Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Tillgången på högre akademisk kompetens är tillfredsställande, liksom möjligheterna till forskning och utvecklingsarbete. På kort sikt uppfattas lärarbehoven täckta i relation till volymen, men på lång sikt ifrågasätter bedömargruppen personalsituationen på grund av kommande pensionsavgångar och att många lärare har tidsbegränsad anställningsform. Eftersom tidsbegränsad anställning är en strukturell anställningsform vid Konstfack, rekommenderar bedömargruppen den högsta ledningen att snarast omarbeta de bestämmelserna för att ge utbildningen goda förutsättningar på lång sikt. För studenterna är kontinuitet både i handledning och undervisning viktigt för att kunna tillgodogöra sig en utbildning av hög kvalitet. Då är det även viktigt att lärosätet tar väl hand om detta genom att skapa bättre förutsättningar för personalens anställningsformer. Bedömarna rekommenderar även lärosätet att diskutera vikten av att delta i högskolepedagogisk utbildning med samtliga lärare.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en aktiv och internationell forskningsmiljö vilket ger förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning, som också som erbjuder studenterna en lärmiljö med en nationell särställning och inkluderar många internationella kontaktytor. För att ytterligare stärka utbildningens vetenskapliga förankring planeras praktiknära forskning med studentmedverkan. Dessutom startas en licentiatforskarskola i samverkan med Göteborgs universitet. Dessa ambitioner betraktar bedömargruppen som en styrka. Bedömargruppen anser även att den konstnärliga miljön garanteras genom ämnes- och yrkeskompetens bland lärarna. Lärosätet har väl utrustade lokaler, erbjuder specialkompetenser och har ett bra bibliotek. Något som bedömargruppen vill uppmärksamma är lärosätets sammanhållna utbildning, vilket återkommer som en styrka under flera av de mål som bedömningen omfattar. Lärosätet skiljer däremot inte tillräckligt mellan inriktningarna 7–9 och gymnasieskolan, och det blir de undervisande lärarnas ansvar att åldersanpassa undervisningen efter de olika målgrupperna. Lärosätets verkstäder är en kraftfull potential för studenternas hantverksmässiga och konstnärliga utbildning. Men bedömarna anser att utbildningsförhållandena för den konstnärligt gestaltande kompetensen behöver förstärkas och stabiliseras, särskilt på lektorsnivå.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Utbildningens visar på goda förutsättningar att kunna kombinera allmänna lärarkunskaper med det ämnesspecifika. Detta bekräftas delvis i bedömningen av studenternas självständiga arbeten när det gäller att kombinera en vetenskaplig undersökning med gestaltningar. Bedömningsgruppen rekommenderar lärosätet att fortsätta och intensifiera utvecklingsarbete om samarbetet med den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) för att uppnå bättre förankring i bildläraryrket och att stärka handledningen.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Den sammanhållna utbildningen betraktas både som en styrka och gott exempel. Metoderna SUS (student undervisar student) och SUE (student undervisar elev) erbjuder studenterna en konkret koppling till bildläraryrket, vilket bedömarna också anser är en uppenbar styrka. Genom samverkan mellan kurserna inom UVK och VFU, inom vissa ämneskurser och genom seminarier, diskussioner och samtal behandlas och säkras kunskapsinnehållet. Bedömargruppen vill däremot rekommendera lärosätet att verka för en mer samstämmig och likvärdig handledning för alla studenter. Dessutom bör lärosätet säkerställa hur kvantitativa metoder från UVK-delen används och kopplas till ämnesdelen i utbildningen, och särskilt relaterat till examination. Ytterligare en styrka är att studenterna gradvis förbereds för skrivandet av de självständiga arbetena och tidigt får arbeta med att ta fram frågeställningar kring problematik som har att göra med skola och undervisning.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Bedömargruppen anser att det vid lärosätet finns flera metoder och rutiner för att studenterna ska utveckla förmågor för systematisk reflektion, exempelvis genom bearbetning individuellt och i grupp av insamlat material på VFU och högskoleförlagd utbildning. Trots att lärosätet deltar i handledarutbildning för VFU-lärare och arbetar med skolövertagande inom VFU, behöver kopplingen till yrkesfältet förstärkas. Inom bildämnet finns vissa svagheter. Det finns självständiga arbeten som inte når måluppfyllelsen och som visar svagheter i förmåga att knyta kunskap från skolans verksamhet till det självständiga arbetet. Sammantaget anser bedömargruppen att den utbildningsvetenskapliga och ämnesdidaktiska kunskapen samt förankringen i VFU-skolan är angelägna utvecklingsområden för lärosätet. Bedömargruppen föreställer sig att en del av svagheterna i de självständiga arbetena skulle kunna ha undvikits genom utökad handledning. Trots vissa svagheter anser bedömargruppen att måluppfyllelsen säkerställs.