Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) finns en ändamålsenlig variation av lärare med hög vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. En stor andel av lärarna är disputerade, fast anställda och har forskning i tjänsten. Att låta lärare undervisa på högre procentandel inom UVK ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde för lärosätet. Ett gott exempel på hur pedagogisk kompetens utvecklas i utbildningen är det meriteringsprogram lärosätet har för att stärka högskolepedagogisk kompetens. Att låta fler lärare ingå i detta program och att tydliggöra vilka strategier det finns för den övergripande kompetensförsörjningen inom UVK på både kort och lång sikt, ser bedömargruppen som utvecklingsområden. Den sammanlagda vetenskapliga och professionsrelaterade kompetensen hos personalen inom inriktningen idrott och hälsa stämmer väl överens med utbildningens innehåll och mål, men att ett viktigt utvecklingsområde är förstärkning av vetenskaplig ämnesdidaktisk kompetens.

Det finns en stark vetenskaplig miljö med en rad centrumbildningar och forskargrupper. Den professionsinriktade miljön stärks av forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) där doktorander med tjänst inom skolverksamhet också forskar i ämnen som är av relevans för utbildningen. Att synliggöra den forskning som bedrivs med relevans för utbildningen för studenterna ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde. En styrka i utbildningen är att det finns en tydlig genomgående progression i kurserna. Även om det inte verkar finnas någon specifik ämnesdidaktisk forskningsmiljö för inriktningen idrott och hälsa är en av doktoranderna vid CUL inriktad mot idrott och hälsa.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls genom att lärosätet möjliggör att studenter genom utbildningen tillägnar sig både brett kunnande och fördjupade kunskaper inom ämnesområdet. Ett problematiserande förhållningssätt verkar genomsyra hela utbildningen, och bedömargruppen vill lyfta fram det som ett gott exempel. Underlagen visar att det finns en väl genomarbetad länkning mellan examensmål, examinationsuppgifter och bedömningskriterier.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inte. I den del av utbildningen som avser UVK uppfylls målet. Studenterna får i två kurser i UVK möta vetenskapsteorier och metoder. Kunskapen ska därefter fördjupas i ämnena och de självständiga arbetena. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet berörs i kurser inom UVK och examineras också där. Ett utvecklingsområde är att ännu tydligare knyta samman UVK-kurserna till ämnena. Bedömningen blir att UVK tydligt bidrar till detta mål men att fördjupningen ska ske i ämnena. Inom inriktningen idrott och hälsa är förutsättningarna för att säkerställa måluppfyllelse av delar av examensmålet goda. Det finns en progression genom utbildningen i vad studenterna förväntas kunna, vetenskapsteori och metodologi integreras enligt underlagen i samtliga kurser, inklusive kurserna inom UVK. Trots att det finns en specifik kurs inom området verkar däremot inte vetenskapsteori och metodologi vara något som är tydligt beskrivet i kursplanerna. Underlagen redogör inte heller för några konkreta lärandemål eller examinationer i vetenskapsteori och metodologi, förutom ett exempel som antyder att det finns ett fokus inom utbildningen på begreppsanalys och etymologi. Lärosätet är medvetet om befintliga svagheter när det gäller den här delen av examensmålet. En revidering av kursplanerna är planerad. Underlagen visar att det inom ramen för ämnesstudierna finns återkommande innehåll som behandlar kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Frågan är ändå om studenterna får möjlighet att utveckla fördjupad kunskap om kvalitativa och kvantitativa metoder i ämneskurserna. Granskningen av de självständiga arbetena visar på stora brister. Det är utifrån underlagen svårt att urskilja en tydlig bild av måluppfyllelsen av kunskap om relationen mellan vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet i förhållande till betydelsen för yrkesutövningen. Att tydliggöra den här delen av examensmålet ser bedömargruppen som ett angeläget utvecklingsområde. Sammantaget är bedömningen att målet inte uppfylls.

