Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, matematik i gymnasieskolan

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Lunds universitet
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Ämneslärarutbildningen i Lund startade i egen regi 2016 efter att i flera år inom lärarutbildning ha samverkat med Högskolan i Kristianstad. När självvärderingen skrevs hade studenterna bara genomgått 2 av 5 år. Bedömargruppen tolkar detta som en av orsakerna till att självvärderingen i stor utsträckning består av svepande beskrivningar om vad som är viktigt och vad man har för ambitioner, snarare än vad man gör, hur det ser ut i realiteten och hur det påverkar studenterna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

När det gäller personal och vetenskaplig samt professionsinriktad och pedagogisk miljö är idag allt för stor andel av lärarna i UVK-kurserna tidsbegränsat anställda. Bedömargruppen utgår ifrån att lärosätet kommer att åtgärda det nu när utbildningens sista två år genomförs av den första studentkullen. Lärosätet har byggt upp forskningsmiljöer som lärarna ingår i. Många av dem har också ämneslärarexamen vilket bedömargruppen ser som ett steg mot en professionsinriktad miljö.

Det finns planer inom flera UVK-kurser som ska ge studenterna fördjupade kunskaper om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt utveckla förmågan att kritiskt och systematiskt tillvara egna och andras erfarenheter. Den planen ser bedömargruppen som nödvändig för att utbildningen ska säkerställa möjligheten till studenternas måluppfyllelse.

Det finns god kompetens och en aktiv forskningsverksamhet i matematik. I matematikdidaktik är tillgången på kompetens sämre, för att inte säga otillräcklig. Varken i självvärderingen eller vid intervjun framkom att det vid lärosätet idag finns något annat system för att säkra den professionsrelaterade kompetensen inom inriktningen matematik i personalgruppen och i utbildningen.

För att få en aktiv och fungerande miljö anser bedömargruppen att lärosätet snarast behöver tillföra mer ämnesdidaktisk kompetens, vilket lärosätet också planerar. Den brist i professionsinriktade kompetensen, som beskrivs under bedömningsgrunden Personal, leder också till att en underkritisk professionsinriktad miljö.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

