Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

När det gäller personal finns det hög kompetens inom UVK med 4 professorer och 13 lektorer, varav 4 är docenter. Dessutom undervisar 1 doktorand och 6 adjunkter, och merparten av lärarna är tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen menar främjar en god kontinuitet. Även planerna för kompetensförsörjning medför stabilitet i utbildningen.

Inom inriktningen musik bedöms den vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen vara god och de flesta lärare är tillsvidareanställda vilket bedömargruppen anser skapar stabilitet även på längre sikt. Den konstnärliga kompetensen återfinns däremot till stor del bland timanställda lärare i utbildningen. Detta anser bedömargruppen kan vara ett klokt sätt att skapa flexibilitet i förhållande till skiftande studentgrupper, men rekommenderar samtidigt lärosätet att se till att denna grupp lärare inkluderas i den kollegiala miljön och att även de får möjlighet till kompetensutveckling. Ett utvecklingsområde är att stärka musiklärarnas representation inom UVK för att stärka kopplingen mellan UVK och ämnet samt att utöka de disputerade lärarnas undervisning i utbildningen.

Utbildningsmiljön utgörs av ett sammanhållet campus, vilket underlättar för möten mellan lärargrupper och ledning. Majoriteten av de undervisande lärarna inom UVK ingår i aktiva forskningsmiljöer med relevans för utbildningen genom att utbildningen bedrivs i nära samverkan med forskning.

Inom inriktningen musik bedöms utbildningsmiljön som god och med en utpräglat professionsinriktad karaktär, vilket i mycket beror på att flertalet lärare har en musiklärarexamen. Inom den musikvetenskapliga forskningsmiljön fokuseras samtida problem inom kulturområdet, vilket medför att studenterna möter samhällsrelevant musikforskning kring bland annat mångfald och immigration – något som är angeläget för deras kommande profession. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel på nära samband mellan forskning och utbildning. Den fysiska utbildningsmiljön bedöms vara god, med tillgång till övnings- och undervisningsrum. De doktorander som finns i miljön har även institutionstjänstgöring vilket bedömargruppen menar ytterligare bidrar positivt till forskningsanknytningen i utbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Det finns både en bredd och ett djup i utbildningen och progressionen är tydlig. Ett utvecklingsområde är dock hur studenterna får insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Utifrån intervjuerna framkom att de läser forskningsartiklar, avhandlingar och arbetar med en forskningsuppgift under VFU men bedömargruppen menar att detta behöver utvecklas ytterligare. Nästan hälften av de självständiga arbetena uppvisade brister i förhållande till målet.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. UVK:n är strukturerad på ett sätt så att det är möjligt för studenterna att omsätta kunskap om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med relevans för yrkesutövningen. Det är en styrka att undervisningen och examinationerna efterliknar en vetenskapligt grundad och forskande praktik. Detta leder till att form och innehåll, förenas på ett fruktbart sätt och förstärker utbildningens yrkesrelevans, genom att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas som en integrerad helhet. Däremot framträder det att kvantitativ metod har lägre dignitet än kvalitativ metod inom UVK och i vilken utsträckning fördjupning i metoden sker beror på hur man arbetar i de olika ämnena. Under intervjuerna framgår att olika ämnen har olika syn på metodens betydelse för lärarutbildningen vilken kan påverka om fördjupning i ämnena sker. Här finns ett utvecklingsområde för lärosätet att komma tillrätta med, som bedömargruppen rekommenderar.

