Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Lärosätet har tillräckliga förutsättningar när det gäller personal inom utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Lärarkåren på lärosätet utgör en stark och bred vetenskaplig, pedagogisk och professionsrelaterad kompetens. Den vetenskapliga och professionsrelaterade kompetensen förenas dessutom ofta hos samma personer. Bland lärarna inom UVK återfinns både vetenskapligt kompetent personal och personal med professionell ämneslärarerfarenhet. Den vetenskapliga kompetensen för inriktningen samhällskunskap omfattar både ämnesdidaktik, allmändidaktik och pedagogik. Den nationalekonomiska kompetensen kommer att säkerställas inom kort. Ett arbete för att stärka kompetensen på längre sikt har inletts, och det inbegriper att stärka den allmändidaktiska-pedagogiska kompetens och forskningen. Lärosätet rekommenderas att sträva efter att mer integrera utbildningens olika delar, så att den bildar en tydlig helhet för studenter och lärare. Bedömargruppen menar att antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Utbildningsmiljö är tillräcklig när det gäller UVK. Bedömargruppens menar att de nuvarande utbildningsmiljöerna i första hand knyter samman egen ämnesforskning med utbildning och praktik, men att forskning kopplad till UVK bör stärkas. Den allmänt didaktiska och pedagogiska forskningen behöver också tydligare komma studenterna till del via UVK och VFU. För inriktningen samhällskunskap har lärosätet en vetenskaplig och professionsinriktad miljö, och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Samhällskunskapens koppling till ämnesdidaktiska och didaktiska centrumbildningar som Centrum för de samhäll¬svet-enskapliga ämnenas didaktik (CSD) och Research on subject-specific Education (ROSE) är en styrka för utbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Den ordnande strukturen för utbildningen som beskrivs genom aktiva verb med en lägre respektive högre kognitiv svårighetsnivå ju längre fram i utbildningen studenterna kommer övertygar i sin tydlighet. Bedömargruppen menar också att mikroundervisningen är ett intressant inslag i programmets uppbyggnad.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Målet behandlas inom flera kurser, men med tyngdpunkt i kursen Vetenskaplig metod och utvecklingsarbete, som föregår det avslutande självständiga arbetet. Genomgående framträder en ambition att i kurserna knyta forskning till skolpraktiken. Tyngdpunkten ligger däremot främst på kvalitativ metodik, även om kvantitativ metodik också behandlas. Bedömargruppen menar att lärosätet har anledning till ett fortsatt utvecklingsarbete av undervisning om kvantitativa metoder både inom UVK och inriktningen samhällskunskap. Samordningen mellan UVK och ämnet för detta mål framträder som relativt svag. Ett framträdande inslag i utbildningen är att studenterna ska kunna bedriva skolutvecklande verksamhet på vetenskaplig grund, något som exempelvis lyfts fram som centralt i UVK-kursen Vetenskapsteori och utvecklingsarbete, och i den skriftliga, vetenskapligt grundade utvecklingsplan som studenterna ska arbeta fram under VFU utifrån sina praktikerfarenheter.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Underlagen ger flera belägg för att utbildningen systematiskt och på olika sätt bidrar till att utveckla och pröva studenternas förmåga att kritiskt och självständigt väga erfarenheter mot forskningsrön. Samtidigt hade bedömargruppen gärna sett en fylligare beskrivning av delar av examensmålet, t.ex. reflektioner om hur studenterna reflekterar över egna och andras erfarenheter inom inriktningen samhällskunskap.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Bedömargruppen ser det huvudsakligen som positivt att ämneslärarutbildningen framstår som tydligt ämnesdidaktiskt inriktad och ser det som befogat att målet i första hand knyts till VFU. Lärosätet visar på ett i sin helhet övertygande sätt hur VFU och UVK bidrar till måluppfyllelse. Men det är önskvärt att lärosätet starkare förankrar och utvecklar UVK:s didaktiska och metodiska bidrag i utbildningen, samt tydliggör progressionen inom UVK och stärker samordningen mellan UVK, VFU och ämnen. Ett intressant sätt att bearbeta examensmålet inom inriktningen samhällskunskap kommenteras i lärosätets självvärdering i termer av ”mikroundervisning”. Den förekommer på flera kurser och beskrivs som att studenten, med utgångspunkt i begreppet transformation, anpassar ämnesteoretiskt innehåll till undervisning.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet på ett huvudsakligen adekvat sätt argumenterar för hur utbildningen bidrar till att utveckla planering, genomförande och utvärdering av undervisningen, i relation till VFU. Lärosätet redogör för hur specialpedagogik behandlas, och visar på ett övertygande sätt hur detta examineras kopplat till olika specialpedagogiska perspektiv. Förmågorna tränas och testas också genom mikroundervisning och andra aktiviteter. En av examinationerna består av en ämnesdidaktisk gruppuppgift om klimatfrågan. Uppgiften tränar planering tillsammans med andra, genom att gruppen utformar en skriftlig lektionsplanering för området och tillämpar ämnesdidaktiska teorier. En annan examination består av en hemtentamen där studenterna bland annat ska utgå ifrån en sakfråga eller ett område inom internationell politik, för att sedan redogöra för hur området kan hanteras ur ett undervisningsperspektiv. Intervjuerna ger däremot blandade vittnesmål om hur väl UVK bedrivits och samordnats. Bedömargruppen betonar därför vikten av att det revideringsarbete som inletts för att tydliggöra progressionen inom UVK samt fullfölja och utvärdera samordningen med övriga delar i utbildningen. Utifrån självvärderingen och intervjuerna understryker bedömargruppen betydelsen av att inom UVK också ge utrymme åt de mer generella aspekterna av läraruppdraget, t.ex. mentorskap, föräldrakontakt, ordningsfrågor och andra frågor relaterade till ”den pedagogiska verksamheten i övrigt”.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Lärosätet visar övertygande hur studenternas förmåga att göra etiska och andra bedömningar utvecklas löpande inom UVK, och prövas både i VFU och i olika UVK-kurser.

