Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Lärosätet har tillräckliga förutsättningar när det gäller personal inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK). Bland lärarna inom UVK återfinns både vetenskapligt kompetent personal och personal med professionell ämneslärarerfarenhet. Den vetenskapliga kompetensen omfattar både ämnesdidaktik, allmändidaktik och pedagogik. Ett arbete för att stärka kompetensen på längre sikt har inletts, och det inbegriper att stärka den allmändidaktiska-pedagogiska kompetens och forskning som är relevant för UVK. Bedömargruppen anser att den ämnesmässiga kompetensen är god när det gäller disputerade lärare i litteraturvetenskap och språkvetenskap/lingvistik, men den teoretiska ämnesdidaktiska kompetensen är svag och behöver stärkas med fler som är disputerade i ämnesdidaktik. Den professionsinriktade kompetensen är tillfredställande och består främst av adjunkter och några disputerade lärare med egen ämneslärarexamen. Många lärare är verksamma på utbildningen, men generellt har de lite undervisningstid och bedömargruppen noterar brister i samordningen dem emellan. Sett till helheten är alltså personalen tillfredställande men det finns utvecklingsmöjligheter.

Utbildningsmiljö är tillfredställande när det gäller UVK. En särskild omständighet vad gäller utbildningsmiljön för UVK är att den förekommer i två skilda utbildningsmiljöer, olika orter beroende på ämnen, knutna till samma universitet. Bedömargruppens menar att de nuvarande utbildningsmiljöerna i första hand knyter samman egen ämnesforskning med utbildning och praktik, men att forskning kopplad till UVK bör stärkas. Den allmänt didaktiska och pedagogiska forskningen behöver också tydligare komma studenterna till del via UVK och VFU, men studenterna får ta del av forskning om till exempel lässtrategier och läsandet av webbtexter. Dessutom finns moment där studenterna jämför forskning. Utbildningsmiljön är god och det finns starka forskningsmiljöer som är lämpade för svensklärarutbildning, och en tillfredsställande professionsinriktad miljö. Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet bör arbeta för att skapa en mer integrerad lärarutbildning, där utbildningens olika delar (ämneskurser, UVK och VFU) och struktur är tydligt kommunicerad och förankrad bland studenter och lärare.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Bredden i ämneskunskaperna för yrkesutövningen är tillfredsställande, enligt bedömargruppen. Underlaget innehåller också många goda exempel på lärandeaktiviteter, särskilt inom språkinriktad ämnesdidaktik och språkvetenskap. Man har också god variation och relevant ämnesteori. Däremot framgår inte hur ämnet studeras på en djupare nivå, såsom kritisk granskning, analys och värdering. Bedömargruppen menar att de olika momenten blir avgränsade öar i utbildningen, och att samordningen och progressionen mellan momenten i delkurserna och kurserna är svag och behöver utvecklas. Mycket tyder på att lärosätet inte når målet om väsentligt fördjupade kunskaper i vissa delar av ämnet. Det finns en brist i kopplingen mellan ämne och ämnesdidaktik, särskilt på litteratursidan, vilket sannolikt beror på att det saknas disputerade lärare i litteraturdidaktik. Läget är heller inte helt tillfredsställande när det gäller väsentligt fördjupade kunskaper, inbegripet fördjupade kunskaper om forsknings- och utvecklingsarbete.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom UVK men säkerställs inte för inriktningen svenska. Målet behandlas inom flera kurser som föregår det avslutande självständiga arbetet. Studenterna möter både kvalitativa och kvantitativa metoder under utbildningen samt moment som rör relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tyngdpunkten ligger däremot främst på kvalitativ metodik, även om kvantitativ metodik också behandlas. Studenterna möter även ämnesspecifika metoder men progressionen och den röda tråden kan bli tydligare, vilket bekräftas av att flera av de självständiga arbetena saknar en utvecklad forskningsmetod. Samordningen mellan UVK och ämnena för detta mål framträder som relativt svag. Däremot är kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bättre. Genomgående framträder en ambition att i kurserna knyta forskning till skolpraktiken. Ett framträdande inslag i utbildningen är att studenterna ska kunna bedriva skolutvecklande verksamhet på vetenskaplig grund, något som exempelvis lyfts fram som centralt i UVK-kursen Vetenskapsteori och utvecklingsarbete, och i den skriftliga, vetenskapligt grundade utvecklingsplan som studenterna ska arbeta fram under VFU utifrån sina praktikerfarenheter. Sammantaget behöver lärosätet alltså göra mer för att säkerställa kunskaperna och progressionen, vilket man också är medvetna om och man har inlett ett utvecklingsarbete. Bedömargruppen menar att lärosätet inte når hela vägen, med väldigt högt uppställda vetenskapliga ämnesmål tidigt i utbildningen. Därmed möjliggör utbildningen i sin helhet måluppfyllelse men den säkerställs inte.