Inom inriktningen musik är bedömargruppen uppfattning att ytterligare fördjupning inom vetenskapsteori och forskningsmetodik behövs för att måluppfyllelse ska kunna säkerställas. Att införa mer praktiska moment i den kurs som behandlar vetenskapsteori och forskningsmetoder ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde, ett annat att lärosätet behöver arbeta för att överbrygga det upplevda glapp som verkar finnas mellan UVK och ämnet. Detta för att studenterna ska kunna omsätta de kunskaper om vetenskapsteori och forskningsmetoder som de tillägnat sig inom UVK då de ska fördjupa kunskapen i musikämnet. Utifrån granskningen av de självständiga arbetena visar drygt hälften på brister i förhållande till examensmålet vilket ytterligare stärker bilden av att studenterna behöver mer stöd i att använda relevanta teorier och forskningsmetoder. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver också tydliggöras då det för närvarande är svårt att se hur detta behandlas i ämnet. Trots att den utbildningsvetenskapliga kärnan bidrar till måluppfyllelse anser bedömargruppen att bristerna inom inriktningen musik är så omfattande att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. För UVK finns en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö, och verksamheten bedrivs enligt bedömargruppen så att det finns ett starkt samband mellan forskning och utbildning, i riktning mot det allmänpedagogiska och de didaktiska frågorna. Det finns en gradvis fördjupning och progression under utbildningens gång. Bedömargruppen rekommenderar samtidigt lärosätet att undersöka de olika ämnenas relation till UVK och tydligare knyta samman delarna. För inriktningen musik varvas teoribundna studier under utbildningens gång med praktiknära erfarenheter och förmågan till kritisk reflektion tränas fortlöpande inom ramen för de olika kurserna. Bedömargruppens intryck är också att det sker en progression med avseende på detta examensmål. Bedömargruppens granskningar av självständiga arbeten visade att mer än hälften uppnådde målet. Ett utvecklingsområde är hur förmågan att reflektera kring andras erfarenheter examineras. Bedömargruppens intryck är att VFU skulle kunna bidra ytterligare till att säkerställa detta i utbildningen.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Bedömargruppen ser det som positivt att begreppet metodik analyseras i relation till didaktik eller ämnesdidaktik. Utbildningen bedöms säkerställa att studenterna efter examination har goda kunskaper om lärandeteorier och elevers kunskapsutveckling tillsammans med didaktisk kompetens, i samklang med vad som krävs i yrkespraktiken. Ämneskunskaper och ämnesdidaktik flätas samman med VFU-kurser, vilket bedömargruppen ser positivt på. Ett viktigt utvecklingsområde i förhållande till examensmålet för inriktningen musik är enligt bedömargruppen att utveckla och kvalitetssäkra VFU ytterligare då denna del av utbildningen inte har fungerat optimalt i utbildningen. Då det pågår ett utvecklingsarbete i utbildningen där ämneslärarutbildningen i musik ska ingå i övningsskoleprojektet och inkorporeras i den övriga VFU-organisationen anser bedömargruppen att målet uppfylls. Att analysera och följa upp effekterna av förändringsarbetet ser bedömargruppen som ett angeläget område att fortsätta arbeta med för lärosätet.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. De krav som ställs i utbildningen på att utveckla den pedagogiska förmågan att stimulera varje elevs lärande och utveckling ökar successivt genom utbildningen och kan beskrivas som en utveckling från att initialt tillsammans med andra (och i viss mån självständigt) ta ansvar för planering, genomförande och utvärdering av undervisning, till att mer självständigt även tillägna sig och uppvisa förmåga att utveckla och kritiskt granska sin egen och andras undervisning och pedagogiska verksamhet. Detta är ett gott exempel på progression och didaktiskt djup som studenten förankrar. Bedömargruppen noterade under intervjuerna en variation i hur väl kopplingen fungerar mellan UVK, VFU och de olika ämnena. Här kan det alltså finnas ett glapp mellan olika utbildningsdelar och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att på djupet kvalitetssäkra dessa nämnda delar för att kvalitetssäkra studenternas lärande. VFU: n är viktig för hur studenter får möjlighet att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och det pågår nu ett utvecklingsarbete i utbildningen där ämneslärarutbildningen i musik ska ingå i övningsskoleprojektet och inkorporeras i den övriga VFU-organisationen. Detta menar bedömargruppen kommer ytterligare stärka området i utbildningen. Att analysera och följa upp effekterna av förändringsarbetet ser bedömargruppen som ett angeläget område att fortsätta arbeta med för lärosätet.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls inom utbildningen, och de kursexempel som synliggör målets efterfrågade områden övertygar bedömargruppen. Bedömargruppen anser att variationen i undervisningen och dess tydliga professionsrelevans skapar goda förutsättningar för studenterna att genom utbildningen uppnå examensmålet och utveckla den förmåga att göra de vetenskapliga, samhälleliga och etiska bedömningar som eftersträvas.

