Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Samlat omdöme Ämneslärarexamen, bild i grundskolans årskurs 7-9

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2020-02-19
Lärosäte: Göteborgs universitet
Typ av examen: Yrkesexamen
Ämne: Inom bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap respektive svenska.
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) finns en ändamålsenlig variation av lärare med hög vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. En stor andel av lärarna är disputerade, fast anställda och har forskning i tjänsten. Lärarna inom UVK är många och undervisar på relativt låga procentsatser. Att låta lärare undervisa på högre procentandel inom UVK ser därför bedömargruppen som ett utvecklingsområde för lärosätet. Ett gott exempel på hur pedagogisk kompetens utvecklas i utbildningen är det meriteringsprogram lärosätet har för att stärka högskolepedagogisk kompetens. Att låta fler lärare ingå i detta program och att tydliggöra vilka strategier det finns för den övergripande kompetensförsörjningen inom UVK på både kort och lång sikt, ser bedömargruppen som utvecklingsområden. För inriktningen bild är bedömningsgrunden personal är inte tillfredställande eftersom bedömargruppen kan konstatera en obalans mellan lärarkompetenserna. Genom att betona den konstnärliga inriktningen i utbildningen får den vetenskapliga ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga kompetensen mindre utrymme, vilket bedömarna ser som en brist. Bedömargruppen rekommenderar utbildningen att stärka den vetenskapliga ämnesdidaktiska kompetensen och att införliva detta i den långsiktiga planeringen av kompetensförsörjningen.

Inom UVK finns en stark vetenskaplig miljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper. Den professionsinriktade miljön stärks av forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning där doktorander med tjänst inom skolverksamhet också forskar i ämnen som är av relevans för utbildningen. Att synliggöra den forskning som bedrivs med relevans för utbildningen för studenterna ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. En styrka i utbildningen är att det finns en tydlig genomgående progression i kurserna. Detta är något lärosätet arbetat mycket med vilket bedömargruppen ser som positivt. Även för inriktningen bild finns en tillfredställande utbildningsmiljö med samband mellan utbildning och forskning. Utbildningen samverkar med andra institutioner, deltar i konferenser och olika nationella och internationella nätverk samt samverkar med en forskarskola. Det finns en svaghet när det gäller studenternas tillgång till egna verkstäder och att det kan bli svårigheter med att samutnyttja lokaler tillsammans med andra utbildningar. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att aktivt verka för egna funktionella verkstäder.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Undervisningen omfattar många olika tekniker som utifrån beskrivningarna borgar för en god utbildning. Bedömargruppen rekommenderar institutionen att göra en översyn av balansen mellan den konstnärliga och vetenskapliga inriktningen på utbildningen och att säkerställa närheten till läraruppdraget, för att förvalta de goda förutsättningarna som kommit fram.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Studenterna får i två kurser i UVK möta vetenskapsteorier och metoder. Kunskapen ska därefter fördjupas i ämnena och de självständiga arbetena. Bedömargruppen anser att utvecklingsarbetet som pågår med att stärka studenternas kunskaper i kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder är positivt. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet berörs i kurser inom UVK och examineras också där. Relationen mellan det medieneutrala och mediespecifika ingår som en viktig del av utbildningen, vilket bedömarna betraktar som en styrka. Det medger en pågående progressiv diskussion mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket behandlas på många sätt genom hela utbildningen. Ytterligare en styrka är att studenterna får arbeta fram egna problemformuleringar för att sedan undersöka dem med relevanta metoder. Ett utvecklingsområde är att ännu tydligare knyta samman UVK-kurserna till ämnena. Det kan ske genom att relevanta vetenskapliga metoder behandlas i den ämnesförlagda utbildningen och därmed komplettera den konstnärliga inriktningen.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat uppfylls. Bedömargruppen anser att målet nås genom studier i såväl UVK som inom VFU. Att progressionen är tydlig ser bedömargruppen som särskilt positivt. Inriktningen bild bidrar till måluppfyllelse framför allt inom kurserna inför det självständiga arbetet där studenterna ska utgå från frågeställningar som är knutna till ett ämnesdidaktiskt eller utbildningsvetenskapligt forskningsfält. Studenterna tränas i reflektion och kritiskt granskande av den egna lärprocessen genom metoderna dokumentation och blogg. Utbildningen arbetar också aktivt med digitalisering och bilder, vilket har beröringspunkter med elevernas bildhantering, upphovsrätt och bedömning och utvecklingsarbeten i skolan. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att se över balansen mellan konstnärlig och utbildningsvetenskaplig forskning och förankring i skolans verksamhet.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Måluppfyllelse sker genom VFU-kurserna och kurser inom UVK. I UVK fokus i första hand på hur studenterna ska utveckla kunskap om didaktik och ämnesdidaktik och inte på hur de ska utveckla förmågan att tillämpa den. VFU har en tydlig struktur och progression och ytterst är ämnesinstitutionen ansvarig för dessa. Det finns också exempel på hur ämnesdidaktiken behandlas och examineras i bildkurser genom lektionsplaneringar. Trots svagheter när det gäller tydligt innehåll kring ämnesdidaktik och metodik anser bedömarna att måluppfyllelsen säkras, men ett utvecklingsområde för lärosätet att aktivt arbeta för att ämnesdidaktik och metodik ska vara en integrerad del av ämnesstudierna samt intensifiera integreringen av det allmändidaktiska perspektivet.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls inte. Målet är tänkt uppfyllas dels inom VFU-kurserna som alla är förlagda till ämnena, dels inom UVK där målet behandlas i kurser inom specialpedagogik och bedömning och betygsättning. Inom UVK finns examinationer som bidrar till att delar att måluppfyllelsen säkerställs. Men ett utvecklingsområde är att tydligare integrera moment där studenter i praktiken får lära sig att planera undervisning för elever med olika behov, så som vuxna elever, elever med inlärningssvårigheter eller de med särskild begåvning. Det finns även ett glapp mellan informationen om innehållet i de välplanerade VFU-kurserna och hur de sedan praktiskt iscensätts. Bedömarna ställer sig frågande till hur transformeringen av det konstnärliga kunskapsområdet sker, från konstnärlig forskning till en ämnesdidaktisk kunskap för yrkespraktiken. Det är något som inte konkret framkommer i underlagen. Ett utvecklingsområde är att säkerställa att VFU-handledaren har tillräckliga förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, framför allt för att handleda studenten och ha tillräckligt goda kunskaper i bedömning av studentens prestationer under VFU för att studenten ska få ett rättvist omdöme, är ytterligare ett område som bedömargruppen anser behöver utvecklas i utbildningen. Sammantaget anser därmed bedömargruppen att måluppfyllelsen brister när det gäller att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Målet behandlas I kurser in om UVK och VFU och säkerställs genom examination. Det finns en tydlig progression och särskilt positivt är den satsning lärosätet gjort inom området hållbar utveckling.

