Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägd bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

När det gäller personal finns det hög kompetens inom den utbildningsvetenskapliga kärnan med 4 professorer och 13 lektorer, varav 4 är docenter. Dessutom undervisar 1 doktorand och 6 adjunkter, och merparten av lärarna är tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen menar främjar en god kontinuitet. Även planerna för kompetensförsörjning medför stabilitet i utbildningen.

Ämneslärarutbildningen i matematik är en relativt nystartad utbildning som inte är genomförd i sin helhet. Lärosätet har ett antal disputerade matematiker. Den vetenskapliga kompetensen i matematik bedöms vara tillräcklig. Det är dock ett utvecklingsområde att stärka kompetensen inom matematikdidaktik då det bara finns ett fåtal fast anställda matematikdidaktiker. Den vetenskapliga kompetensen i matematikdidaktik bedöms vara svag men tillräcklig. Antalet lärare bedöms även vara tillräckligt i förhållande till volymen. Majoriteten av lärarna har högskolepedagogisk utbildning omfattande minst 15 högskolepoäng. Samtliga lärare har möjlighet till 20 procent kompetensutvecklingstid, vilket utnyttjas till bland annat högskolepedagogiska kurser. Enligt självvärderingen arbetar lärarna i matematik som en sammanhållen grupp, både matematiker och matematikdidaktiker.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan utgörs utbildningsmiljön av ett sammanhållet campus, vilket underlättar för möten mellan lärargrupper och ledning. Majoriteten av de undervisande lärarna inom UVK ingår i aktiva forskningsmiljöer med relevans för utbildningen då att utbildningen bedrivs i nära samverkan med forskning. Inom inriktningen matematik beskriver lärosätet en rik forskningsmiljö, där den matematikdidaktiska forskningsmiljön präglas av praktiknära forskning. Sambandet mellan forskning och utbildning visar sig främst genom att utbildningen vilar på vetenskaplighet, men också genom att lärarna hänvisar till egen forskning i undervisningen. Studenter erbjuds också att koppla sitt självständiga arbete på avancerad nivå till pågående forskningsprojekt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls eftersom utbildningen ger grundläggande kunskaper inom en rad områden i matematik och väsentligt fördjupade kunskaper, relativt gymnasieskolan, inom vissa delar. I de avslutande kurserna under år 3 respektive 5 ska studenten tillägna sig kunskaper på en högre abstraktionsnivå.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är uppfylld inom UVK och inom inriktningen matematik. UVK:n är strukturerad på ett sätt så att det är möjligt för studenterna att omsätta kunskap om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med relevans för yrkesutövningen. Det är en styrka att undervisningen och examinationerna efterliknar en vetenskapligt grundad och forskande praktik. Detta leder till att form och innehåll, förenas på ett fruktbart sätt och förstärker utbildningens yrkesrelevans, genom att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas som en integrerad helhet. Däremot framträder det i det samlade underlaget att kvantitativ metod har lägre dignitet än kvalitativ metod. Detta beror på hur man arbetar i de olika ämnena kan det medföra att studenterna primärt orienterar sig i metoden snarare än tillämpar den praktiskt i självständiga arbeten eller andra utforskande aktiviteter. Den bilden förstärks också under intervjuerna, där det framkommer att olika ämnen har olika syn på metodens betydelse för lärarutbildningen. Det anser bedömargruppen är oroande eftersom målet ställer högre krav på att kunskaperna i målet också ska vara fördjupade, än orientering. Här finns ett utvecklingsområde som bedömargruppen rekommenderar lärosätet att komma tillrätta med. Inom inriktningen matematik finns en successiv fördjupning inom deduktiv metod. Vidare uppfylls målet genom att studenterna får kunskaper om kvantitativ metod under statistikkursen. I slutet av inriktningen genomförs ett projekt baserat på kvantitativ metod, och då behandlas även kvalitativ metod i form av fallstudier. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas främst i samband med studentens VFU-uppgifter som examineras både muntligt och skriftligt. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat är uppfylld inom UVK och inom inriktningen matematik. För UVK finns en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö, och verksamheten bedrivs enligt bedömargruppen så att det finns ett starkt samband mellan forskning och utbildning, i riktning mot det allmänpedagogiska och de didaktiska frågorna. Det finns en gradvis fördjupning och progression under utbildningens gång. Bedömargruppen rekommenderar samtidigt lärosätet att undersöka de olika ämnenas relation till UVK och tydligare knyta samman delarna. Inom inriktningen matematik lyfter lärosätet fram VFU-kurserna som centrala för exempelvis förmågan att reflektera över egna och andras erfarenheter. Vidare uppfylls målet genom att lärosätet även lyfter fram kursen i specialpedagogik, där studenterna förväntas kunna systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter, samt det avslutande självständiga arbetet där studenten även förväntas tillvarata och systematisera andras och egna forskningsresultat. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inte. Bedömargruppen ser det som positivt att begreppet metodik analyseras i relation till didaktik och ämnesdidaktik inom UVK. Utbildningen bedöms säkerställa inom UVK:n att studenterna efter examination har goda kunskaper om lärandeteorier och elevers kunskapsutveckling tillsammans med didaktisk kompetens, i samklang med vad som krävs i yrkespraktiken. Inom inriktningen matematik kan lärosätet i självvärderingen ge exempel på ämnesdidaktiska teman som behandlas på kurserna, exempelvis praktiska och teoretiska perspektiv på undervisningen i matematik, kursplaner, undervisningsplanering, digitala verktyg och kunskapsutvecklingen i matematik. Målet säkerställs dock inte då lärosätet inte ger några konkreta exempel på examinationer under inriktningsstudierna. Lärosätet anger att det är under VFU-kurserna som studenterna har möjlighet att tillämpa didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper vilket bedömargruppen inte ser som tillräckligt. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse, men att måluppfyllelse inte säkerställs.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls inte. De krav som ställs i utbildningen på att utveckla den pedagogiska förmågan att stimulera varje elevs lärande och utveckling ökar successivt genom utbildningen inom UVK. Kraven kan beskrivas som en utveckling från att initialt tillsammans med andra (och i viss mån självständigt) ta ansvar för planering, genomförande och utvärdering av undervisning, till att mer självständigt även tillägna sig och uppvisa förmåga att utveckla och kritiskt granska sin egen och andras undervisning och pedagogiska verksamhet. Detta är ett gott exempel på progression och didaktiskt djup som studenten förankrar. Bedömargruppen noterade under intervjuerna en variation i hur väl kopplingen fungerar mellan UVK, VFU och de olika ämnena. Här kan det alltså finnas ett glapp mellan olika utbildningsdelar och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att på djupet kvalitetssäkra dessa nämnda delar för att kvalitetssäkra studenternas lärande. Inom inriktningen matematik redogör lärosätet för två VFU-uppgifter som bidrar till att säkerställa att studenterna har förmågan att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. En av dessa syftar till att möjliggöra för studenten att stimulera varje elevs lärande och utveckling. Det framgår inte på vilket sätt studenten ges möjlighet att inför VFU-kurserna öva på att planera undervisning, i förhållande till de mål som anges för matematikämnet i gymnasieskolans styrdokument och hur detta i så fall examineras. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen matematik är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls inom utbildningen, och de kursexempel som synliggör målets efterfrågade områden övertygar bedömargruppen. Bedömargruppen anser att variationen i undervisningen och dess tydliga professionsrelevans skapar goda förutsättningar för studenterna att genom utbildningen uppnå examensmålet och utveckla den förmåga att göra de vetenskapliga, samhälleliga och etiska bedömningar som eftersträvas.