Bedömargruppen ser positivt på hur jämställdhetsperspektivet uppmärksammas i utbildningen. Lärosätet framstår som engagerat i jämställdhetsfrågor och visar på en vilja att driva dem vidare. Ett gott exempel på hur jämställdhet kan integreras i kurser utgörs av en examination inom en ämnespedagogisk kurs där studenten under VFU: n ska reflektera utifrån ett jämställdhetsperspektiv över bland annat repertoar och undervisningsmaterial. Både inom UVK och VFU genomförs en skriftlig uppgift som också examineras.

Det finns tydliga rutiner för uppföljning, åtgärder och återkoppling och tydlig fördelning av ansvar. Varje år görs programuppföljningar och den programansvariga ansvarar för att sammankalla till programråd. VFU samordnas centralt och efter varje avslutad VFU-period sker en uppföljning av överenskommelsen med skolhuvudmännen. Utvärderingen av VFU i sin helhet sker vart tredje år. Återkoppling sker till skolhuvudmän, lärosätet och studentrepresentanterna, vilket bedömargruppen anser fungerar väl. Kursvärderingar sker efter avslutade kurstillfällen och resultatet från dem sammanställs av kursansvarig som även förmedlar resultaten till olika intressenter. Vid kursstart får även de nya studenterna en muntlig återkoppling av föregående studentgrupps kursvärderingsresultat och kursansvarigs sammanställning tas i beaktande vid planering och fortsatt utveckling av kursen. Ett gott exempel på hur uppföljning har lett till åtgärder i utbildningen är omorganiseringen av VFU. Lärosätet har även välfungerande strukturer för att stödja studenterna i att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

När det gäller studentperspektivet framkommer tydligt för bedömargruppen att lärosätets hållning är det studentcentrerade lärandet som innebär ansvarstagande och förväntningar om att studenterna tar aktiv del i sina studier. Studenter finns representerade i olika beslutande organ och kursvärderingar görs systematiskt. Det sker även informella avstämningar mellan lärare och studenter under pågående kurser. Samtidigt rekommenderar bedömargruppen att lärosätet ser över likvärdigheten i studenternas VFU-placeringar. Ett gott exempel på hur studenter kan påverka sin utbildning är den omorganisering av VFU som pågår där studenters synpunkter tagits tillvara.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Inom ramen för arbetslivsperspektivet lyfter lärosätet på ett övertygande sätt fram exempel som rör praktiknära forskning, didaktiska nätverk samt VFU och samverkan inom den övningsskoleverksamhet som de är huvudman för. Bedömargruppen menar att detta tillsammans bildar en god grund för hur vetenskap, teori och praktik kan användas för att problematisera framtida utmaningar för lärarrollen. Särskilt tydligt framkommer hur lärosätet arbetar med forskningsbaserad samverkan där regionalt utvecklingscentrum (RUC) spelar en viktig roll. Adjungerade adjunkter anlitas inom utbildningen, vilket även är positivt för kopplingen mellan utbildningen och skolvärlden. Ett utvecklingsområde är att tillgodose behovet av VFU-platser i musik inom gymnasieskolan och att långsiktiga perspektiv på ett föränderligt och hållbart arbetsliv ännu tydligare kommuniceras till studenterna.