Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Studenter som läser ämneslärarutbildningen för grundskolans årskurs 7–9 i bild läser en ny variant inom ämneslärarprogrammet. Under termin 1 och 2 läser de kurserna Bild I med didaktisk inriktning och Bild II med didaktisk inriktning. Både kursinnehåll och arbetsformer kommer vid behov att revideras och utvecklas. Utvärderingens relevans för inriktningen är därmed begränsad av det faktum att antagningen har haft uppehåll sedan 2011. Studenter antagna för höstterminen 2018 kommer att avsluta sin utbildning med ett examensarbete på 30 högskolepoäng under termin 8.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Underlagen visar att det finns en tillfredsställande lärarkompetens inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK). Många lärare är involverade om än på låg procent av heltid. Samtliga fast anställda undervisande lärare har enligt självvärderingen och vad som framkommer vid intervjuerna genomgått högskolepedagogisk utbildning. De flesta av lärarna har många års erfarenhet av att undervisa inom högre utbildning, många har lärarexamen och flera av de disputerade lärarna har sin examen inom ett utbildningsvetenskapligt område. För inriktningen bild står antalet lärare och deras kompetens i en godtagbar proportion till utbildningens genomförande. Bedömargruppen noterar samtidigt att ingen professor eller docent undervisar inom bildkurserna. Många av de undervisande lärarna har däremot ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk samt konstnärlig kompetens. Bedömargruppen anser att den ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska vetenskapliga kompetensen behöver stärkas genom nyrekrytering, fortbildning och meriteringsprocesser. Bedömargruppen rekommenderar också en översyn av bildlärarlagets VFU-tjänst, för att kvalitetssäkra den ämnesdidaktiska delen av VFU.

