser som behandlar och examinerar frågor om elevers lärande, behov och förutsättningar samt allmändidaktiska frågor. En del av säkerställandet av målet sker i de specifika ämnena. Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik anses vara inte tillfredsställande inom inriktningen matematik. De ämnesdidaktiska inslagen som beskrivs är matematiknära, vilket är positivt. Bedömargruppen anser dock att studenterna behöver förberedas bättre inför VFU, med mer praktiknära metodikinslag. Mycket väsentligt är också att VFU inkluderas i progressionen, för att säkerställa att studenterna kan tillämpa ämnesdidaktiken när de planerar och genomför undervisning. Dock anser bedömargruppen att lärosätet inte säkerställer på ett likvärdigt sätt genom examination att studenterna under sin VFU kan tillämpa didaktik samt planera och genomföra undervisning, eftersom lektionsbesök/eller inspelat material från VFU:n inte alltid ingår i bedömningen. Bedömargruppen har inte heller funnit evidens på att lärosätet säkerställer måluppfyllelse på annat tillfredsställande sätt. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen matematik är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls inte. Lärosätet behandlar och examinerar detta mål i de tre VFU-kurserna med tillhörande examinationsuppgifter. Kurserna länkas till utbildningsvetenskapliga kärnkurser och ämnesstudier. Lärosätet genomför examination genom så kallade treparts¬samtal och skriftliga redovisningsuppgifter. Bedömargruppen menar att det finns en progression i VFU-kurserna som går mot ökad självständighet i planering, genomförande och utvärdering samt även i att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet. Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls dock inte inom inriktningen matematik. Enligt bedömargruppen är det anmärkningsvärt att den ämnesanknutna VFU:n inte inkluderas i progressionen för att både utveckla och examinera förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. Bedömargruppen anser att lärosätet inte säkerställer på ett likvärdigt sätt genom examination att studenterna under sin VFU kan tillämpa didaktik samt planera och genomföra undervisning, eftersom lektionsbesök eller inspelat material från VFU:n inte alltid ingår i bedömningen. Bedömargruppen har inte heller funnit evidens på att lärosätet säkerställer måluppfyllelse på annat tillfredsställande sätt. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen matematik är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Flera UVK-kurser lyfter fram frågor om etik, likabehandling, konflikthante¬ring, specialpedagogik samt, på ett mer övergripande plan, frågor om demokrati och hållbarhet. I den vetenskapsteoretiska kursen får studenterna utrymme att diskutera frågorna på ett mer kunskaps¬filosofiskt plan. Hållbar utveckling exemplifieras utifrån naturvetenskapliga utgångspunkter. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Lärosätet redovisar tydligt hur jämställdhetsarbetet säkerställs. Lärare i UVK-kurser deltar och engagerar sig i det universitetsövergripande jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsperspektivet på ämnesnivå och i kurser beskrivs i självvärderingen, och där konstateras att det finns skillnader mellan ämnen. Därför har ett utvecklingsarbete inletts under 2019, för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna inom samtliga ämnen i ämneslärar¬utbild¬ningen. Jämställdhetsperspektivet säkerställs inom inriktningen matematik. Det finns dock en mycket sned könsbalans i lärarlaget som undervisar ämneslärarstudenterna i matematik och matematikdidaktik, vilket är något som lärosätet behöver beakta på allvar och finna strategier för. Vidare bör lärosätet arbeta mer aktivt för jämställhet i studentgruppen, för att både attrahera och behålla studenter av båda kön. Ett konkret utvecklingsområde är att säkerställa ett jämställt genomförande genom att inventera författarlistorna för kurslitteraturen. I självvärderingen beskriver lärosätet sitt arbete för att säkra bättre könsbalans bland studenterna genom att belysa att det finns en skillnad i intresse för matematik mellan kvinnor och män, i stället för att beskriva vad man gör för att motverka den sneda rekryteringen av studenter. Bedömargruppen ser detta som oroväckande och rekommenderar lärosätet att tydliggöra vilka åtgärder man vidtar samt tydliggöra jämställdshetsperspektivet explicit i ämnes och/eller ämnesdidaktiska kurserna.

Bedömargruppen anser att en systematisk uppföljning sker av utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet redovisar en infrastruktur för uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete, en övergripande plan för hela universitetet när det gäller studenternas utveckling och lärande samt flera olika formella och informella forum för återkoppling. Lärosätet ger exempel på förändringar som har genomförts som en följd av det arbetet. Kursutvärderingar och andra former av återkoppling har lett till att utbildningen har utvecklats och att förändringar skett i olika kurser. Det exemplifieras med de självständiga arbetena och en satsning på progression mellan kurserna gällande generiska förmågor såsom självständighet, vetenskapligt förhållningssätt, självkännedom, kreativitet, digital kompetens, kommunikationsförmåga, etiskt förhållningssätt och förmåga till samverkan. Ett viktigt utvecklingsområde är att säkerställa sammanhållning mellan utbildningens olika delar, i synnerhet mellan ämnesdidaktik och UVK. Detta arbete bör involvera studenterna och deras perspektiv.

Lärosätet arbetar för att hjälpa studenterna att genomföra utbildningen inom planerad studietid genom en modell med en ”självständighetstrappa” med tre steg: professionell student, deltagande aktör och självständig aktör. Trappan gestaltar en ambition av progression i processen att få studenten att ta eget ansvar för sin utbildning. Dessutom finns stöd i form av bibliotek och skrivstöd. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att tydliggöra vilka stödfunktioner som finns för inriktningen matematik.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att studenten ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Kurserna avslutas med kursutvärderingar och några kurser har även en utvärdering som genomförs under pågående kurs. Lärosätet genomför även alumnenkäter. I inriktningen matematik pekar man på att studenterna svarar på kursutvärderingar och får återkoppling på utfallet. Därtill har man diskussionsforum i Canvas där studenterna kan framföra sina åsikter. Med en så liten grupp hamnar studenterna nära lärarna. I intervjuerna framkom också vid flera tillfällen att lärarna i matematik och ämnesdidaktik tar till sig av studenternas åsikter. Det framkommer t.ex. att man ändrat kursordning när det gäller ämneskombinationen matematik och fysik samt hur VFU förhåller sig till helgdagar.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet, även om bedömargruppen menar att detta är ett utvecklingsområde för vidare preciseringar. Lärosätet redovisar ett brett urval samarbetspartner, men beskriver inte på ett övertygande sätt hur dessa kontakter kan bidra till att göra studenterna förberedda på förändringar i arbetslivet. En del av säkerställandet av bedömningsgrunden sker inom ramen för de specifika ämnena. Positivt är att lärosätet samverkar med övningsskolor och att man arbetar för att förbereda studenterna för ett föränderligt arbetsliv i både matematikkurser och matematikdidaktiska kurser t.ex. inom diskret matematik, klassisk geometri och nu senast programmering. Ett gott exempel inom inriktningen matematik är den kompetensutvecklingsdag för lärare som också ingår i en ämnesdidaktisk kurs i utbildningen. Det framstår som ett utmärkt initiativ för att få studenterna att samverka med verksamma lärare, till nytta för båda parter.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)