Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym och innehåll vad gäller utbildningsvetenskaplig kärna (UVK). I lärargruppen finns både vetenskapligt meriterad personal och personal med professionserfarenheter i form av egen lärarutbildning. Bedömargruppen menar vidare att kompetensförsörjningen är god med hänvis¬ning till den forskarskola med 8 doktorander som startar 2019. Bedömargruppen menar även att lärarna är väl försörjda med kompetens inom både ämne och ämnesdidaktik. Lärarna har egen lärarutbildning och många är disputerade inom ämnesdidaktik och ämne. Det finns en mycket bra balans mellan vetenskaplig kompetens och professionsinriktad kompetens, och de olika kompetenserna kompletterar varandra.

Det finns en vetenskaplig miljö som är relevant för utbildningens UVK del. Den professionsinriktade miljön är svagare. Bedömargruppen anser ändå att lärosätet uppfyller en grundnivå, men att den kan utvecklas. Samma sak gäller för sambandet mellan forskning och utbildning inom UVK. Lärosätet har en aktiv och levande ämnesdidaktisk och ämnesteoretisk forskning, men även praxisnära forskningsprojekt. Vidare finns en god samverkan med skolorna i regionen och kontakt med gymnasielärare som föreläser i utbildningen. Lärosätet har en stark vetenskaplig miljö för svensklärarutbildningen, och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Även om det senare kan stärkas inom UVK.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Kurserna är integrerade mellan ämne och ämnesdidaktik, och det finns fördjupning i vissa områden såsom litteraturvetenskaplig analys och textlingvistik. Den starka integreringstanken som finns, mellan ämne och ämnesdidaktik, är enligt bedömargruppen ett gott exempel. Lärosätet fördjupar också relevanta delar av ämnet i progression genom olika kurser i utbildningen.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Inom UVK framgår på ett tydligt sätt progressionen i kurserna, länkat till frågan om examinationsformer och examinationskrav. Framför allt gäller detta hur vetenskap och beprövad erfarenhet kan länkas till varandra ur ett professionsperspektiv, men arbetet med kvalitativa och kvantitativa metoder kan bli tydligare. Däremot är det tydligt att utbildningen gör det möjligt för studenterna att få kunskaper om svenskämnesdidaktisk teori och kvalitativa och kvantitativa metoder samt om andra metoder, till exempel litteraturanalys, textanalys och analys av multimodala texter. Bedömargruppen ser det som positivt att den vetenskapliga och teoretiska sidan av svenskämnets didaktik synliggörs tydligt för studenterna genom en särskild kurs i forskningsmetoder och teorier för svenskämnet och svenskämnesdidaktik. Lärosätet är noga med arbetet som omgärdar de självständiga arbetena och ser till att studenterna har goda förutsättningar för att lyckas, och det är tydligt att målet säkerställs även där. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Svenskämnets kurser vid lärosätet innehåller flera möjligheter att utveckla förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera.

Det finns också många examinationer där ämne kopplas till ämnesdidaktisk forskning och studenternas egen beprövade erfarenhet. Målet behandlas även i det avslutande självständiga arbetet om 30 högskolepoäng och i VFU-kurserna. Opposition och försvar av det egna arbetet är en examination som skapar förutsättningar för studenten att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och reflektionsförmåga. Examination sker också genom att studenten ska beskriva och reflektera över teori- och metodval, samt göra metodologiska tillämpningar och etiska överväganden i samband med uppsatsskrivning. Progressionen under utbildningen framgår tydligt och bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Didaktik och ämnesdidaktik återkommer som teman i de flesta av de kurser som ges inom UVK. Lärosätet erbjuder UVK-kurser som behandlar och examinerar frågor om elevers lärande, behov och förutsättningar samt allmändidaktiska frågor. Högskoleförlagd utbildning i ämnesdidaktik och metodik förbereder för VFU, som följs upp kontinuerligt och i progression efter varje VFU-period med loggböcker, uppgifter och praxisseminarier utöver trepartssamtal. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel. Det leder bland annat till att det finns en stark koppling mellan VFU och ämnesinnehållet i kurserna.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Lärosätet behandlar och examinerar detta mål i de tre VFU-kurserna med tillhörande examinationsuppgifter. Kurserna länkas till utbildningsvetenskapliga kärnkurser och ämnesstudier. Lärosätet genomför examination genom så kallade treparts¬samtal och skriftliga redovisningsuppgifter. Bedömargruppen menar att det finns en progression i VFU-kurserna som går mot ökad självständighet i planering, genomförande och utvärdering samt även i att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet. Att stimulera varje elevs lärande uppfylls i det stora hela genom att man kopplar samman UVK-kursen i specialpedagogik och ämnes-VFU:n. När det gäller anpassningar till elevers olika behov följs frågor om detta upp med seminarier på lärosätet. Lärosätet rekommenderas att synliggöra detta mål tydligare i ämnet och ämnesdidaktiken, och att klargöra hur studenterna kan göra anpassningar i praktiken till elever med läs- och skrivsvårigheter eller andra typer av språklig sårbarhet. Sammantaget har dock lärosätet många modeller för examination och lärande, och det finns en tydlig progression.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Flera UVK-kurser lyfter fram frågor om etik, likabehandling, konflikthante¬ring, specialpedagogik samt, på ett mer övergripande plan, frågor om demokrati och hållbarhet. I den vetenskapsteoretiska kursen får studenterna utrymme att diskutera frågorna på ett mer kunskaps¬filosofiskt plan. Hållbar utveckling exemplifieras utifrån naturvetenskapliga utgångspunkter.