När det gäller ämneskunskaper för yrkesutövningen läser ämneslärarna tillsammans med kandidatstudenter, och innehållet framstår som gediget och genomtänkt. Lärosätet har bland annat gjort tillägg till kandidatstudenternas matematik om algebrans grunder, som även ämneslärarstudenter behöver. Bedömargruppen ser lärosätet som ett gott exempel när det gäller att utforma en stark samverkan mellan matematikämnet och matematikdidaktiken i utbildningen. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom UVK. Vetenskapsteori och metodval berörs i princip i alla kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Bedömargruppen anser att detta är tillfredställande men vill peka på att det finns behov att också explicit inkludera undervisning om välkända analysmetoder. Eftersom UVK-kurs 8 ännu inte genomförts uppfattar bedömargruppen det som att självvärderingens beskrivningar utgår från den kurs som genomförts i samarbete med Högskolan i Kristianstad, och att Lunds universitets planerade kurser har liknande innehåll och genomförande. Relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet ingår i kursen Utvärdering och utvecklingsarbete (UVK 7). Inte heller denna kurs är genomförd men lärosätet ska enligt självvärderingen utveckla kursen som gavs i samarbete med Högskolan i Kristianstad vilken framstår som rimlig för ändamålet enligt bedömargruppen. Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte inom inriktningen matematik. När det gäller målet visar självvärderingen att vetenskapsteori behandlas i samband med diskussioner om matematikdidaktiska teorier i Matematik med ämnesdidaktik 2. Det framgår också att forskningsmetodik så här långt inkluderat kvantitativa metoder i kursen Matematik med ämnesdidaktik 4. Av underlaget verkar det dock som att lärosätet behöver utveckla inslag som behandlar kvalitativa forskningsmetoder och hantering av kvalitativa data, som ett led i att förbereda studenterna för kommande självständiga arbeten. Eftersom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) tydligt bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inom UVK. Lärosätet behandlar och planerar att behandla didaktik i kursen UVK 3, Undervisningsämnen; mål, innehåll och arbetssätt, i UVK-kurs 5, Bedömning av kunskaper och betygsättning, och i de kommande kurserna UVK 7 och UVK 8 där studenterna ska planera och utvärdera ett didaktiskt utvecklingsprojekt. När det gäller metodik ser lärosätet att det med fördel hanteras av personer med ämneskompetens inom ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Examination sker genom seminarier kopplade till uppgifter inom VFU där studenten ska koppla didaktiken till sin praktik. Bedömargruppen ser det som en svaghet att inte studentens praktiska förmåga att tillämpa didaktik ingår som en del i examinationen för detta mål. I underlagen framträdde en bild av att det är liten samordning mellan UVK-kurserna och ämnesdidaktikkurserna när det till exempel gäller didaktik- och metodikinslagen i utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över samordningen mellan UVK och ämnes- samt ämnesdidaktiska studier liksom samordningen mellan UVK-kurser och VFU. Målet uppfylls inte inom inriktningen matematik. I självvärderingen finns egentligen inga beskrivningar av hur lärosätet arbetar inom den ämnesdidaktiska delen med att utbilda studenterna i att ta till sig forskningsresultat. I självvärderingen anger lärosätet att det självständiga arbetet kan bli ett sätt att examinera detta mål. För att studenterna ska kunna producera självständiga arbeten av hög kvalitet behöver de dock, enligt bedömargruppen, förberedas och bygga kompetens när det gäller att systematiskt tillvarata erfarenheter och data samt att finna ett klokt sätt använda relevanta forskningsresultat. Bedömargruppens slutsats är att lärosätet snarast behöver utveckla inslag som förbereder studenterna för att bearbeta data och forskningsresultat, så att de är förberedda för de självständiga arbetena och därefter kan nå detta mål. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen matematik är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inom UVK. Lärosätet behandlar och planerar att behandla didaktik i kursen UVK 3, Undervisningsämnen; mål, innehåll och arbetssätt, i UVK-kurs 5, Bedömning av kunskaper och betygsättning, och i de kommande kurserna UVK 7 och UVK 8 där studenterna ska planera och utvärdera ett didaktiskt utvecklingsprojekt. När det gäller metodik ser lärosätet att det med fördel hanteras av personer med ämneskompetens inom ämnes- och ämnesdidaktiska studier. Examination sker genom seminarier kopplade till uppgifter inom VFU där studenten ska koppla didaktiken till sin praktik. Bedömargruppen ser det som en brist att inte studentens praktiska förmåga att tillämpa didaktiken i klassrummet ingår som en del i examinationen för detta mål. I underlagen framträdde en bild av att det är liten samordning mellan UVK-kurserna och ämnesdidaktikkurserna när det till exempel gäller didaktik- och metodikinslagen i utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över samordningen mellan UVK och ämnes- samt ämnesdidaktiska studier liksom samordningen mellan UVK-kurser och VFU. Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inom inriktningen matematik. Det finns en sekvens med matematikdidaktiska delkurser med relevant innehåll. Enligt intervjuerna inkluderar dessa också bedömning. Dessa kunskaper kan studenterna sedan utveckla vidare och tillämpa inom VFU-kurserna. Länken mellan matematikdidaktiken och VFU är i dag inte tydligt uttalad, troligen delvis på grund av att VFU-kurserna ännu inte genomförts. Vidare ser bedömargruppen svagheter i säkerställandet av progression inom didaktik och bedömning mellan matematikdidaktiken och UVK:n. Bedömargruppen understryker att lärosätet behöver mer samordning mellan ämnen, ämnesdidaktik, UVK och VFU, liksom programmets struktur och organisation samt studievägledning som nu finns vid båda institutionerna. Lärosätet bör också säkerställa att den specialiserade kompetensen står för undervisningen i ämneslärarprogrammets respektive del. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande är delvis uppfyllt inom UVK. Lärosätet pekar i självvärderingen ut flera kurser inom UVK som behandlar att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. De beskrivningar som ges av utbildningens inslag saknar dock konkretion och det ges inga exempel på vad man gör eller skall göra. Förklaring till detta är att samtliga UVK-kurserna ännu inte genomförts vid skrivandet av självvärderingen. . Bedömargruppen anser dock att lärosätet brister när det gäller att genom examination säkerställa studenternas förmåga att utveckla och genomföra undervisning, och anser att det är anmärkningsvärt att lärosätet inte inkluderar VFU i större omfattning för att säkerställa måluppfyllelse av detta mål. Bedömargruppens bedömning att lärosätet behöver åtgärda detta, och att de planer som beskrivits inte är tillräckliga för att bedömningsgrunden ska kunna anses vara helt uppfylld. Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inte inom inriktningen matematik. För målet anger lärosätet att man har moment som ger studenten möjlighet att öva på att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning, både individuellt och i grupp. Bedömargruppen betonar att lärosätet måste inkludera VFU ännu tydligare i progressionen mot detta mål. I självvärderingen framkommer också att studenter som har matematik som förstaämne har sin första VFU först under termin 9, vilket bedömargruppen anser att lärosätet omgående behöver omvärdera. När det gäller studenternas förberedelse för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande behöver lärosätet finna vägar för att säkerställa måluppfyllelse. Man behöver även säkerställa att de matematiklärarstudenter som har musik som huvudämne också får rätt stöd och examineras av matematikkompetent personal. Bedömargruppen finner ingen evidens för att lärosätet inom de matematiska och matematikdidaktiska kurserna förbereder studenterna för att på bästa sätt stimulera varje elev, varken de med svårigheter eller de elever som behöver ytterligare stimulans. Eftersom bristerna inom inriktningen matematik är omfattande och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan finns en rad utvecklingsområden/svagheter anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att bedöma utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling är uppfyllt. Lärosätet har visat att det finns planer för hur studenten skall utveckla förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta målbeskrivningen. Hållbar utveckling finns ännu inte inskrivet i kursplanen och flera andra delar ingår i kurser som ännu inte givit inom utbildningen. Bedömargruppen utgår ifrån att lärosätet uppfyller de ambitioner som angivits.

