Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

När det gäller personal finns det hög kompetens inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) med 4 professorer och 13 lektorer, varav 4 är docenter. Dessutom undervisar 1 doktorand och 6 adjunkter, och merparten av lärarna är tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen menar främjar en god kontinuitet. Även planerna för kompetensförsörjning medför stabilitet i utbildningen. Bedömargruppen anser också att lärosätet har en god kompetensförsörjning inom både ämnesteori och ämnesdidaktik. Kompetensen inom litteraturvetenskap och språkvetenskap är en av lärosätets styrkor. Det finns god försörjning av disputerade lärare i språkdidaktik medan det är något svagare när det gäller litteraturdidaktik. Trots svagheten när det gäller litteraturdidaktiken menar bedömargruppen att den teoretiskt vetenskapliga ämnesdidaktiska kompetensen är god, främst genom att lärarkollegiet har en mycket stark samsyn på det som de kallar skolämnet svenska. Den professionsinriktade kompetensen är också god i och med att man rekryterat adjungerade adjunkter och har ett nära samarbete med skolor i regionen, samt genom att flera av lärarna har relativt aktuell ämneslärarutbildning.

Utbildningsmiljön utgörs av ett sammanhållet campus, vilket underlättar för möten mellan lärargrupper och ledning. Majoriteten av de undervisande lärarna inom UVK ingår i aktiva forskningsmiljöer med relevans för utbildningen genom att utbildningen bedrivs i nära samverkan med forskning. För inriktningen svenska finns två aktiva forskningsmiljöer, och inom ämnesgrupperna i svenska språket och litteraturvetenskap finns en god kombination av didaktisk forskning och ren ämnesforskning, vilket sammantaget ger en god vetenskaplig utbildningsmiljö för studenterna. Styrkan i lärosätets utbildningsmiljö är alltså den aktuella och utbildningsnära forskningen inom både litteraturvetenskap och språkvetenskap, och inom litteraturdidaktik och språkdidaktik. Bedömargruppen bedömer därmed den vetenskapliga miljön vid lärosätet som mycket god. Även den professionsinriktade miljön är utvecklad med en god samverkan mellan lärosätet och skolor i regionen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Lärosätet har en genomgående integrering av ämnesdidaktik och ämne, och övningarna går från teoretiska till praktiska och metodiska på ett systematiskt genomarbetat sätt. Lärosätet uppvisar en god progression mellan de olika delarna i utbildningen när det gäller ämnesmässig progression. Både bredd och djup finns i alla relevanta delar av ämnet, och det finns goda bevis för länken mellan kursmål, och examination.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. UVK:n är strukturerad på ett sätt så att det är möjligt för studenterna att omsätta kunskap om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med relevans för yrkesutövningen. Det är en klar styrka att undervisningen och examinationerna efterliknar en vetenskapligt grundad och forskande praktik. Detta leder till att form och innehåll, förenas på ett fruktbart sätt och förstärker utbildningens yrkesrelevans, genom att vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas som en integrerad helhet. Däremot framträder det att kvantitativ metod har lägre dignitet än kvalitativ metod inom UVK och i vilken utsträckning fördjupning i metoden sker beror på hur man arbetar i de olika ämnena. För inriktningen svenska berörs både kvantitativa och kvalitativa metoder. Bedömargruppen anser att målet särskilt uppfylls när det gäller att teoretiska aspekter på ämnet integreras med ett vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet inom ämnesdidaktik. Uppgifter och examinationer under utbildningens gång säkerställer måluppfyllelse trots att flera självständiga arbeten inte når målet. Ett tydligt utvecklingsområde för lärosätet är att stärka den vetenskapliga fördjupningen. Bland annat rekommenderas lärosätet att se över kriterierna för ett godkänt självständigt arbete för att stärka hur målet säkerställs. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och med viss tveksamhet säkerställer måluppfyllelse.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. För UVK finns en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö, och verksamheten bedrivs så att det finns ett starkt samband mellan forskning och utbildning, i riktning mot det allmänpedagogiska och de didaktiska frågorna. Det finns en gradvis fördjupning och progression under utbildningens gång både inom UVK och för inriktningen svenska, bland annat genom den kontinuerliga kopplingen mellan VFU och högskoleförlagda kurser. Under VFU:n följer man upp den kunskap som studenterna fått genom att läsa kurslitteratur och reflektera över och kritiskt granska den. Studenterna får också reflektera över de olika problem som tagits upp. Bedömargruppen bedömer dock att det finns en svaghet i de självständiga arbetena, för delar av målet, och rekommenderar att lärosätet ser över betygskriterier för ett godkänt arbete. Lärosätet rekommenderas även att undersöka de olika ämnenas relation till UVK och tydligare knyta samman delarna. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Bedömargruppen ser det som positivt att begreppet metodik analyseras i relation till didaktik eller ämnesdidaktik. Utbildningen bedöms säkerställa att studenterna efter examination har goda kunskaper om lärandeteorier och elevers kunskapsutveckling tillsammans med didaktisk kompetens, i samklang med vad som krävs i yrkespraktiken. Studenterna får i progression visa att de kan tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik, inklusive metodik, som krävs för att undervisa i ämnet svenska. Detta sker också under utbildningen genom högskoleförlagda förlagda övningar. Bedömargruppen anser därmed att det finns en stark koppling mellan teori och praktik i utbildningen samt att studenternas utveckling går från en grundläggande mot en alltmer självständig tillämpning och ett kritiskt förhållningssätt.