Målet att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat anses inte uppfyllt. Bedömargruppen anser att målet nås genom studier i såväl UVK som inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Att progressionen är tydlig ser bedömargruppen som särskilt positivt. Bedömningen blir att UVK tydligt bidrar till detta mål men att UVK ensamt inte kan tillgodose hela målet då fördjupningen ska ske i ämnena. Inom inriktningen idrott och hälsa är förutsättningarna för att studenterna ska nå måluppfyllelse av delar av examensmålet goda. De generella beskrivningarna från UVK, VFU och ämneskurserna visar att studenterna genom hela utbildningen förbereds för det självständiga arbetet och får träna på att kritiskt och systematiskt tillvarata och reflektera över främst forskningsresultat. De exemplifieringar som görs är väl beskrivna, men det är tveksamt om de är exempel på säkerställande av måluppfyllelse av det här examensmålet. Examinationsuppgifterna som tas upp kan lika gärna ha relevans för andra examensmål. Utifrån underlagen är bedömargruppen fortfarande oklar över om utbildningen säkerställer att studenterna når måluppfyllelse av förmågan att systematisera egna och andras erfarenheter och att på så sätt bidra till kunskapsutveckling i ämne och ämnesområden. I självvärderingen exemplifieras säkerställande av måluppfyllelse av förmågan att självständigt systematisera egna och andras erfarenheter samt forskningsresultat med en examination som sker i form av en gruppuppgift. Alltså förhåller sig bedömargruppen tveksam också när det gäller säkerställandet av måluppfyllelse av den del av examensmålet som berör självständigheten. I granskningen av de självständiga arbetena bedömdes hälften av arbetena visa på måluppfyllelse av det här examensmålet. Sammantaget är bedömningen att målet inte uppfylls.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls, men förmågan är främst förlagd till VFU och ämnena. I UVK-kurserna är fokus i första hand på hur studenterna ska utveckla kunskap om didaktik och ämnesdidaktik och inte på hur de ska utveckla förmågan att tillämpa den. Bedömningen blir därför att UVK inte ensamt tillgodoser detta mål då all VFU är förlagd till ämnena och målet därför bedöms där. I inriktningen idrott och hälsa uppfylls målet genom att det finns förutsättningar för att studenterna successivt ska utveckla förmågan att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisningen. Studenterna får ordentligt stöd i att utveckla kunskap om ämnesdidaktik samt till viss del kunskaper i metodik, och kunskaperna prövas i examinationer av varierande komplexitet. De exempel på lärandemål och examinationsuppgifter som är medtagna i självvärderingen har däremot främst fokus på planering, genomförande och organisering, och inte så mycket på förmåga att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik som krävs för undervisning. Det övergripande intrycket är ändå att utbildningen möjliggör måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i syfte att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Målet uppfylls dels inom VFU-kurserna som alla är förlagda till ämnena, dels inom UVK där målet behandlas i kurser inom specialpedagogik och bedömning och betygsättning. Målet säkerställs genom examination. Ett utvecklingsområde är att tydligare integrera moment där studenter i praktiken får lära sig att planera undervisning för elever med olika behov, så som vuxna elever, elever med inlärningssvårigheter eller de med särskild begåvning. Att även säkerställa att VFU-handledaren har tillräckliga förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, framför allt för att handleda studenten och ha tillräckligt goda kunskaper i bedömning av studentens prestationer under VFU för att studenten ska få ett rättvist omdöme, är ytterligare ett område som behöver utvecklas. UVK bidrar tydligt till att uppfylla detta mål men kan inte ensamt tillgodose hela målet då delar av måluppfyllelsen sker i ämnena, i synnerhet inom VFU. I inriktningen idrott och hälsa är bedömargruppens intryck att förutsättningarna för att nå måluppfyllelse av det här examensmålet kan bedömas som goda. Underlagen visar hur lärosätet både möjliggör och säkerställer att studenterna genom utbildningen når måluppfyllelse. När det gäller studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning synliggörs progressionen tydligt i ramkursplanerna för VFU. Även i ämneskurserna verkar arbetsgången vara väl upplagd för studenternas progression och måluppfyllelse. Det är otydligt hur utbildningen säkerställer delmålet att på bästa sätt stimulera varje elevs utveckling. Bedömargruppen ser det som ett angeläget utvecklingsområde att lärosätet förbättrar studenternas möjligheter att uppnå den delen av examensmålet även inom ramen för ämneskurserna.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppfylls. Målet behandlas I kurser in om UVK och VFU och säkerställs genom examination. Det finns en tydlig progression och särskilt positivt är den satsning lärosätet gjort inom området hållbar utveckling.