Det finns en tillfredsställande utbildningsmiljö. Lärosätet beskriver en omfattande forskningsmiljö för det som i självvärderingen kallas utbildning och lärande och intresserar sig särskilt för förskola, skola och utbildning. Exempel på professionsinriktning som nämns i självvärderingen är Pedagogiskt utvecklingscentrum, forskarskolan för verksamma lärare, lärarutbildningsdagar och samverkan med handledare för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Bedömargruppen uppfattar att det finns ett tillfredsställande nära samband mellan forskning och utbildning. Att lärarkollektivet till stora delar finns i en miljö där forskning pågår ser bedömarna som positivt. Till exempel har olika former av mötesplatser inrättats för att koppla forskning och utbildning närmare varandra. För inriktningen bild skedde hösten 2018 en omstrukturering som innebär ökad samläsning mellan inriktningarna och i utbildningen samtliga delar: Ämnes- och ämnesdidaktiska studier, VFU och UVK. Bedömargruppen ser positivt på omläggningen förutsatt att lärosätet beaktar olika målgrupper och utbildningsuppdrag. Studenterna ingår i en miljö med god spännvidd inom visuell, multimodal och digital kompetens. Den nätbaserade bildlärarutbildningen erbjuder en unik och annorlunda upplagd utbildningsmiljö för studenterna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Det sker genom utbildningens varierade arbets- och examinationsformer tränas och breddas studenternas kommunikativa kompetens. En styrka är betygskriterier på delkursnivå i samtliga kurser, vilket tydliggör sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, med brett kunnande inom ämnesstudiernas. Lärosätet visar en trovärdig ambition att stärka studenterna dels i det nya självständiga arbetet som ska omfatta 30 högskolepoäng i den reviderade studiegången, dels genom förstärkning av den ämnesdidaktiska vetenskapliga kompetensen.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, behandlas enligt bedömargruppen främst inom VFU. Bedömargruppen uppfattar lärosätets ansträngningar med att få till en integration mellan utbildningens olika delar samt att få till en fördjupning som lovvärda. Kvalitativ och kvantitativ metod är något som studenterna möter genom kurser, exempelvis i form av en observationsuppgift i den inledande UVK-kursen. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen identifierar är behovet av förstärkning av kompetens bland de undervisande lärarna i kvantitativ teori och metod. En styrka inom inriktningen bild är att studenterna tidigt introduceras i vetenskapligt förhållningssätt inom bildområdet och med en uppföljande kurs i slutet av utbildningen.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Måluppfyllelsen ska framförallt ske inom de ämnesdidaktiska kurserna som läses i termin 1 - 3. I de inledande bildkurserna ingår att studenterna ska reflektera över vetenskapliga texter och förhållningssätt. Reflektionen fördjupas i exempelvis arbeten där en intervjustudie med VFU-handledaren ingår och stunderna tar del av formativ bedömning i klassrummet. Den vetenskapliga delen riktar sig tydligt mot kunskapsutveckling i relation till skola. Bredden på forskningsresultat och forskningsmetoder och hur dessa används anser bedömargruppen vara ett utvecklingsområde. Det inkluderar oklarheter om hur studenterna förbereds för att kunna förhålla sig självständigt kritisk till forskning.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. I självvärderingen framhålls att den senare hälften av UVK är integrerad med VFU avgör studentens utveckling av den didaktiska kompetensens vilket bidrar till måluppfyllelse. De kurser som beskrivs ska bygga vidare på och förena elev- respektive lärar- och ledarskapsperspektivet som sätts in i ett större socialt sammanhang. Till följd av den betydelse som läggs på VFU-kurserna vill bedömargruppen poängtera vikten av att se över hur alla studenters VFU-placeringar hanteras så att alla studenter får det stöd de behöver när VFU-platser ska anordnas. Begreppet ämnesdidaktik introduceras i den första bildkursen och återkommer i övriga moment som uppgifter där de studerande gör muntliga eller skriftliga ämnesdidaktiska reflektioner. Det finns även där ämnesdidaktiska reflektioner knyts ihop med de egna ämnesstudierna i studenternas arbete i studiegrupper. Lärosätet identifierar digitalt skapande som ett utvecklingsområde, vilket även bedömargruppen anser som angeläget med tanke på utbildningens profil.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. UVK bidrar till måluppfyllelse genom utarbetandet av nyckelkompetenser, erbjuder en god systematik för progression och uppnående av målet. De avslutande kurserna inom UVK bidrar till att säkerställa studenternas förmåga att utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt. Likaså förtjänar organiserandet av VFU med dess fokus på trepartssamtal och analyser av praktiska moment att lyftas som en styrka för att uppnå examensmålet. Bedömargruppen ser positivt på att examinationsformer i ämneskurserna är utformade så att de studerande ska kunna bearbeta sina presentationer, för att använda dem i den egna undervisningen under VFU-perioderna. Bedömargruppen noterar också goda exempel på inslag om hur övergångar kan byggas mellan ämneskurs och VFU. Ämnesdidaktiken i relation till VFU-kurser bedöms härmed vara god genom en variation av olika uppgifter där studenterna utvecklar sina färdigheter och förmågor kring bildlärarrollen och i enlighet med målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Det sker bland annat genom en viktig utgångspunkt för målet som är det som lärosätet kallar dubbelt normperspektiv. Det betyder att läraryrkets värderelaterade dimensioner ska vila på normativ grund, till exempel mänskliga rättigheter och barnkonventionen. I självvärderingen beskrivs detta som ett förhållningssätt på två nivåer – en normativ nivå och en normkritisk metanivå. Detta betraktar bedömargruppen som en styrka och kvalitetssäkring av målet. Även om de värderelaterade dimensionerna ska finnas närvarande under hela utbildningen är det framför allt under UVK-kurserna och VFU som studenterna förväntas utveckla den här nyckelkompetensen och nå examensmålet. Ett utvecklingsområde som bedömarna identifierar i relation till målet är att på ett tydligare sätt säkerställa hur momenten bedöms och dokumenteras. Bedömargruppen anser dock att det är en styrka och av stor vikt att studenterna arbetar med dessa frågor i gestaltande dramaövningar som direkt blir överförbara till arbete i elevgrupp samt att även sociala medier som arenor för ungdomars relationer behandlas. Bedömargruppen rekommenderar att tydligare miljömässiga perspektiv på hållbarhet lyfts fram undervisningen.