Bedömargruppen anser att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande men att det finns utvecklingsområden. I självvärderingen beskrivs hur fler olika kurser kommer att beröra jämställdhetsperspektiv och bedömargruppen utgår återigen från att detta realiseras. Lärosätet anger vidare att kurslitteratur och examination granskas ur jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppens bedömning är att lärosäte har förutsättningar att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. I inriktningen matematik finns det en arbetsgrupp för jämställdhet, likabehandling och mångfald vid Matematikcentrum, och man har handlingsplaner för detta. Bedömargruppen anser att lärosätet snarast ska inventera kurslitteraturen ur ett jämställdhetsperspektiv. En brist är att det inte finns evidens för att man inom de matematikdidaktiska kurserna säkerställer att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Utbildningen kvalitetsarbete säkerställs genom ett programråd. Det finns fungerande processer för kursutvärdering och återkoppling till programråd, institutioner och lärare. Man har idag stort fokus på att utveckla nya UVK-kurser och ger exempel på utvecklingsarbete som pågår. Utifrån självvärderingen och intervjuerna är bedömargruppens slutsats att det idag finns brist på samverkan mellan UVK, ämnesdidaktik och VFU som behöver uppmärksamhet så fort som det akuta utvecklingsarbetet inom UVK är avslutat. Bedömargruppen anser att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad tid.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara inte tillfredsställande.

När det gäller studentperspektiv anser bedömargruppen att det finns brister. Studenterna finns som väntat representerade i råd och styrelser. De har också möjlighet att svara på en anonym kursenkät. Dock anser bedömargruppen att lärosätet bör arbeta säkerställa studenternas engagemang och höja svarsfrekvensen kursenkäterna. Bedömargruppen har inte genom underlagen kunnat fastslå att återkoppling sker till studenterna eller att de får medverka i kursutveckling. Processerna för hur studenternas medverkan i kursutveckling säkerställs överlag bör utvecklas, framhåller bedömargruppen. Inom inriktningen matematik får studenterna ta en aktiv roll att utveckla utbildningen. Vid varje kurs uppmuntras studenterna att utse kursombud. Vidare anges att studenterna pratar direkt med lärarna, eftersom studentgruppen är så liten. Bedömargruppen anser att studenterna har möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Dock rekommenderar bedömargruppen lärosätet att utveckla rutiner som säkrar studentinflytandet, t.ex. så att studenterna alltid har ett kursombud och inte bara uppmuntras att utse ett.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

När det gäller arbetsliv och samverkan har lärosätet idag samverkansytor som ger förutsättningar för att utveckla aktiviteter och strategier för att säkerställa att utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och relevant för yrkeslivet. Bedömargruppen rekommenderar dock att lärosätet tydligt utvecklar hur man arbetar med ett föränderligt arbetsliv genom att inkorporera till exempel hur man hanterar digitala verktyg, programmering eller flerspråkighet.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)