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inom UVK men säkerställs inte för inriktningen svenska. Underlagen ger flera belägg för att UVK och VFU systematiskt och på olika sätt bidrar till att utveckla och pröva studenternas förmåga att kritiskt och självständigt väga erfarenheter mot forskningsrön. Men bedömargruppen noterar att lärosätet har svårt att tydliggöra vad progression mot kritiskt och självständigt innebär för hela utbildningen. Även om det finns lärandeaktiviteter måste examinationerna ses över för att säkerställa den kritiskt analyserande delen. Det bekräftas även av de självständiga arbetena som inte heller uppfyller delen av målet som avser att ha en fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och systematisera. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över kursmålen och betygskriterierna för olika examinationer, för att i progression genom de olika kurserna säkerställa denna del av målet. Därtill menar lärosätet i självvärderingen att ämneskunskap kopplas till yrkesutövningen, men intervjuerna visar att kopplingen mellan ämne och ämnesdidaktik är svag och att lärarna i ämnet inte känner till vad som görs i de ämnesdidaktiska delarna. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör måluppfyllelse men den säkerställs inte.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Bedömargruppen ser det huvudsakligen som positivt att ämneslärarutbildningen framstår som tydligt ämnesdidaktiskt inriktad och ser det som befogat att målet i första hand knyts till VFU. Lärosätet visar på ett i sin helhet övertygande sätt hur VFU och UVK bidrar till måluppfyllelse. Men det är önskvärt att lärosätet starkare förankrar och utvecklar UVK:s didaktiska och metodiska bidrag i utbildningen, samt tydliggör progressionen inom UVK och stärker samordningen mellan UVK, VFU och ämnen. För inriktningen svenska finns det en stark koppling mellan VFU:n och de campusförlagda övningarna och examineras enligt en utarbetad systematisk modell. Lärosätet uppvisar också en stor variation med campusförlagda didaktiska och metodiska övningar, även om progressionen och kopplingen till ämneskurserna kan vara tydligare – särskilt inom litteraturdidaktik. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Det genom att UVK bidrar till att utveckla planering, genomförande och utvärdering av undervisningen, i relation till VFU. Lärosätet redogör för hur specialpedagogik behandlas inom UVK, och visar på ett övertygande sätt hur detta examineras kopplat till olika specialpedagogiska perspektiv. Bedömargruppen understryker betydelsen av att inom UVK också ge utrymme åt de mer generella aspekterna av läraruppdraget, till exempel mentorskap, föräldrakontakt, ordningsfrågor och andra frågor relaterade till den pedagogiska verksamheten i övrigt. Målet aktualiseras särskilt under VFU men också i VFU-förberedande övningar i ämnesdidaktik. Bland annat berörs i ämnesdidaktiken hur undervisningen kan anpassas till elevers olika individuella behov. Det finns också exempel på lärandemål och hur de examineras, till exempel i seminarier eller skriftliga inlämningsuppgifter. Lärosätet gör även mikroundervisning på några olika moment, vilket innebär att studenterna följer hela kedjan från transformering av ämnesstoff till planering och utvärdering. Bedömargruppen hade dock gärna sett exempel på uppföljning av VFU-relaterade moment och uppgifter samt explicita ämnesdidaktiska och metodiska kursmål för VFU-kurserna. Gruppen vill också betona vikten av att det revideringsarbete som inletts för att tydliggöra progressionen inom UVK samt fullfölja och utvärdera samordningen med övriga delar i utbildningen. Det eftersom intervjuerna ger blandade vittnesmål om hur väl UVK bedrivits och samordnats. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse. Mycket av innehållet i utbildningen handlar om att utveckla undervisning i syfte att stimulera varje elevs lärande.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Lärosätet visar övertygande hur studenternas förmåga att göra etiska och andra bedömningar utvecklas löpande inom UVK, och prövas både i VFU och i olika UVK-kurser.