Ett jämställdhetsperspektiv finns väl integrerat i utbildningen och behandlas i kurser, kurslitteratur och som perspektiv för analys i en hemtentamen. Litteraturlistor granskas utifrån könsfördelning och lärosätet har god uppsikt över hur könsfördelningen ser ut. En styrka i utbildningen är att lärosätet arbetar med att få studenterna medvetna om hur elever kan behandlas olika beroende på kön, för att sedan kunna uppmärksamma och motverka detta i sitt eget framtida yrkesliv. I inriktningen idrott och hälsa visar underlagen att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Det finns en handlingsplan framtagen som ger riktlinjer för jämställdhetsarbetet, men handlingsplanen behöver omsättas i konkreta åtgärder liksom att jämställdhetsperspektivet behöver förstärkas i kursernas innehåll och examinationer.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande och det finns formaliserade strukturer och tillvägagångssätt för att följa upp och utveckla utbildningens innehåll, utformning och genomförande, liksom examination. Kursvärderingar görs, men ett utvecklingsområde är att tydligare återkoppla vilka förändringar som görs till följd av dessa till studenterna. Ett annat utvecklingsområde är att fortsätta arbeta för att fler besvarar de kursvärderingar som görs då svarsfrekvensen är låg. Det pågår ett arbete för att ytterligare följa upp VFU i samverkan med skolhuvudmännen, vilket bedömargruppen ser som positivt för att utveckla och stärka uppföljningen av utbildningen. Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid. Det finns även olika stödåtgärder för de studenter som behöver det. Avseende inriktningen idrott och hälsa följs utbildningen upp på ett systematiskt sätt. Organisationen med programråd, programdialoger och kursrapporter samt införandet av de muntliga utvärderingarna ser bedömargruppen som en styrka i kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet inom ämneskurserna är av mer informell karaktär. Det är önskvärt med en mer formell uppföljning även på ämnesnivå. Programrådet har genomfört åtgärder som verkar för att studenterna genomför sina studier inom planerad tid, att avhoppsfrekvensen inom ämneslärarprogrammet har sjunkit över tid och att kvarvaron är relativt hög ur nationell synvinkel.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande och finns representerade i formella påverkans- och beslutsorgan. Studenterna bjuds även in till olika råd och träffar och deras åsikter från kursvärderingar tas omhand. Motivationsintervjuer ska testas under hösten 2019 för att stärka och motivera studenterna, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med att på olika sätt öka studentinflytandet. Att utveckla de mer informella möjligheterna till påverkan, till exempel genom att kontakta lärare efter undervisning, ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Utbildningen är användbar och ger studenten verktyg för att möta förändringar i arbetslivet. Ett gott exempel på detta är den planerade kursen om språk- och kunskapsutvecklande arbete som riktar sig mot andraspråksinlärning. Lärosätet ger exempel på samverkan med olika företrädare för VFU vilket bedömargruppen ser som goda exempel på samverkan med det omgivande samhället. Ett ytterligare gott exempel är en kurs om hållbar utveckling, vilken utformats i samarbete mellan olika aktörer. Avseende inriktningen i idrott och hälsa ser bedömargruppen Ämnesdagen som en styrka, liksom användandet av adjungerade lärare. VFU-organisationen är välstrukturerad och genomtänkt och har en klar progression i fyra steg för att successivt föra in studenterna i arbetsliv och yrkesverksamhet, i nära samverkan med handledare ute på arbetsplatserna.