Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Eftersom inga studenter har genomgått hela utbildningen har inte bedömargruppen ett fullständigt underlag att bedöma. Perspektivet är därför att lärosätet inte kan förväntas uppfylla målen i nuläget. I stället bedöms hur rimligt det är att lärosätet kommer att uppnå målen.

Sammanvägd bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara tillfredsställande.

I den utbildningsvetenskapliga kärnan visar underlagen att det finns en tillfredsställande lärarkompetens. Många lärare är involverade i den utbildningsvetenskapliga kärnan om än på låg procent av heltid. Samtliga fast anställda undervisande lärare har enligt självvärderingen och vad som framkommer vid intervjuerna genomgått högskolepedagogisk utbildning. De flesta av lärarna har många års erfarenhet av att undervisa inom högre utbildning, många har lärarexamen och flera av de disputerade lärarna har sin examen inom ett utbildningsvetenskapligt område. Inom inriktningen matematik visar underlagen sammantaget att ämne och ämnesdidaktik är tillfredsställande genom att lärarkårens ämnes- och professionskompetens är rimlig för utbildningen, på både kort och lång sikt. Det finns ett flertal disputerade lärare och även god professionskompetens. Huvuddelen av lärarna i matematikdidaktik har också högskolepedagogisk utbildning.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan finns en tillfredsställande utbildningsmiljö. Lärosätet beskriver en omfattande forskningsmiljö för det som i självvärderingen kallas utbildning och lärande och intresserar sig särskilt för förskola, skola och utbildning. Exempel på professionsinriktning som nämns i självvärderingen är Pedagogiskt utvecklingscentrum, forskarskolan för verksamma lärare, lärarutbildningsdagar och samverkan med handledare för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Bedömargruppen uppfattar att det finns ett tillfredsställande nära samband mellan forskning och utbildning. Att lärarkollektivet till stora delar finns i en miljö där forskning pågår ser bedömarna som positivt. Till exempel har olika former av mötesplatser inrättats för att koppla forskning och utbildning närmare varandra. Inom inriktningen matematik präglar den goda lärarkompetensen också utbildningsmiljön. Av självvärderingen och intervjuerna framgår att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö för utbildningen, till exempel i de olika mötesplatserna för forsknings- och utbildningsfrågor. Det finns ett högre utbildningsvetenskapligt seminarium och ett kollegialt forum kring forskning inom naturvetenskaps-, matematik- och teknikdidaktik.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, uppfylls eftersom lärosätet har relevant forskning för utbildningen som studenterna också får ta del av. Studenterna studerar på distans och lärosätet har vidtagit åtgärder för att möta de behov som arbetssättet kräver. Matematikinnehållet är relevant för gymnasieskolans matematikkurser i stort, men det saknas explicita inslag om programmering. Beskrivningarna av kursinnehållet är bitvis vaga och lärosätet är medvetna om detta utvecklingsområde.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom inriktningen matematik. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, behandlas enligt bedömargruppen främst inom VFU. Bedömargruppen uppfattar lärosätets ansträngningar med att få till en integration mellan utbildningens olika delar samt att få till en fördjupning som lovvärda. Kvalitativ och kvantitativ metod är något som studenterna möter genom kurser, exempelvis i form av en observationsuppgift i den inledande UVK-kursen. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen identifierar är behovet av förstärkning av kompetens bland de undervisande lärarna i kvantitativ teori och metod. Det finns en progression genom utbildningen så långt när det gäller både ämnesstudier och vetenskapsteori, och studenterna får ta del av forskningslitteratur i olika aktiviteter som på ett rimligt sätt förbereder dem på att skriva självständiga arbeten. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom inriktningen matematik. Måluppfyllelsen sker dock främst inom de ämnesdidaktiska kurserna som läses i termin 1 - 3. Beskrivningen av måluppfyllelsen i de ämnesdidaktiska kurserna visar enligt bedömargruppen hur lärosätet möjliggör för studenterna att utveckla kunskap också i relation till målet. Här finns det en tydligt framskriven progression i utbildningen, enligt bedömargruppen. Lärosätet kopplar detta mål också starkt till examensarbetet. Studenterna har även goda möjligheter till diskussion i matematikkurserna, både sinsemellan och med lärare, via exempelvis lärplattformen. Forskning relateras till konkreta frågeställningar och knyter på så vis samman ämnesdidaktik och praktik. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom inriktningen matematik. I självvärderingen framhålls att den senare hälften av den utbildningsvetenskapliga kärnan (integrerad med den verksamhetsförlagda delen) avgör studentens utveckling av den didaktiska kompetensens måluppfyllelse. De kurser som beskrivs ska bygga vidare på och förena elev- respektive lärar- och ledarskapsperspektivet som sätts in i ett större socialt sammanhang. Inom inriktningen matematik erbjuder fältstudierna och VFU:n lärtillfällen med praktiska tillämpningar av didaktik, ämnesdidaktik och metod. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter samt hållbar utveckling uppnås bland annat genom att en viktig utgångspunkt för målet är det som lärosätet kallar dubbelt normperspektiv. Det betyder att läraryrkets värderelaterade dimensioner ska vila på normativ grund, till exempel mänskliga rättigheter och barnkonventionen. I självvärderingen beskrivs detta som ett förhållningssätt på två nivåer – en normativ nivå och en normkritisk metanivå. Detta betraktar bedömargruppen som en styrka och kvalitetssäkring av målet. Även om de värderelaterade dimensionerna ska finnas närvarande under hela utbildningen är det framför allt under UVK-kurserna och VFU som studenterna förväntas utveckla den här nyckelkompetensen och nå examensmålet. Ett utvecklingsområde som bedömarna identifierar i relation till målet är att på ett tydligare sätt säkerställa hur momenten bedöms och dokumenteras.