Målet att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Det sker främst genom VFU-kurserna där studenterna i progression får visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utveckla undervisning. Det sker också under utbildningen genom övningar. I flera högskoleförlagda kurser förekommer examinerande moment som innefattar delen av målet om att planera, utvärdera och utveckla. De krav som ställs i utbildningen på att utveckla den pedagogiska förmågan att stimulera varje elevs lärande och utveckling ökar successivt genom utbildningen och kan beskrivas som en utveckling från att initialt tillsammans med andra (och i viss mån självständigt) ta ansvar för planering, genomförande och utvärdering av undervisning, till att mer självständigt även tillägna sig och uppvisa förmåga att utveckla och kritiskt granska sin egen och andras undervisning och pedagogiska verksamhet. Detta är ett gott exempel på progression och didaktiskt djup som studenten förankrar. Bedömargruppen noterade en variation i hur väl kopplingen fungerar mellan UVK, VFU och de olika ämnena. För inriktningen svenska finns dock en mycket god koppling mellan de uppgifter som görs i kurserna, i både UVK, svenska och VFU, när det gäller planering, genomförande och ledarskap inklusive att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls inom utbildningen, och de kursexempel som synliggör målets efterfrågade områden övertygar bedömargruppen. Bedömargruppen anser att variationen i undervisningen och dess tydliga professionsrelevans skapar goda förutsättningar för studenterna att genom utbildningen uppnå examensmålet och utveckla den förmåga att göra de vetenskapliga, samhälleliga och etiska bedömningar som eftersträvas. Det framgår också att lärosätet betona värdegrundsaspekter i samband med kurserna i ämnena språk och litteratur.

Bedömargruppen anser att det finns ett mycket aktivt arbete med jämställdhet som genomsyrar hela utbildningen. Utbildningen gör det möjligt för studenterna att utveckla förmågan att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Jämställdhetsperspektivet är med i samtliga ämne- och ämnesdidaktiska kurser och det ventileras återkommande på seminarier. Både inom UVK och VFU genomförs en skriftlig uppgift som också examineras.

Det finns ett system på plats med tydlig fördelning av ansvar. Varje år görs programuppföljningar. Den programansvariga ansvarar för att sammankalla till programråd. Kursvärderingarna innehåller standardiserade frågor och en vanlig utmaning är att de automatiskt genererade frågorna i värderingen gäller hela kurser och inte delkurser, vilket leder till lägre svarsfrekvens. Här rekommenderar bedömargruppen att lärosätet ser till att kursvärderingarna blir ett mer användbart verktyg för kvalitetssäkring. Svensklärarutbildningen arbetar aktivt med kursutvärderingarna och återkoppling sker på olika sätt till studentgrupper. Systematisk uppföljning sker även med studentdialoger och analyser av tentamensresultat. VFU samordnas centralt och efter varje avslutad VFU-period sker en uppföljning av överenskommelsen med skolhuvudmännen. Utvärderingen av VFU i sin helhet sker vart tredje år. Återkoppling sker till skolhuvudmän, lärosätet och studentrepresentanterna, vilket bedömargruppen bedömer att det fungerar. Lärosätet erbjuder också många möjligheter till stöd för studenterna och satsar på studentaktiva arbetssätt, dialoger och i övrigt god pedagogik för att öka genomströmningen så att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad tid.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

När det gäller studentperspektivet framkommer tydligt för bedömargruppen att lärosätets hållning är det studentcentrerade lärandet som innebär ansvarstagande och förväntningar om att studenterna tar aktiv del i sina studier. Bedömargruppen bedömer att lärosätet och lärargruppen i svenska arbetar aktivt och systematiskt för att studenterna ska delta aktivt i att planera och förändra utbildningen. Studenterna har också möjlighet medverka på olika sätt i både beredande och beslutande organ samt på formell och informell nivå. Kursvärderingar görs systematiskt. Samtidigt rekommenderar bedömargruppen att lärosätet ser över likvärdigheten i studenternas VFU-placeringar.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet har många olika kontakter och projekt med det omgivande skolsamhället. Inom ramen för arbetslivsperspektivet lyfter lärosätet på ett övertygande sätt fram exempel som rör praktiknära forskning, didaktiska nätverk samt VFU och samverkan inom övningsskoleverksamhet. Samverkan är därmed god och bedömargruppen vill särskilt nämna projektet Framtidens lärarutbildning. Bedömargruppen menar att detta tillsammans bildar en god grund för hur vetenskap, teori och praktik kan användas för att problematisera framtida utmaningar för lärarrollen. Samtidigt anser bedömargruppen dock att fler aktörer än skolsamhället kan samverka med lärarutbildningen, vilket är en rekommendation.