Lärosätet beskriver hur utbildningen kopplar begreppet jämställdhet till maktbegreppet och hur dessa begrepp tas upp och behandlas i flera olika UVK-kurser såsom exempelvis i kursen Skolväsendets historia och samhällsuppdrag där det bland annat sker en introduktion av vetenskapliga begrepp som genus, etnicitet och klass till frågan om genusperspektiv i skolan. I självvärderingen betonas att lärosätet har ett bredare perspektiv på jämställdhet än bara jämställdhet mellan kvinnor och män. Bedömarna uppfattar således att lärosätet behöver förtydliga jämställdhetsaspekter med avseende på kön i utbildningen. Jämställdhetsperspektivet behandlas i alla ämneskurser i bild. Bra exempel på tillämpat jämställdhetsperspektiv finns i de bildteoretiska momenten, där genusperspektiv och representation av kön behandlas med analysverktyg från forsknings- och metodtexter. Hur visuella medier skapar kategoriseringar och hur bilder normaliserar olika stereotyper undersöks via bildanalys, blickteorier och barnperspektiv i olika medier.

Huvuddelen av ämneslärarutbildningens arbete med uppföljning, åtgärder och återkoppling sker inom det som i benämns som operativt kvalitetsarbete på flera nivåer. Kursansvarig lärare deltar i planering, genomförande, utvärdering och utveckling av kurser. Det är enligt bedömargruppen också bra att en ämnesansvarig följer upp frågor gällande bildlärarinriktningen som genomströmning, kursutbud, kursvärderingar med bildlärararbetslaget i samband med skrivandet av verksamhetsberättelsen. Kurserna följs upp i nära dialog med studenter. Bedömargruppen vill betona värdet av att utvärdering även görs på delkursnivå, genom muntlig och skriftlig utvärdering. Kvalitetsarbetet utgör också i många fall grund för diskussioner inom arbetslag. Det fungerar i sin tur som ett underlag för att förbättra undervisningen och att på ett bättre sätt synliggöra utbildningens olika delar för studenterna. Bedömargruppen tycker att det är ett bra sätt att omsätta lärosätets kvalitetsarbete till praktiska åtgärder.

Lärosätet stödjer studenterna att genomföra utbildningen i planerad studietid. Åtgärder som gjorts för att motverka andelen avhopp är att redan från början förtydliga att utbildningen förutsätter heltidsstudier. Detta anser bedömargruppen är en viktig åtgärd för att ge studenterna tillräcklig information om vad högre studier ställer för krav. Under hösten 2018 pågår en uppföljning och genomlysning av programmets avhopp med hjälp från utbildnings- och forskningskansliet vid lärosätet, vilket bedömargruppen ser som ett prioriterat arbete. Trots detta vill bedömargruppen vikten av att lärosätet fortsätter att utveckla arbetet med att hantera den låga genomströmningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

I kurserna finns ”kurslag”, vilket innebär att studentrepresentanter träffar den kursansvariga läraren i mitten av kursen. Undervisande lärare finns tillgängliga i samband med undervisningen via nätet. Bedömargruppen finner det som särskilt viktigt att säkerställa eftersom distansutbildning ställer särskilda krav på tillgänglighet och synlighet av undervisande lärare. Bedömargruppen anser att lärosätet bör komplettera det studentinflytande som finns i programmets kurser med något på programnivå, eftersom programmet har saknat ett etablerat forum för detta. Ett viktigt utvecklingsområde är därför att lärosätet noga följer om studentrepresentationen i de olika organen säkerställs. Förutom formella vägar att påverka sin utbildning kan studenterna framföra synpunkter under bildkursernas gång på innehåll, arbetsformer, kurslitteratur, examination, arbetsbelastning med mera.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Allt samarbete med det omkringliggande samhället bygger på idén att utveckla ny kunskap genom att knyta samman verksamheterna i skola och akademi samt arbetsliv och utbildning under hela yrkeslivet. Bedömargruppen finner det samarbete som lärosätet har byggt upp som såväl relevant som kvalitetshöjande för utbildningen. Det finns en nära samverkan med skolhuvudmännen i Dalaregionen. Det anordnas även forskningscirklar där lärare från en eller flera skolor samarbetar med en forskare vid lärosätet under en sammanhängande period utifrån en verksamhetsinitierad problemställning. Aktiv samverkan sker också med regionala kulturinstitutioner samt med andra bildlärarutbildningar liksom forskningsnätverk nationellt och internationellt. Bildlärarutbildning är därmed utformad med ambitionen att studenterna ska kunna möta behov i en föränderlig och komplex lärarframtid.