Ett jämställdhetsperspektiv finns väl integrerat i utbildningen och behandlas i kurser inom såväl UVK, VFU som i bild. Ett jämställdhetsperspektiv ingår i de flesta VFU-kurserna och utbildningen ger exempel på en integrering utifrån arbetet i några bildkurser. I en bildkurs studeras och reflekteras över rättsliga perspektiv, bedömning och betygssättning samt värdering kopplade till ämnet i relation till jämställdhet, något bedömargruppen ser som positivt. Inom UVK används perspektivet för analys i en hemtentamen. Litteraturlistor granskas utifrån könsfördelning och lärosätet har god uppsikt över hur könsfördelningen ser ut. En styrka i utbildningen är att lärosätet arbetar med att få studenterna medvetna om hur elever kan behandlas olika beroende på kön, för att sedan kunna uppmärksamma och motverka detta i sitt eget framtida yrkesliv. Det saknas dock moment som ger studenterna verktyg för att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete i skolan. Bedömargruppen ser det som ett angeläget utvecklingsområde för utbildningen men anser ändå att jämställdhetsperspektivet är tillfredställande.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande och det finns formaliserade strukturer och tillvägagångssätt för att följa upp och utveckla utbildningens innehåll, utformning och genomförande, liksom examination. Utifrån identifierade utvecklingsområden inom programrådets fokusgrupper presenteras de för Samordningsnämnden för lärarutbildningen (SOL) för att i dialog med institutionerna komma fram till konkreta åtgärdsplaner. Kursvärderingar görs, men ett utvecklingsområde är att tydligare återkoppla vilka förändringar som görs till följd av dessa till studenterna. Ett annat utvecklingsområde är att fortsätta arbeta för att fler besvarar de kursvärderingar som görs då svarsfrekvensen är låg. Det pågår ett arbete för att ytterligare följa upp VFU i samverkan med skolhuvudmännen där lärosätet arbetar aktivt för att stärka kopplingen mellan den högskoleförlagda delen och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Bedömargruppen ser det som positivt för att utveckla och stärka uppföljningen av utbildningen. Institutionen verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid genom att programrådet tar initiativ till åtgärder som förväntas underlätta för studenterna att genomföra sina studier.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande och finns representerade i formella påverkans- och beslutsorgan. Institutionen arbetar även aktivt med studentmedverkan. Studenterna bjuds in till olika råd och träffar och deras åsikter från kursvärderingar tas omhand. Motivationsintervjuer ska testas under hösten 2019 för att stärka och motivera studenterna, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med att på olika sätt öka studentinflytandet. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att fortsätta utarbeta fungerande forum för samtal, till exempel genom att utveckla de mer informella möjligheterna till påverkan som att kontakta lärare efter undervisning. Men bedömargruppen ser som sagt positivt på det lärosätet redan iscensatt för att få bättre kontakt med studenterna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är användbar och ger studenten verktyg för att möta förändringar i arbetslivet. Ett gott exempel på detta är den planerade kursen om språk- och kunskapsutvecklande arbete som riktar sig mot andraspråksinlärning. Lärosätet ger exempel på samverkan med olika företrädare för VFU vilket bedömargruppen ser som goda exempel på samverkan med det omgivande samhället. Ett ytterligare gott exempel är en kurs om hållbar utveckling, vilken utformats i samarbete mellan olika aktörer. För inriktningen bild framgår att institutionen i samarbete med Skolverket utvecklat de nationella bedömningsstöden i bild för grundskolans inriktning mot årskurs 4–6 och 7–9. Då deltog även lärare ute i skolorna och alumner. Samarbetet med Angeredsgymnasiet har förutom VFU-placeringar inneburit produktion av kartläggningsmaterial för nyanlända och förberedelseklasser. Samverkan pågår både nationellt och internationellt med andra bildlärarutbildningar och forskningsnätverk.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)