Lärosätet beskriver hur utbildningen kopplar begreppet jämställdhet till maktbegreppet och hur dessa begrepp tas upp och behandlas i flera olika UVK-kurser såsom exempelvis i kursen Skolväsendets historia och samhällsuppdrag där det bland annat sker en introduktion av vetenskapliga begrepp som genus, etnicitet och klass till frågan om genusperspektiv i skolan. I självvärderingen betonas att lärosätet har ett bredare perspektiv på jämställdhet än bara jämställdhet mellan kvinnor och män. Bedömarna uppfattar således att lärosätet behöver förtydliga jämställdhetsaspekter med avseende på kön i utbildningen. Jämställdhets- och genusperspektiv på matematik tas upp både i Matematikens historia i skolan och i Matematisk problemlösning i skolan. I den förstnämnda kursens skriftliga examination har studenterna möjlighet att uppvisa kunskaper om matematikens utveckling ur till exempel ett genusperspektiv. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden jämställdhet behandlas tillfredsställande.

Huvuddelen av ämneslärarutbildningens arbete med uppföljning, åtgärder och återkoppling sker inom det som i benämns som operativt kvalitetsarbete på flera nivåer. Kvalitetsarbetet utgör i många fall grund för diskussioner inom arbetslag. Det fungerar i sin tur som ett underlag för att förbättra undervisningen och på ett bättre sätt synliggöra utbildningens olika delar för studenterna. Bedömargruppen tycker att det är ett bra sätt att omsätta lärosätets kvalitetsarbete till praktiska åtgärder. Åtgärder som gjorts för att motverka andelen avhopp är att redan från början förtydliga att utbildningen förutsätter heltidsstudier. Detta anser bedömargruppen är en viktig åtgärd för att ge studenterna tillräcklig information om vad högre studier ställer för krav. Under hösten 2018 pågår en uppföljning och genomlysning av programmets avhopp med hjälp från utbildnings- och forskningskansliet vid lärosätet, vilket bedömargruppen ser som ett prioriterat arbete. Inom matematik finns också särskilda åtgärder för att motverka avhopp. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden om uppföljning, åtgärder och återkoppling behandlas tillfredsställande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

I kurserna finns ”kurslag”, vilket innebär att studentrepresentanter träffar den kursansvariga läraren i mitten av kursen. Undervisande lärare finns tillgängliga i samband med undervisningen via nätet. Studenterna ingår också i olika grupper och råd vid lärosätet och är till exempel representerade i beredningsgrupper för kursplaner och områdesnämnden för utbildningsvetenskap. Bedömargruppen finner det som särskilt viktigt att säkerställa eftersom distansutbildning ställer särskilda krav på tillgänglighet och synlighet av undervisande lärare. Bedömargruppen anser att lärosätet bör komplettera det studentinflytande som finns i programmets kurser med något på programnivå, eftersom programmet har saknat ett etablerat forum för detta. Ett viktigt utvecklingsområde är därför att lärosätet noga följer om studentrepresentationen i de olika organen säkerställs.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredställande.

Allt samarbete med det omkringliggande samhället bygger på idén att utveckla ny kunskap genom att knyta samman verksamheterna i skola och akademi samt arbetsliv och utbildning under hela yrkeslivet. Bedömargruppen finner det samarbete som lärosätet har byggt upp som såväl relevant som kvalitetshöjande för utbildningen. Det finns en nära samverkan med skolhuvudmännen i Dalaregionen. Det anordnas även forskningscirklar där lärare från en eller flera skolor samarbetar med en forskare vid lärosätet under en sammanhängande period utifrån en verksamhetsinitierad problemställning. Inom matematik förekommer exempelvis praktiknära samarbeten mellan skolor och forskare, vilket lärosätet lyfter som viktigt för att man ska kunna uppdatera kunskap och kursinnehåll i takt med förändringar i yrkeslivet.