Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

När det gäller personal finns det hög kompetens inom UVK med 4 professorer och 13 lektorer, varav 4 är docenter. Dessutom undervisar 1 doktorand och 6 adjunkter. För undervisningsämnet samhällskunskap finns både vetenskapligt meriterad personal och personal med yrkeserfarenheter i form av egen lärarutbildning. Det finns också en blandning av personer med pedagogisk kompetens och ämneskompetens inom sociologi, statsvetenskap, kulturgeografi och nationalekonomi. Merparten av lärarna är tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen menar främjar en god kontinuitet. I lärargruppen Även planerna för kompetensförsörjning medför stabilitet i utbildningen.

Utbildningsmiljön utgörs av ett sammanhållet campus, vilket underlättar för möten mellan lärargrupper och ledning. Majoriteten av de undervisande lärarna inom UVK ingår i aktiva forskningsmiljöer med relevans för utbildningen genom att utbildningen bedrivs i nära samverkan med forskning. Lärosätets vetenskapliga miljö inom inriktningen samhällskunskap är god och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Detta exemplifieras i självvärderingen genom en uppräkning av pågående forskningsprojekt. Dessutom ansvarar disputerade för 13 av 16 delkurser inom ämneslärarprogrammet i samhällskunskap. Lärosätets vetenskapliga miljö är god och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Detta exemplifieras i självvärderingen genom en uppräkning av pågående forskningsprojekt. Lärosätet har också två forskningsmiljöer med relevans för inriktningen samhällskunskap. Sambandet mellan forskning och utbildning beskrivs via att litteratur skriven av undervisande lärare även används i undervisningen och att studenterna i en del fall får delta i arbete med forskningsuppgifter. Bedömargruppen menar dock samtidigt att den professionsinriktade miljön för samhällskunskapen hade kunnat beskrivas på ett mer fylligt sätt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls. Den del av examensmålet som berör fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete är också uppfyllt på lärosätet, men bedömargruppen är kritisk till en alltför summarisk beskrivning av arbetet i den delen.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Utbildningen är strukturerad på ett sätt så att det är möjligt för studenterna att omsätta kunskap om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med relevans för yrkesutövningen. Det är en styrka att undervisningen och examinationerna efterliknar en vetenskapligt grundad och forskande praktik. Detta leder till att form och innehåll, förenas på ett fruktbart sätt och förstärker utbildningens yrkesrelevans, genom att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas som en integrerad helhet. Däremot framträder det att kvantitativ metod har lägre dignitet än kvalitativ metod inom UVK och Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att i det fortsatta utvecklingsarbetet beakta frågan om balans mellan kvantitativa och kvalitativa metoder.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. För UVK finns en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö, och verksamheten bedrivs enligt bedömargruppen så att det finns ett starkt samband mellan forskning och utbildning, i riktning mot det allmänpedagogiska och de didaktiska frågorna. Det finns en gradvis fördjupning och progression under utbildningens gång. Lärosätet visar att inriktningen samhällskunskap gradvis bygger upp förmågan att tillvarata, sammanställa, systematisera, analysera och reflektera över forskning och material av relevans för yrkesutövningen. Studenterna ska utveckla sin förmåga från kurser på grundnivå till avancerad nivå, genom att muntligt och skriftligt reflektera över erfarenheter, bearbeta forskningsresultat samt genomföra egna undersökningar fram till självständigt arbete. Lärosätet visar hur studenterna tränas i att tillvarata och reflektera över andras erfarenheter genom VFU-kurserna.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Bedömargruppen ser det som positivt att begreppet metodik analyseras i relation till didaktik eller ämnesdidaktik. Utbildningen bedöms säkerställa att studenterna efter examination har goda kunskaper om lärandeteorier och elevers kunskapsutveckling tillsammans med didaktisk kompetens, i samklang med vad som krävs i yrkespraktiken. Förmåga att tillämpa ämnesdidaktik tillämpas både i särskilda delkurser och som inslag i andra. Här finns även en progression kopplad till VFU. Från höstterminen 2018 undervisar yrkesverksamma lärare (adjungerade adjunkter) i ämnesdidaktik med konkreta övnings¬situationer. Det saknas dock kommentarer om den del av lärandemålet som anger den verksamhet i övrigt som utbildningen avser. Vad detta avser i examensmålet är dock samtidigt svårtolkat och bedömargruppen menar att det samlade underlaget, är tillräckligt för vår bedömning av måluppfyllelsen.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. De krav som ställs i utbildningen på att utveckla den pedagogiska förmågan att stimulera varje elevs lärande och utveckling ökar successivt genom utbildningen och kan beskrivas som en utveckling från att initialt tillsammans med andra (och i viss mån självständigt) ta ansvar för planering, genomförande och utvärdering av undervisning, till att mer självständigt även tillägna sig och uppvisa förmåga att utveckla och kritiskt granska sin egen och andras undervisning och pedagogiska verksamhet. Detta är ett gott exempel på progression och didaktiskt djup som studenten förankrar. Lärosätet visar att det genomgående i kurserna finns undervisningsinslag och praktiska moment som behandlar studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Detta sker i progression från att inledningsvis fokusera att tillsammans med andra ta ansvar för planering, genom¬förande och utvärdering av undervisning, till att senare i utbildningen mer självständigt kunna visa förmåga att kritiskt granska sin egen och andras undervisning och pedagogiska verksam¬het.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls inom utbildningen, och de kursexempel som synliggör målets efterfrågade områden övertygar bedömargruppen. Bedömargruppen anser att variationen i undervisningen och dess tydliga professionsrelevans skapar goda förutsättningar för studenterna att genom utbildningen uppnå examensmålet och utveckla den förmåga att göra de vetenskapliga, samhälleliga och etiska bedömningar som eftersträvas.