Jämställdhetsperspektivet tillgodoses i svensklärarutbildningen och lärosätet har ett mycket medvetet arbete. Lärosätet redogör för ett omfattande, övergripande jämställdhetsarbete där lärarutbildningen och UVK prioriterats. Detta arbete innefattar både lärarutbildningens upplägg och personella aspekter. Det finns bland annat en handlingsplan för jämställdhet som går ut på att perspektivet ska genomsyra all utbildning och det finns också flera exempel på att så sker. Vissa svagheter kan noteras när det gäller formuleringar av jämställdhetsmål i kurser inom UVK, lärarhandledares kompetens att bedöma jämställdhetsaspekter samt en ojämn könsfördelning i lärarkåren.

Utbildningen följs upp systematiskt och lärosätet vidtar åtgärder för att utveckla kvaliteten och att resultaten av utvärderingar återkopplas till ledning, lärare och studenter. Det har lett till ett omfattande revideringsarbete av UVK som går i riktning mot att förbättra samordningen inom UVK och i relation till utbildningens övriga delar. För bedömargruppen är det dock lite oklart hur lärosätet följer upp VFU och utvecklingen av VFU-kurserna. Lärosätet har också ett utförligt program för att understödja studenternas studier. Man analyserar genomströmningen och vidtar åtgärder för att kunna stödja studenter att genomföra utbildningen i planerad studietid, men samtidigt är avhoppsfrekvensen ganska hög.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentperspektivet beaktas på ett tillfredsställande vis, främst genom olika formella kanaler, alltifrån möjlighet att delta och fatta beslut i programråd och lärarutbildningsnämnd till att framföra synpunkter i anslutning till enskilda kurser. Studenternas kritiska synpunkter på UVK framträder som en tungt vägande grund för den revidering av UVK som inletts. Lärosätet och ämnet svenska arbetar enligt bedömargruppen aktivt för att öka studenternas inflytande på flera nivåer, både formella och informella.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Arbetsliv och samverkan är tillfredställande, enligt bedömargruppen, och det finns många goda exempel på kontakt med det närliggande skolsamhället såsom praxisnära forskning, Värmlandsmodellen och verksamma lärare som kommer till campus. Utbildningen bedrivs därmed genom organiserad samverkan med skolor i regionen och olika regionala nätverk. Detta är en modern utbildning med stor satsning på distansundervisning och digital arbetsmiljö samt ett aktivt mångfaldsperspektiv. Arbetslivsperspektivet i ett samtida och framtida perspektiv beaktas främst i VFU men också i UVK och i svenska. Flera exempel finns på hur utbildningen i UVK och ämneskurser samt i samspel med aktiva lärare och VFU tar upp aspekter av detta, exempelvis hur digitaliseringen kan komma att påverka skolan. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att stärka detta område inom UVK, som del av det mer generella perspektiv på läraryrket som UVK ska bidra till, och som ger studenterna redskap att konstruktivt hantera framtida skolreformer.