Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

Lärosätets personal har tillfredsställande vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. Bedömargruppen ser positivt på att lärarna erbjuds kompetensutveckling genom pedagogisk, professionsrelaterad och ämnesmässig utbildning. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att genomföra sina planer med rekryteringar för att säkerställa kompetens på lång sikt.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) finns det en vetenskaplig miljö som forskar inom olika forskningsnätverk och forskningsprogram. Lärosätet har ett pågående utvecklingsarbete för att förstärka forskningsanknytningen. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att tydliggöra UVK som huvudområde inom den vetenskapliga forskningen. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms som tillfredsställande, vilken stöds av ett upparbetat samarbete med partnerskolorna. Det finns ett samband mellan forskning och utbildning, men detta bör stärkas ytterligare.

Personalen har tillsammans en stor bredd i kompetensen som är relevant för utbildningen i idrott och hälsa. Många av de undervisande lärarna är tillsvidareanställda, vilket är en styrka. En treårig kompetensförsörjningsplan ska säkerställa en adekvat sammanlagd lärarkompetens. Lärosätet satsar på att adjunkter och seniora forskare kan delta i gemensamma forskningsprojekt för att ytterligare öka forskningsanknytningen i lärarutbildningen. Bedömargruppen ser satsningen som en styrka. En utbildning på 7,5 högskolepoäng för verksamhetsförlagda lärare är obligatorisk. Det samlade underlaget visar att lärosätet har en stark vetenskaplig och professionsinriktad miljö. En programnämnd ansvarar för att följa upp den miljön.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, där aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete ingår, uppfylls. Lärosätet har planerat för en tydlig progression i kunnande och fördjupning i utbildningen inom de tre kunskapsområdena humanbiologi, idrottslära samt individ och samhälle. Studenterna får möjlighet att bearbeta aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete utifrån olika källor. Självvärderingen visar även att aktiva forskare och doktorander medverkar i undervisningen och en styrka är att de flesta av de lärare som undervisar i kurserna har disputerat och forskat med specialisering mot frågor om ämne och ämnesdidaktik. Bedömargruppen ser det också som en styrka att lärande är centralt i utbildningen. Ett utvecklingsområde är att bättre säkerställa måluppfyllelse genom att utveckla utbildningens utformning och genomförande.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Målet berörs inom UVK-kurserna som lärandemål. Det finns en progression inom UVK-kurserna kopplat till lärandemål, läraktiviteter och examination, vilket utvecklar studenternas kunskap och säkerställer måluppfyllnad. Bedömargruppen har noterat att det förekommer ett smalt fokus på forskningsmetoder, och bedömer därför att det är ett utvecklingsområde. Lärosätet visar tydligt hur undervisning, mål och examinationer inom inriktningen idrott och hälsa inriktas mot målet. Studenterna får möjlighet att arbeta med kvantitativa och kvalitativa data, vilket bedömargruppen ser som en styrka även om självvärderingen och underlaget från intervjuerna anger det som ett utvecklingsområde. Det samlade underlaget visar att studenternas skolning i vetenskapsteori är ett utvecklingsområde, och därför rekommenderar bedömargruppen lärosätet att utveckla utbildningens innehåll för att säkerställa måluppfyllelsen. Trots svagheterna som finns inom inriktningen idrott och hälsa anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt ta tillvara och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Det finns en progression inom UVK, där studenterna ska systematisera och reflektera, och kravet ökar under UVK-kurserna. Lärosätet har som ambition att det självständiga arbetet ska bidra till måluppfyllelse, men i nuläget är det övriga examinationsuppgifter som skriftliga analyser och seminarier som ligger till grund för säkerställandet av måluppfyllelsen. Lärosätet visar att både innehåll och examinationer inom inriktningen idrott och hälsa fokuserar på målet. Studenterna samlar självständigt in olika former av empiri i de gemensamma ämneskurserna. De använder och förhåller sig systematiskt och kritiskt till empirin genom att utforska, analysera och reflektera över egna och andras erfarenheter. Studenterna får ta del av, och behandla systematiska kunskapsöversikter, och genomgående krävs att de ska relatera till yrkesverksamheten. Som ett särskilt gott exempel vill bedömargruppen framhäva uppgiften där studenterna får läsa och analysera läromedel som används i ämnet idrott och hälsa. Bedömargruppen ser detta som en styrka. Ett utvecklingsområde är att bättre säkerställa måluppfyllelsen genom att utveckla utbildningens utformning och genomförande. Trots svagheterna som finns inom inriktningen idrott och hälsa anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Lärosätet pekar på trepartssamtalet som en viktig del i säkerställandet av måluppfyllelse. VFU-kurserna utformas individuellt för att studenten ska nå måluppfyllelse genom kurserna, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen menar samtidigt att lärosätet behöver säkerställa att studenterna examineras i samtliga ämnen under sin VFU. Bedömargruppen menar också att lärosätet behöver undersöka möjligheten att förlägga VFU vid en tidpunkt som gynnar studenternas tillämpning av sina ämneskunskaper. Lärosätet understryker att ämnesdidaktik, didaktik och metodik genomsyrar kurserna i idrottslära, vilket är synligt i flera lärandemål för varje kurs inom de tre kunskapsfälten humanbiologi, idrottslära samt individ och samhälle. Detta är en precisering som bedömargruppen ser som en styrka. Flera av målformuleringarna visar konkret hur utbildningen integrerar idrott och lärande. Lärosätet ger också exempel på läraktiviteter och examinationer som borde ge goda förutsättningar för att säkerställa att studenterna når målet.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Lärosätet hänvisar måluppfyllelsen till lärandemålen i UVK-kurser där studenterna bland annat ska kunna visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra utveckla undervisning genom till exempel analys av en utvärdering. Måluppfyllelsen säkerställs till stor del genom muntliga redovisningar, men här spelar också trepartssamtalet en stor roll. I en specialpedagogisk kurs sker en koppling till studentens ämne, för att på bästa sätt kunna stimulera varje elevs lärande och utveckling. Lärosätet ger flera exempel på möjligheter för studenterna att både enskilt och tillsammans med andra planera, genomföra och utveckla undervisning inom inriktningen idrott och hälsa. Det samlade underlaget visar att lärosätet inte accepterar dikotomisering av elever eller en föreställning om att anpassningar ska ske utifrån kön, utan vill främja inställningen till en mer induktiv ingång där studenterna får öva på att se den enskilda eleven. Bedömargruppen ser detta som en styrka och ett gott exempel. Lärosätet ger också exempel på läraktiviteter och examinationer som borde ge goda förutsättningar för att säkerställa att studenterna når målet.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen finner utformningen och arbetssätten för att säkerställa examensmålet som väl organiserat. Arbetet med att uppnå målet inriktas till stor del mot att studenternas förmåga att göra bedömningar fördjupas, utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Utifrån studier av skolans uppdrag, styrning och organisation ges exemplet där studenten problematiserar ett etiskt dilemma inom ramen för ett grupparbete. Lärosätet visar att både undervisning och examinationer inom inriktningen idrott och hälsa bidrar till att utveckla studenternas förmåga som beskrivs i målet. Ett av perspektiven som behandlas konkret är allas rättighet att ha tillgång till miljöer för lärande och fysisk aktivitet både inom skolan och generellt i samhället. I en kurs genomför studenterna en exkursion där de ska redogöra för, och värdera, hur olika miljöer i staden används eller skulle kunna användas för idrott och fysisk aktivitet för alla. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel.