Jämställdhetsarbetet beskrivs i självvärderingen, och jämställdhet tas upp i flera kurser på ett sätt som övertygar bedömargruppen om att bedömningsgrunden tillgodoses. Både inom UVK och VFU genomförs en skriftlig uppgift som också examineras. Lärosätet konstaterar att för inriktningen samhällskunskap är jäm¬ställdhet både ett ämnesinnehåll och en ämnesdidaktisk fråga i den pedagogiska verksam¬heten. Lärosätet visar hur jämställdhet finns som innehåll i utbildningen, och hur det examineras. På lärosätet pågår även ett arbete med att ta fram en obligatorisk kurs om genus och jämställdhet.

Vad gäller uppföljning, åtgärder och återkoppling så visar lärosätet att det finns ett system på plats med tydlig fördelning av ansvar. Varje år görs programuppföljningar. Den programansvariga ansvarar för att sammankalla till programråd. På intervjuerna framkommer att återkoppling ges till studenterna. Hur detta går till och om det lett till förändringar är fortfarande otydligt i det undersökta materialet och intervjuerna. Kursvärderingarna innehåller standardiserade frågor och en vanlig utmaning är att de automatiskt genererade frågorna i värderingen gäller framförallt hela kurser och inte delkurser, vilket kan leda till lägre svarsfrekvens bland studenterna. Här rekommenderar bedömargruppen att lärosätet ser till att kursvärderingarna blir ett mer användbart verktyg för kvalitetssäkring. VFU samordnas centralt och efter varje avslutad VFU-period sker en uppföljning av överenskommelsen med skolhuvudmännen. Utvärderingen av VFU i sin helhet sker vart tredje år. Återkoppling sker till skolhuvudmän, lärosätet och studentrepresentanterna, vilket bedömargruppen bedömer är fungerande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

När det gäller studentperspektivet framkommer tydligt för bedömargruppen att lärosätets hållning är det studentcentrerade lärandet som innebär ansvarstagande och förväntningar om att studenterna tar aktiv del i sina studier. Studenter finns representerade i olika beslutande organ och kursvärderingar görs systematiskt. Samtidigt rekommenderar bedömargruppen att lärosätet ser över likvärdigheten i studenternas VFU-placeringar.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Inom ramen för arbetslivsperspektivet lyfter lärosätet på ett övertygande sätt fram exempel som rör praktiknära forskning, didaktiska nätverk samt VFU och samverkan inom den övningsskoleverksamhet som de är huvudman för. Bedömargruppen menar att detta tillsammans bildar en god grund för hur vetenskap, teori och praktik kan användas för att problematisera framtida utmaningar för lärarrollen. Fokus i underlagen ligger främst på formella arenor för möten mellan olika kategorier av aktörer när det gäller utbildningens utformning för att möta förändringar i arbetslivet och samverkan med det omkringliggande samhället. Bedömargruppen menar att ett kompletterande perspektiv kan vara att även fokusera på ämnesinnehållet.