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Inom utbildningen används olika metoder för att utveckla ämnesdidaktik i utbildningen. För måluppfyllelse visar utbildningen en styrka genom att använda metoderna SUS och SUE. Övningar med så kallade flipped classroom bidrar också enligt bedömargruppen positivt till studenternas möjligheter att utveckla didaktisk kompetens. Det framkommer dock kritik under intervjuerna och det faktum att vissa av studenternas självständiga arbeten inte når måluppfyllelse. Eftersom utbildningen i princip genomförs på liknande sätt för båda inriktningarna ligger ansvaret för en åldersanspassad ämnesdidaktik i huvudsak på den enskilda undervisande läraren. Det leder till godtycklighet i systemet, och bedömargruppen önskar att utbildningen uppmärksammar och möter studenternas behov av åldersanpassad ämnesdidaktik. Även under det här målet framkommer dock enligt bedömarna fördelarna och styrkan med en sammanhållen utbildning.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Detta sker bland annat genom en UVK-kurs, fallstudier, förberedelser genom flipped classroom och under VFU. För bildämnet framkommer i självvärderingen att utbildningen säkerställer att studenterna får träna på att planera, genomföra samt utveckla och utvärdera den konkreta undervisningssituationen. Det sker bland annat genom fallstudier och fiktiva problemsituationer Lärosätet lyfter fram att den relativt begränsade kretsen av VFU-handledare skapar en personlig kontakt i kommunikationen och relationerna med VFU-skolorna. Bedömargruppen vill uppmuntra lärosätet att fortsätta med arbetet med handledarutbildningen för VFU-lärare.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. De beskrivna kursmomenten och reflekterande aktiviteter är att betrakta som en styrka i utbildningen. Till exempel arbetar studenterna med etiska dilemman inom konstnärlig och vetenskaplig forskning liksom med frågor om hur rollen som lärare innebär ett arbetsledarskap där yrkesetisk reflektion ingår. Målet har särskilt beaktats i den programutveckling som gjordes vid lärosätet under 2015 och som fortfarande pågår. Ett utvecklingsområde är dock hur frågor om funktionsvariation tas upp i utbildningen.

Bedömargruppen anser att det vid lärosätet finns en medveten strategi för arbetet med jämställdhet via behandling i programrådet, och utbildningen bjuder på flera goda praktiska exempel. Institutionen arbetar i undervisningen aktivt med jämställdhet och studenterna anger att de får med sig verktyg från utbildningen inför skolarbetet. Trots detta vill bedömargruppen uppmärksamma utbildningen på att genom den konsekventa användningen av intersektionalitetsbegreppet i stället för jämställdhetsbegreppet sker en form av generalisering av normkritiska begrepp. Därmed riskerar man att osynliggöra till exempel jämställdhet och kön, vad det är och vad det betyder. Lärosätet rekommenderas att fortsätta arbetet och att ytterligare särskilja hur jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i utbildningen samt att bemöta studenternas önskemål, om att ta upp frågor om inkludering, olika könsuttryck och binär könsuppdelning.

Lärosätet har ett väl utvecklat system för uppföljning av utbildningar och kurser ända från ledningsnivå till studentnivå, för att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet. Lärarna är organiserade i årskurslag och arbetar med utvecklingsarbete av kurser, program, examination, handledning, och arbetsformer. Programrådet är ett viktigt organ för detta arbete. Genomströmningen av studenter är god, och kartläggning samt analyser görs regelbundet. Utbildningen arbetar aktivt med tydlig information om kunskapskraven och erbjuder samtal med studievägledare och årskurslagsmöten för att motverka avhopp. För studenter med funktionsvariationer finns kontaktperson och samordnare samt biblioteket med inläst litteratur och studieverkstad för akademiskt skrivande. Det senare sägs i självvärderingen fortsatt vara ett utvecklingsområde för en långsiktig stödstruktur i akademiskt skrivande, vilket bedömargruppen instämmer i.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studentperspektivet är tillfredsställande vid lärosätet. Miljön upplevs av bedömarna som inkluderande och skapar goda möjligheter för studenterna att delta i och påverka utbildningen på en mängd olika sätt. Samtidigt framkom kritik mot en så kallad ”ämneskrasch” inom utbildningen mellan ett fokus på konst och läraruppdraget. Studenterna förväntas enligt självvärderingen ta aktivt och kritiskt ansvar för sin utbildning. En styrka inom studentperspektivet är att utvärderingarna ger studenterna möjlighet till framåtsyftande kritik, vilket kan skapa mer intresse för utvärderingarna eftersom svarsfrekvenserna är något låga.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet visar också goda förutsättningar för internationalisering och samverkan med arbetslivet, och erbjuder studenterna en bred utbildning som går utöver läraryrket. Det regionala samverkansavtal som lärosätet har inom Stockholmsområdet innebär även en viss kvalitetssäkring. Bedömargruppen ser det som en styrka att utbildningen har flera internationella kontakter och ingår i många närverk och samverkar med andra utbildningar. VFU-placeringarna anpassas efter den faktiska arbetsmarknaden oavsett inriktning, vilket också omfattar placering på museer och folkhögskolor.