Lärare i UVK-kurser deltar och engagerar sig i det universitetsövergripande jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsperspektivet på ämnesnivå och i kurser beskrivs i självvärderingen, och där konstateras att det finns skillnader mellan ämnen. Därför har ett utvecklingsarbete inletts under 2019, för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna inom samtliga ämnen i ämneslärar-utbild¬ningen. För inriktningen svenska finns dock många goda exempel på lärandemål och även examinationer, där studenten bland annat ska relatera till jämställdhet i sin egen professionsutveckling. Över huvud taget finns det en stor medvetenhet om att jämställdhetsperspektivet ska beaktas på alla nivåer i utbildningen, och enligt bedömargruppen är det rimligt att studenterna efter examen har förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Bedömargruppen anser att en systematisk uppföljning sker av utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet redovisar en infrastruktur för uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete, en övergripande plan för hela universitetet när det gäller studenternas utveckling och lärande samt flera olika formella och informella forum för återkoppling. Lärosätet ger exempel på förändringar som har genomförts som en följd av det arbetet. Kursutvärderingar och andra former av återkoppling har lett till att utbildningen har utvecklats och att förändringar skett i olika kurser. Det exemplifieras med de självständiga arbetena och en satsning på progression mellan kurserna gällande generiska förmågor såsom självständighet, vetenskapligt förhållningssätt, självkännedom, kreativitet, digital kompetens, kommunikationsförmåga, etiskt förhållningssätt och förmåga till samverkan. Svarsfrekvensen på kursvärderingarna är dock låg och bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har vidtagit flera olika åtgärder för att öka den.

Bedömargruppen anser att lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid. Lärosätet arbetar för att hjälpa studenterna att genomföra utbildningen inom planerad studietid genom en modell med en ”självständighetstrappa” med tre steg: professionell student, deltagande aktör och självständig aktör. Trappan gestaltar en ambition av progression i processen att få studenten att ta eget ansvar för sin utbildning. Dessutom finns stöd i form av bibliotek och skrivstöd. Lärosätet sammanställer statistik över genomströmningen och utvärderar detta. Exempelvis har man identifierat flaskhalsar i utbildningen och olika sätt för lärare att stötta studenter som fastnat.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att studenten ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Lärosätet arbetar för att studenterna ska vara aktiva, och de finns representerade i programråd. Kurserna avslutas med kursutvärderingar och några kurser har även en utvärdering som genomförs under pågående kurs. Det framgår tydligt att lärargruppen står nära studenterna, vilket resulterat i ett kursutvecklingsarbete som är en direkt följd av studenternas synpunkter och utvärderingar. Bedömargruppen anser därmed att studenternas informella inflytande fungerar väl. Lärosätet genomför även alumnenkäter.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet, även om bedömargruppen menar att detta är ett utvecklingsområde inom UVK. I övrigt främjar utbildningen studentens beredskap för att möta förändringar i arbetslivet, framför allt genom att lärosätet betonar vikten av studenternas handlingskompetens och arbete med digitala presentationsformer. Vissa kurser har också fokus på undervisning i mångfaldsperspektiv, vilket ytterligare ökar denna beredskap. Lärosätet redovisar ett brett urval samarbetspartner, men beskriver inte på ett övertygande sätt hur dessa kontakter inom UVK kan bidra till att göra studenterna förberedda på förändringar i arbetslivet. För svenska har lärosätet utvecklade samarbeten med skolorna i regionen genom olika typer av samverkansprojekt. Dock handlar det mest om skolsamverkan, mindre om andra institutioner såsom kulturinstitutioner och föreningar, vilket kan utvecklas enligt bedömargruppen.