Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Det finns en ändamålsenlig variation av lärare med vetenskaplig, professionell och pedagogisk kompetens och en stor andel av lärarna är fast anställda. Ett utvecklingsområde är att låta en större andel professorer och docenter medverka inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), vilket skulle stärka kvaliteten ytterligare. Underlagen visar på en ändamålsenlig blandning av dels lärare med vetenskaplig kompetens inom för utbildningen lämpliga områden och dels lärare med lärarexamen samt erfarenhet av undervisning. Även inom ämnet är en stor andel av lärarna tillsvidareanställda och lärosätet presenterar en genomtänkt strategi för kompetensförsörjning. Den ämnesdidaktiska kompetensen vid lärosätet framstår som särskilt stark, bland annat genom kopplingen till Ämnesdidaktiskt forum.

Det finns en livaktig forskningsmiljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper, vilket bland annat borgar för goda kopplingar mellan vetenskap och profession. Det är ett utvecklingsområde att ytterligare tydliggöra kopplingarna mellan utbildningens olika delar. Den ämnesdidaktiska forskningen inom idrott och hälsa som lyfts fram är professionsinriktad och flera av utbildningens lärare är involverade i forskningen, vilket är en styrka. Bedömargruppen noterar att den ämnesmässiga verksamhet som inte avser ämnesdidaktik inte är lika framträdande som ämnesdidaktiken. Detta framstår som ett utvecklingsområde.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls. Underlagen visar att studenterna utvecklar såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade ämneskunskaper inom vissa delar av detta område samt når fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det ämnesdidaktiska innehållet framstår för bedömargruppen som särskilt starkt och samtliga självständiga arbeten har ett ämnesdidaktiskt innehåll. I självvärderingen framhålls studenternas förmåga att didaktiskt omsätta ämnesinnehållet samt peka på forskningens implikationer för undervisning i idrott och hälsa. Bedömargruppen menar att det kan finnas behov av att emellanåt klargöra de specifika ämneskunskaperna och då avstå från den omedelbara kopplingen mellan ämnet och ämnesdidaktiken.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Bedömargruppen framhåller vikten av att det bör finnas tydliga kopplingar mellan vetenskapsteori och forskningsmetodik inom ämnesstudier och UVK, eftersom målet examineras och behandlas inom båda dessa områden. Ett gott exempel på hur kvantitativa metoder behandlas är den enkätundersökning som studenterna utför. Av lärosätets självvärdering framgår att målet berörs i samtliga ämneskurser inom inriktningen idrott och hälsa. Exempel på lärandemål följs upp av konkreta och illustrativa exempel på kursinnehåll och examinationer. Kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen tydliggörs särskilt genom de självständiga arbetena. Bedömargruppen ser positivt på det arbete med att säkerställa den vetenskapliga progressionen i ämnet som har initierats.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat uppfylls. Målet nås genom studier i såväl UVK, som inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och i ämnet och ämnesdidaktiken. Ett tydligt exempel på hur lärosätet säkerställer måluppfyllelsen inom UVK är den skriftliga examinationsuppgift som berör utvärdering och effekter av kvalitets- och resultatmätning. Underlagen visar att lärosätet har utmaningar med att organisera utbildningen så att studenterna upplever att dess olika delar ömsesidigt befruktar varandra. Därför uppmuntrar bedömargruppen till fortsatta aktiva insatser av Nämnden för lärarutbildning och programrådet. Av självvärderingen framgår att målet berörs i flera av ämneskurserna och i en kurs inom UVK. De exempel på lärandemål som tas upp i självvärderingen följs upp av konkreta och illustrativa exempel på kursinnehåll och examinationer. De problem som undersöks i de självständiga arbetena är adekvata i förhållande till målet och de diskuteras genomgripande i förhållande till egna och andras erfarenheter samt i förhållande till tidigare forskning. När det gäller möjligheterna att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnet och inom ämnesdidaktiken, uppfylls målet när det gäller ämnesdidaktik men det är inte lika tydligt när det gäller ämnet. Kopplingen till VFU är central eftersom kunskapsformen färdighet och förmåga tydligt kommer till uttryck inom de momenten av utbildningen.