Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara Inte tillfredsställande.

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym och innehåll för utbildningens UVK del. I lärargruppen finns både vetenskapligt meriterad personal och personal med professionserfarenheter i form av egen lärarutbildning. Bedömargruppen menar vidare att kompetensförsörjningen är god med hänvis¬ning till den forskarskola med 8 doktorander som startar 2019. För undervisningsämnet samhällskunskap bedöms bedömningsgrunden inte uppfylld. Underlagen visar att ämne och ämnesdidaktik inte är tillfredsställande genom att lärargruppen visserligen innehåller vetenskapligt meriterad personal men saknar personal med yrkeserfarenheter i form av egen lärarutbildning i samhällskunskap. Det framgår inte heller om den disputerade personalen bedriver forskning av relevans för lärarut¬bild-ning, skola eller skolämnet samhällskunskap. Den forskningsmiljö som presenteras borde på ett tydligare sätt ha återförts till dess betydelse för undervisningen i samhällskunskap.

Det finns en vetenskaplig miljö som är relevant för utbildningens UVK del. Den professionsinriktade miljön är svagare. Bedömargruppen anser ändå att lärosätet uppfyller en grundnivå, men att den kan utvecklas. Samma sak gäller för sambandet mellan forskning och utbildning. För undervisningsämnet samhällskunskap bedöms utbildningsmiljön inte vara uppfylld eftersom bedömargruppen menar att det är oklart hur nära sambandet mellan forskning och utbildning är. Det saknas också i underlagen utvecklade resonemang om den yrkes¬inriktade miljön. Detta medför att bedömargruppen sammantaget anser att det inte finns en för utbildningen relevant professionsinriktad miljö.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara Inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls inte. I självvär¬deringen saknas en redovisning om hur examinationsformer används och säkerställer att studenterna når examens¬målet. Framför allt är det svårt att utifrån underlagen avgöra progressionen (brett kunnande i förhållande till väsentligt fördjupade kunskaper) och fördjupad insikt i forsknings- och utvecklingsarbete.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Inom UVK framgår på ett tydligt sätt progressionen i kurserna, länkat till frågan om examinationsformer och examinationskrav. Framför allt gäller detta hur vetenskap och beprövad erfarenhet kan länkas till varandra ur ett professionsperspektiv, men arbetet med kvalitativa och kvantitativa metoder kan bli tydligare. För inriktningen samhällskunskap genomför lärosätet metodundervisning både på grund och avancerad nivå och bedömargruppen menar att lärosätet därmed uppfyller kraven på fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Det saknas däremot text i självvärderingen om den del av lärandemålet som handlar om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Målet behandlas framför allt i det avslutande självständiga arbetet om 30 högskolepoäng och i VFU-kurserna. Opposition och försvar av det egna arbetet är en examination som skapar förutsättningar för studenten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och reflektionsförmåga. Examination sker också genom att studenten ska beskriva och reflektera över teori- och metodval, samt göra metodologiska tillämpningar och etiska överväganden i samband med uppsatsskrivning. På lärosätet har det utarbetats en bedömningsmall för självständigt arbete inom inriktningen samhälls¬kunskap. Detta för att säkerställa att uppsatserna är ett viktigt instrument för att uppfylla examensmålen. Det framgår däremot inte i text hur bedömningsmallen förhåller sig till examensmålet. Det hade med fördel kunnat klargöras tydligare.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Didaktik och ämnesdidaktik återkommer som teman i de flesta av de kurser som ges inom UVK. Lärosätet erbjuder UVK-kurser som behandlar och examinerar frågor om elevers lärande, behov och förutsättningar samt allmändidaktiska frågor. Inom inriktningen samhällskunskap tränas studenterna i olika kurser på att utforma lektions¬planeringar, hålla fiktiva föreläsningar, utforma uppgifter och bedömningar relaterat till gymnasieskolans verksamhet, vilket gör att lärosätet visar medvetenhet om examensmålet. Samtidigt hade bedömargruppen önskat ytterligare preciseringar och exemplifieringar i vissa delar av självvärderingens text. Bedömargruppen saknar dessutom kommentarer om didaktik och den del av examensmålet som berör verksamhet i övrigt. I självvärderingen anger lärosätet ett intresse för hur undervisningen kan läggas upp med hänsyn taget till olika elevers inlärningsstilar. Bedömar-gruppen finner kommentaren intressant, och hade gärna sett exempel på hur det har genomförts.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Lärosätet behandlar och examinerar detta mål i de tre VFU-kurserna med tillhörande examinationsuppgifter. Kurserna länkas till utbildningsvetenskapliga kärnkurser och ämnesstudier. Lärosätet genomför examination genom så kallade treparts¬samtal och skriftliga redovisningsuppgifter. Bedömargruppen menar att det finns en progression i VFU-kurserna som går mot ökad självständighet i planering, genomförande och utvärdering samt även i att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet. För inriktningen samhällskunskap sker det företrädesvis i VFU 2 och VFU 3. Lärosätet beskriver hur dessa två VFU-kurser är organiserade med lärandemål och examinationer, som utvärdering av lektioner och reflektioner kopplade till ämnesrelevant litteratur och trepartssamtal.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Flera UVK-kurser lyfter fram frågor om etik, likabehandling, konflikthante¬ring, specialpedagogik samt, på ett mer övergripande plan, frågor om demokrati och hållbarhet. I den vetenskapsteoretiska kursen får studenterna utrymme att diskutera frågorna på ett mer kunskaps¬filosofiskt plan. Hållbar utveckling exemplifieras utifrån naturvetenskapliga utgångspunkter.