Jämställdhetsarbetet beskrivs i självvärderingen och tas upp i flera kurser på ett sätt som övertygar bedömargruppen om att bedömningsgrunden tillgodoses inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Både inom UVK och VFU genomförs en skriftlig uppgift som också examineras. Vad avser inriktningen matematik behandlas jämställdhet under inriktningens första kurs genom att studenterna, vid ett seminarium, diskuterar forskning om genusskillnader i matematik. Det finns dock inga explicita lärandemål som rör jämställdhet utan jämställdhetsaspekterna har varit beroende av seminarieledare. Lärosätet brister också i arbetet med jämställdhet när det gäller utbildningens utformning och genomförande, såsom valet av undervisnings- och examinationsformer eller valet av kurslitteratur. Bedömargruppen anser inte att lärosätet har ett tillfredsställande arbete med jämställdhetsperspektivet.

Det finns ett system på plats med tydlig fördelning av ansvar vad gäller uppföljning, åtgärder och återkoppling. Varje år görs programuppföljningar. Den programansvariga ansvarar för att sammankalla till programråd. På intervjuerna framkommer att återkoppling ges till studenterna. Hur detta går till och om det lett till förändringar är fortfarande otydligt i det undersökta materialet och intervjuerna. Kursvärderingarna innehåller standardiserade frågor och en vanlig utmaning är att de automatiskt genererade frågorna i värderingen gäller hela kurser och inte delkurser, vilket leder till lägre svarsfrekvens. Här rekommenderar bedömargruppen att lärosätet ser till att kursvärderingarna blir ett mer användbart verktyg för kvalitetssäkring. VFU samordnas centralt och efter varje avslutad VFU-period sker en uppföljning av överenskommelsen med skolhuvudmännen. Utvärderingen av VFU i sin helhet sker vart tredje år. Återkoppling sker till skolhuvudmän, lärosätet och studentrepresentanterna, vilket bedömargruppen bedömer att det fungerar. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden om uppföljning, åtgärder och återkoppling behandlas tillfredsställande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

När det gäller studentperspektivet framkommer tydligt för bedömargruppen att lärosätets hållning är det studentcentrerade lärandet som innebär ansvarstagande och förväntningar om att studenterna tar aktiv del i sina studier. Studenter finns representerade i olika beslutande organ och kursvärderingar görs systematiskt. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över likvärdigheten i studenternas VFU-placeringar.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredställande.

Inom ramen för arbetslivsperspektivet lyfter lärosätet på ett övertygande sätt fram exempel som rör praktiknära forskning, didaktiska nätverk samt VFU och samverkan inom den övningsskoleverksamhet som de är huvudman för. Bedömargruppen menar att detta tillsammans bildar en god grund för hur vetenskap, teori och praktik kan användas för att problematisera framtida utmaningar för lärarrollen. Vad avser inriktningen matematik samverkar forskare, lärare och skolledare i flera aktuella forskningsprojekt. Dessutom finns forskningsbaserad samverkan genom att RUC samordnar matematikdidaktiska träffar för forskare, lärarutbildare, lärare och skolledare.