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Som ett positivt exempel på hur lärosätet arbetar med målet vill bedömargruppen lyfta fram projektet med de verksamhetsintegrerade dagarna (VI-dagarna) i Kalmar där lärosätet arbetar med att tydliggöra professionsanknytningen i utbildningens olika delar. Målet behandlas inom fyra av de fem ämneskurserna i samtliga VFU-kurser och i en kurs inom UVK. I självvärderingen ges exempel på lärandemål, undervisningsinnehåll, kursupplägg och examinationer vilka sammantagna på ett konkret och övertygande sätt visar hur lärosätet säkerställer att studenterna når målet. Kopplingen till VFU är central eftersom kunskapsformen färdighet och förmåga tydligt kommer till uttryck inom de momenten av utbildningen. Frågor om metodik uttrycks sällan explicit i ämneskursernas lärandemål och dessa frågor behandlas främst i samband med VFU. Bedömargruppen vill framhålla betydelsen av att också sådana lärandemål görs explicita även om lärosätet på ett trovärdigt sätt visar att studenterna når målet i sin helhet.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. I förhållande till målet ser bedömargruppen positivt på att lärosätet visar att det finns både en bred syn på varje elevs lärande och utveckling och en mer specifik syn på elever i behov av särskilt stöd. Målet behandlas enligt lärosätets självvärdering inom fyra av de fem ämneskurserna, inom samtliga VFU-kurser och i en kurs inom UVK. Kopplingen till VFU är central eftersom kunskapsformen färdighet och förmåga tydligt kommer till uttryck inom de momenten. Lärosätet presenterar på ett konkret och övertygande sätt exempel på lärandemål, undervisningsinnehåll och kursupplägg samt examinationer vilka sammantagna visar hur lärosätet säkerställer att studenterna når målet. Då självvärderingen särskilt framhåller ”elevers” möjligheter att delta och utvecklas, vill bedömargruppen påminna om betydelsen av att även ”varje elevs” lärande uppmärksammas.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen ser särskilt positivt på att forskning och utbildning bedrivs i en miljö som präglas av ett hållbarhetsperspektiv.

Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar både utformningen av utbildningen och dess innehåll och genomförande. Jämställdhet beaktas till exempel i rekrytering av lärare och marknadsföring av utbildningen samt i strategier för rekrytering, forskningsmedelsfördelning och sakkunniggranskningar. Lärandemål som berör jämställdhet tas upp i flera kurser inom UVK, och olika beteenden som är förknippade med traditionella könsmönster uppmärksammas och problematiseras. Jämställdhet berörs även i examinationsuppgifter där flickors och pojkars situation i skolan är i fokus ur ett jämställdhetsperspektiv.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande, och bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som lärosätet har gjort till följd av resultaten av kursvärderingar, enkäter, alumnundersökningar och programuppföljningar. Ett exempel är vidareutvecklingen av VFU-kurser med avseende på deras koppling till den campusförlagda delen av utbildningen. Utvecklingsinsatser har även gjorts för studenters akademiska skrivande. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid bland annat genom att regelbundet analysera kvarvarostatistik och genom att erbjuda extra stöd, som handledning via Studieverkstaden. I självvärderingen anger lärosätet ett flertal strategier för att möjliggöra för studenter att inom inriktningen idrott och hälsa genomföra utbildningen inom planerad studietid. Detta gäller alla studenter inklusive dem med någon funktionsnedsättning. Specifikt för ämnesstudierna anges möjligheter till särskilt stöd och omexaminationer vid skador och sjukdom. Ett utvecklingsarbete pågår vid lärosätet för att öka kunskapen om orsakerna till avvikelser vad gäller studenters kvarvaro.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Vid lärosätet finns övergripande rutiner och fora, för att möjliggöra både formellt och informellt studentinflytande. Som en särskild styrka vill bedömargruppen nämna de fokusgruppssamtal som fungerar som en ytterligare kvalitativ dimension till de skriftliga kursvärderingarna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Lärosätet ger exempel på många väl fungerande aktiviteter för att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Ett särskilt gott exempel är den verksamhetsintegrering av utbildningen som sker i Kalmar. Att ytterligare förstärka professionsanknytningen genom verksamhetsintegrering för alla studenter i utbildningen är något som lärosätet kan utveckla vidare. Bedömargruppen uppmuntrar den fortsätta utvecklingen av interkulturell och digital kompetens i utbildningen och ser en ytterligare förstärkning av samverkan med det omgivande samhället utanför skolan som ett utvecklingsområde. Studenterna kommer även i kontakt med arbetslivsfrågor i samband med ämneskurser, verksamhetsförlagd utbildning, fältstudier och en pågående försöksverksamhet kring utökad verksamhetsintegrering i vilken studenterna inom ramen för de ämnesdidaktiska delkurserna tillbringar ett antal dagar per termin ute i skolverksamheterna. Utöver denna arbetslivsanknytning inom utbildningen bedrivs såväl forsknings- som samverkansprojekt kring liknande frågor. Bedömargruppen noterar att arbetet kring arbetsliv och samverkan bedrivs vid lärosätet utifrån ett studentcentrerat perspektiv, vilket är en styrka.