Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Det finns en ändamålsenlig variation av lärare inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) med vetenskaplig, professionell och pedagogisk kompetens, och en stor andel av lärarna är även fast anställda. Ett utvecklingsområde är att låta en större andel av professorer och docenter medverka inom UVK, vilket skulle stärka kvaliteten ytterligare. Även för inriktningen bild är den professionsinriktade och pedagogiska kompetensen tillfredsställande, men att den konstnärliga kompetensen på lektorsnivå är svag. Bedömargruppen ser att det finns ett behov av att stärka den vetenskapliga kompetensen ytterligare genom rekrytering av en professor. Lärarna har möjlighet att ta del av de flera forskningsmiljöer som erbjuds vid lärosätet.

Inom UVK finns en livaktig forskningsmiljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper, vilket bland annat borgar för goda kopplingar mellan vetenskap och profession. Det är ett utvecklingsområde att ytterligare tydliggöra kopplingarna mellan utbildningens olika delar. För inriktningen bild finns en vetenskaplig/konstnärlig och professionsinriktad miljö och att verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. De satsningar som gjorts, för att säkerställa forskningskvalitet i bildlärarutbildningen genom att bekosta studier gentemot licentiat- och doktorsexamen för lärare, har på ett betydande sätt förstärkt kopplingen mellan lärarutbildning och forskarutbildning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och även VI-dagar (verksamhetsintegrerade dagar) knyter an med högskoleförlagd utbildning och skapar en helhet för studenten. Det ger enligt bedömargruppen en god professionsanknytning att teori och läraryrkets praktik kopplas samman på detta sätt.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet gällande om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Innehållsdimensionen i bildlärarutbildningen har en ämnesmässig bredd och ett djup såväl teoretiskt som praktiskt med hög relevans för bildämnet och det vidare forskningsfältet visuell kultur och kan betraktas ett styrkeområde. Användandet av en workbook och bedömningsmatris skapar förutsättningar för reflektion kring bildundervisning och fördjupad förståelse av bedömning i bildämnet. Det framgår också tydligt att kunskaper i ämnet är kopplat till yrkesutövningen.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Bedömargruppen framhåller vikten av att det bör finnas tydliga kopplingar mellan vetenskapsteori och forskningsmetodik inom ämnesstudier och UVK, eftersom målet examineras och behandlas inom båda dessa områden. Förutom vetenskapsteori innehåller utbildningen ämnesdidaktik och läroplansteori samt aspekter på konstnärlig forskning. I utbildningens kurser aktualiseras också metoder med särskild relevans för bildämnet, såsom bildanalys, foto-elicitering och andra visuella metoder som kan användas inom forskning på ämnesområdet. Den gestaltande delen av det självständiga arbetet genomförs i tre faser: orienteringsfas, idégenereringsfas samt realiseringsfas, vilket visar på en medvetenhet om arbetets möjligheter att träna både vetenskapligt som konstnärligt gestaltande metoder. Inom UVK finns ett gott exempel på hur kvantitativa metoder behandlas genom den enkätundersökning som studenterna utför. Det framkommer inte dock tydligt hur kvantitativa forskningsmetoder tas upp i bildundervisningen och kompletterar användningen av kvalitativa metoder, vilket därmed är ett utvecklingsområde.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat uppfylls. Målet nås genom studier i såväl UVK, inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt i ämnen/ämnesdidaktik. Ett tydligt exempel på hur lärosätet säkerställer måluppfyllelsen inom UVK är den skriftliga examinationsuppgift som berör utvärdering och effekter av kvalitets- och resultatmätning. Inom inriktningen bild används olika vetenskapliga metoder för undersökande där har studenten därigenom bidrar till yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnet. Gestaltande arbete knyts till vetenskaplig grund och teori bland annat genom att studenterna utifrån en workshop och undersökande av begreppen diskurs och representation, ska identifiera en forskningsfråga som är relevant för professionen och sedan producera en rapport av vetenskaplig karaktär med genomtänkt frågeställning, metod och disposition. Underlagen visar att lärosätet har utmaningar med att organisera utbildningen så att studenterna upplever att dess olika delar ömsesidigt befruktar varandra. Ett utvecklingsområde är till exempel studentens möjligheter att bidra till ämnets kunskapsutveckling genom en koppling mellan självständigt arbete och VFU. Därför uppmuntrar bedömargruppen till fortsatta aktiva insatser av Nämnden för lärarutbildning och programrådet, där arbete redan bedrivs.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Som ett positivt exempel på hur lärosätet arbetar med målet vill bedömargruppen lyfta fram projektet med de verksamhetsintegrerade dagarna (VI-dagarna) i Kalmar. Här arbetar lärosätet med att tydliggöra professionsanknytningen i utbildningens olika delar, vilket stärker studentens färdighet och förmåga. Utbildningens lärandemål knyter an till examensmålet och progressionen över de olika kurserna är tydligt. I ett exempel gällande ämnesdidaktik, framträder en komplex progression från en ämnesdidaktisk grund till att olika perspektiv och vetenskapliga nivåer kan anläggas. Förutsättningar för en didaktisk förankring i utbildningen anser därmed bedömargruppen överlag vara goda, framför allt utifrån en tydlig koppling mellan teori och didaktik i utbildningen.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Utbildningen utvecklar studentens förmåga att planera, genomföra undervisning, och vilket kopplas till den pedagogiska verksamheten i skolan utifrån ett progressionsperspektiv i studierna. Elevperspektivet blir synliggjort och problematiserat genom att bedömning och betygssättning behandlas utifrån dokumentation av elevarbeten, vilket enligt bedömargruppen bland annat borgar för att studierna behandlar hur läraren på bästa sätt stimulerar varje elevs lärande och utveckling. Momenten om betyg och bedömning i ämneskurserna, behöver dock förstärkas. I förhållande till målet ser bedömargruppen positivt på att lärosätet visar att det finns både en bred syn på varje elevs lärande och utveckling samt en mer specifik syn på elever i behov av särskilt stöd.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen ser särskilt positivt på att forskning och utbildning bedrivs i en miljö som präglas av ett hållbarhetsperspektiv när det gäller UVK. Av intervjuerna framgår dock att hållbarhetsfrågorna ännu inte har integrerats på ett tydligt sätt för inriktningen bild. Även om lärosätet har fokus på hållbarhetsfrågorna finns det därmed utvecklingsmöjligheter inom bildlärarutbildningen.

Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar både utformningen av utbildningen samt dess innehåll och genomförande. Jämställdhet tas upp på flera sätt såväl i lärosätets policy, rekrytering, extern kommunikation, kursplanearbetet som i bildämnets kursinnehåll, vilket borgar för att ett jämställdhetsperspektiv levandegörs i den pedagogiska verksamheten. Lärandemål som berör jämställdhet tas upp i flera kurser inom UVK, och olika beteenden som är förknippade med traditionella könsmönster uppmärksammas och problematiseras. Jämställdhet berörs även i examinationsuppgifter där flickors och pojkars situation i skolan fokuseras ur ett jämställdhetsperspektiv. I bildämnet kopplas jämställdhet till en kritisk hållning och granskning av blick i relation till kön, makt, etnicitet och mångfald och ingår som etablerade delar av arbetet med forskningsområdet visuell kultur. Detta bekräftas i intervjuerna där flera exempel ges på uppgifter där frågor kring kvinnligt och manligt eller andra aspekter av könsuttryck står i fokus utifrån ett kritiskt perspektiv, vilket bedömargruppen särskilt noterar som en styrka i bildlärarutbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande. På kursnivå görs digitala utvärderingar som sammanställs och kommenteras av kursansvarig, arkiveras och återkopplas till studenterna. Lärosätet har exempelvis följt upp studentutvärderingar och arbetat aktivt med svarsfrekvens på utvärderingar och med en studentbarometer, vilket enligt självvärderingen lyckats väl, men arbetet med att få studentrepresentation i råd är en fortsatt utmaning för lärosätet. Bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som lärosätet har gjort till följd av resultaten av kursvärderingar, enkäter, alumnundersökningar och programuppföljningar. Ett exempel är vidareutvecklingen av VFU-kurser med avseende på deras koppling till den campusförlagda delen av utbildningen. Utvecklingsinsatser har även gjorts för studenters akademiska skrivande. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid bland annat genom att regelbundet analysera kvarvarostatistik och genom att erbjuda extra stöd, som handledning via Studieverkstaden, om studenterna har problem med akademiskt skrivande. Det finns både rutiner och studentnära dialog exempelvis vid problem med att genomföra studier.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentperspektivet bedöms som tillfredsställande. Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Genom studentrepresentation, lärplattform, webbaserade utvärderingar och genom närhet mellan student och lärare kan studenten ta en aktiv roll i att påverka utformningen av utbildningen. Vid lärosätet finns övergripande rutiner och fora, för att möjliggöra både formellt och informellt studentinflytande. Studenterna ger sina synpunkter i den webbaserade utvärderingen som ingår efter varje kurs. Lärosätet har haft problem med låga svarsfrekvenser och avsätter därför numera kurstid för att genomföra kursutvärderingen.

Som en särskild styrka vill bedömargruppen nämna de fokusgruppssamtal som fungerar som en ytterligare kvalitativ dimension till de skriftliga kursvärderingarna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen som helhet är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den utvecklar studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan sker på olika sätt med det omgivande samhället, inte minst i regionen. Detta sker exempelvis med konstinstitutioner, med andra institutioner inom andra bildrelaterade kompetensområden och genom nätverksaktiviteter och så kallade VI-dagar (verksamhetsintegrering), som förbereder studenternas samverkan med blivande verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsintegreringen av utbildningen som sker i Kalmar är att anse som ett gott exempel och att ytterligare förstärka professionsanknytningen genom verksamhetsintegrering för alla studenter i utbildningen är något som lärosätet kan utveckla vidare. Bedömargruppen uppmuntrar även den fortsätta utvecklingen av interkulturell och digital kompetens i utbildningen. Studenterna har liksom lärarna möjlighet till utlandsförlagda utbyten och bedömargruppen vill uppmuntra fortsatt arbete för internationella samverkansprojekt. Bedömargruppen vill även rekommendera lärosätet att tillse att det stödmaterial som tagits fram om hur mångkultur kan knytas till ämnesdidaktiken, når samtliga lärare och utbildningar vid lärosätet.