Lärosätet redogör för ett omfattande, övergripande jämställdhetsarbete där lärarutbildningen och UVK prioriterats. Detta arbete innefattar både lärarutbildningens upplägg och personella aspekter. Lärosätet beskriver i sin självvärdering att det finns en progression i samhällskunskaps¬kurserna för jämställdhetsmålet. Kurserna använder olika metoder och olika innehåll för att gradvis utveckla studenternas förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets¬perspektiv i sin pedagogiska gärning som samhällskunskapslärare. Exempelvis ska studenterna, enligt ett lärandemål under den första terminen, beskriva och värdera hur faktorer som kön, etnicitet, klass och religion har betydelse för individens sociala levnadsvillkor och samhällsdeltagande. Läraktiviteterna utgörs av föreläsningar och formativa seminarier som följer upp föreläsningarna. Studenternas färdigheter examineras via en tentamen. Vissa svagheter kan noteras när det gäller formuleringar av jämställdhetsmål i kurser, lärarhandledares kompetens att bedöma jämställdhetsaspekter samt en ojämn könsfördelning i lärarkåren.

Uppföljning, åtgärder, återkoppling. Lärosätet har ett fungerande system för utvärdering, återkoppling och åtgärdsprogram. Utbildningen följs upp systematiskt och det har lett till ett omfattande revideringsarbete av UVK som går i riktning mot att förbättra samordningen inom UVK och i relation till utbildningens övriga delar. Ansvariga kursledare analyserar även studenternas resultat och föreslår vid behov åtgärder och förändringar till nästa kurstillfälle. De föreslagna åtgärderna behandlas inom arbetslaget och personalgruppen för den aktuella kursen, och vid ämnesmöten om det gäller mer omfattande förändringar. Kursutvärde¬rings¬analyser publiceras på ämnets kurssidor på lärosätets webbplats för att tydligt kommunicera kursutvärderingarnas resultat. Ett problem med programavbrott anges ha lett till åtgärder för att minska avbrotten. En åtgärd som har initierats är att tidigt i utbildningen introducera vad utbildningen innebär och har till syfte samt att skapa motivation och identifikation med det yrkesval som gjorts. Man har också ett utförligt program för att understödja studenternas studier, men samtidigt är avhoppsfrekvensen ganska hög.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentperspektivet beaktas på ett tillfredsställande vis, främst genom olika formella kanaler, alltifrån möjlighet att delta och fatta beslut i programråd och lärarutbildningsnämnd till att framföra synpunkter i anslutning till enskilda kurser. Studenternas kritiska synpunkter på UVK framträder som en tungt vägande grund för den revidering av UVK som inletts. I samband med kursavslutningar hålls summeringar när studenterna via muntlig dialog får möjlighet att kommentera kurser ur ett helhetsperspektiv. Kursledare för då ett samtal med studenterna om den aktuella kursen. På ämnesråd möts kursledare och studentrepresentanter för att diskutera kursernas innehåll och form. Återkommande punkter på dagordningen är kopplingen lärandemål–kursinnehåll–examinationer, kurslitteratur, undervisningsformer och progression. Bedömargruppen menar att detta är ett bra arbetssätt, men hade gärna även sett kommentarer från lärosätet om studenternas delaktighet och engagemang i dessa frågor.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Arbetslivsperspektivet i ett samtida och framtida perspektiv beaktas främst i VFU men också i utbildningens övriga delar. Utbildningen bedrivs genom organiserad samverkan med skolor i regionen och olika regionala nätverk. Flera exempel finns på hur utbildningen och ämneskurser i samspel med aktiva lärare och VFU tar upp aspekter av detta, exempelvis hur digitaliseringen kan komma att påverka skolan. Förutom att studenterna möter arbetslivet i form av yrkesverksamma lärare under sin VFU, så uppträder verksamma lärare på olika sätt i utbildningen. Exempelvis tillvaratas några tidigare lärarstuderandes erfarenheter av sina första år som lärare genom att de gästföreläser tidigt i programmet. Andra exempel är en verksam gymnasielärare som leder och undervisar i en delkurs om medier. Även representanter för andra yrkesgrupper förekommer. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att stärka detta område inom UVK, som del av det mer generella perspektiv på läraryrket som UVK ska bidra till, och som ger studenterna redskap att konstruktivt hantera framtida skolreformer.