Lärare i UVK-kurser deltar och engagerar sig i det universitetsövergripande jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsperspektivet på ämnesnivå och i kurser beskrivs i självvärderingen, och där konstateras att det finns skillnader mellan ämnen. Dessutom anger lärosätet en jämställdhetsambition i lärarnas arbetssätt och ett arbete med att säkerställa både manliga och kvinnliga författare till kurslitteraturen. Bedömargruppen menar att samtliga dessa insatser visar att lärosätet beaktar examensmålet om jämställdhet. Ett utvecklingsarbete inletts under 2019, för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna inom samtliga ämnen i ämneslärar¬utbild¬ningen.

Bedömargruppen anser att en systematisk uppföljning sker av utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet redovisar en infrastruktur för uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete, en övergripande plan för hela universitetet när det gäller studenternas utveckling och lärande samt flera olika formella och informella forum för återkoppling. Lärosätet ger exempel på förändringar som har genomförts som en följd av det arbetet. Kursutvärderingar och andra former av återkoppling har lett till att utbildningen har utvecklats och att förändringar skett i olika kurser. Lärosätet nämner både obligatoriska kursvärdringssystem, kollegialt arbete inom ämnesgrupper, programråd och kursintroduktioner med återföring av synpunkter på utbildningen från den tidigare studentgruppen. Detta exemplifieras med de självständiga arbetena och en satsning på progression mellan kurserna gällande generiska förmågor såsom självständighet, vetenskapligt förhållningssätt, självkännedom, kreativitet, digital kompetens, kommunikationsförmåga, etiskt förhållningssätt och förmåga till samverkan. Bedömargruppen anser att lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid. Lärosätet arbetar för att hjälpa studenterna att genomföra utbildningen inom planerad studietid genom en modell med en ”självständighetstrappa” med tre steg: professionell student, deltagande aktör och självständig aktör. Trappan gestaltar en ambition av progression i processen att få studenten att ta eget ansvar för sin utbildning. Dessutom finns stöd i form av bibliotek och skrivstöd.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet, även om bedömargruppen menar att detta är ett utvecklingsområde för vidare preciseringar. Kurserna avslutas med kursutvärderingar och några kurser har även en utvärdering som genomförs under pågående kurs. Lärosätet genomför även alumnenkäter.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet redovisar ett brett urval samarbetspartner, men beskriver inte på ett helt övertygande sätt hur dessa kontakter kan bidra till att göra studenterna förberedda på förändringar i arbetslivet. Regional forskarskola, regionalt samverkansråd, övningsskoleprojekt och alumnverksamhet är några exempel på samverkan.