Jämställdhetsperspektivet ingår i flera av programmets kurser. Perspektivet examineras muntligt och skriftligt. Bedömargruppen anser att perspektivet är väl förankrat i utbildningen innehåll. Lärosätet har en plan för att verka för att perspektivet behandlas systematiskt, vilket bedömargruppen ser positivt på. Inriktningen idrott och hälsa innehåller flera kursmål i ett antal kurser som svarar väl mot jämställdhetsperspektivet. Frågor om maktordningar, könsstereotyper, könsidentiteter och genus behandlas i de ämnes- och ämnesdidaktiska kurserna samt i UVK-kurserna. Bedömargruppen ser det som mycket troligt att utbildningen ger studenterna förmåga att beakta ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Det finns ett kvalitetssäkringssystem på fakultetsnivå som inbegriper principer om utformning, genomförande och examination, studentinflytande och samverkan med externa partner samt jämställdhet. Det framgår att kursvärderingar görs i anslutning till varje kurs och information om värderingen kommer upp på webbplatsen för programmet. Vid intervjuerna framkommer att kursvärderingarna är levande dokument som används i kvalitetsförbättrande syfte.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid genom att ha tydliga rutiner och strukturer för att följa och stödja studenternas studier. I kurser som uppfattas som särskilt svåra organiseras stöd enligt en särskilt utarbetad stödmodell och studenter som inte har klarat studierna i de inledande kurserna följs upp. Tillgång till skrivverkstad och matematikverkstad finns vid behov för studenter. Bedömargruppen vill framhålla systemet med early alert samt mentorsmodellen supplementary introduction som en styrka. En styrka är också att telefonintervjuer genomförs med de studenter som har avbrutit utbildningen.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet har en policy för studentinflytande som vägleder arbetet inom ämneslärarprogrammet. Ett samarbete med studentkåren bedrivs för att informera och engagera studenter samt sprida kunskap om vilka möjligheter till inflytande över utbildningen som finns. Lärosätet tar också ett aktivt ansvar för att få fler studenter att engagera sig, eftersom det har visat sig att många studenter inte vetat om hur de kan utöva inflytande över sin utbildning. Denna brist på information framkommer också vid intervjuerna med lärosätets representanter, och därför rekommenderar bedömargruppen starkt en ökad information om hur studenter faktiskt kan påverka sin utbildning inom organisationen. Lärosätet har tydliga rutiner och strukturer för att studenterna aktivt kan ta del i arbetet med att utveckla utbildningen på alla nivåer. Bedömargruppen ser detta som starkt bidragande till studenternas möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Särskilt vill bedömargruppen framhäva det goda exemplet med att informera studenterna om den policy för studentinflytande som lärosätet har.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Aktuella utvecklingsprojekt som redovisas i självvärderingen är medverkan av skickliga yrkeslärare i högskoleförlagda kurser samt att knyta studenternas examensarbeten till skolornas verksamhet. Det anordnas regelbundet arbetsmarknads- och inspirationsdagar. Enligt bedömarna är det i första hand utbildningens samverkan med yrkeslivet inom partnerskolor som förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv. Studenterna får också studera fall i juridisk belysning, vilket kan ge ytterligare ett värdefullt perspektiv på det kommande yrkeslivet.