Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Förutsättningar vara inte tillfredsställande.

Lärosätets personal har tillfredsställande vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Lärarna erbjuds kompetensutveckling inom pedagogisk, ämnesmässig och professionsrelaterad utbildning, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att omsätta sina planer med rekryteringar inom området för att säkerställa kompetens på lång sikt. Bedömargruppen menar dock att den vetenskapliga kompetensen, i synnerhet i matematik, inte är tillräcklig eftersom det inte finns någon lärare med doktorsexamen i ämnet. Inom matematikdidaktik är situationen bättre, men inte tillräckligt bra, och lärosätet rekommenderas att förstärka den. Utbildningen har en tydlig professionsanknytning, vilket är positivt.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) finns det en vetenskaplig miljö som forskar inom olika forskningsnätverk och forskningsprogram. Lärosätet har ett pågående utvecklingsarbete för att förstärka forskningsanknytningen. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att tydliggöra UVK som huvudområde inom den vetenskapliga forskningen. Gällande professionsrelaterad kompetens bedöms den som tillfredsställande, vilket stöds av ett upparbetat samarbete med partnerskolorna. Sambandet mellan forskning och utbildning finns i dag, men bör stärkas ytterligare. Bedömargruppen menar dock att den vetenskapliga miljön har brister när det gäller både matematik och matematikdidaktik. För professionsinriktning är miljön tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar att forskningsanknytningen stärks exempelvis genom att studenternas självständiga arbeten knyts till pågående forskning.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara Inte tillfredsställande.

Målet om ämneskunskaper för yrkesutövningen, inbegripet aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls inte. Matematik och matematikdidaktik läses tillsammans i kurserna, och ett bra exempel är att lärosätet strävar efter att det matematiska stoffet hela tiden ska didaktiseras. Det är positivt att studenterna redan i den första matematikkursen möter didaktiska och metodiska läraktiviteter. Enligt bedömargruppen måste dock lärosätet säkerställa att matematiken inte ligger på en för låg nivå. Lärosätet måste också säkerställa att studenterna får väsentligt fördjupade kunskaper inom någon del av det matematiska ämnesområdet. Detta är ett viktigt utvecklingsområde, liksom att tydligare knyta de självständiga arbetena till ämnet och säkra kvaliteten i dem. Eftersom bristerna inom inriktningen matematik är omfattande anser bedömargruppen att utbildningen i sin helhet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. Målet berörs inom UVK-kurserna som lärandemål. Det finns en progression inom UVK-kurserna kopplat till lärandemål, läraktiviteter och examination, vilket utvecklar studenternas kunskap för måluppfyllelse. Bedömargruppen har noterat att det förekommer ett smalt fokus på forskningsmetoder, och bedömer därför att det är ett utvecklingsområde. Vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa metoder behandlas systematiskt inom inriktningen matematik och det finns en progression i kurserna. Det finns en också progression i utbildningen med aktiviteter i vilka studenterna kritiskt och självständigt tillvaratar, systematiserar och reflekterar över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Kvantitativa metoder är dock ett utvecklingsområde, och dessutom bör examinationen av de självständiga arbetena kvalitetssäkras. Bedömningen är att lärosätet uppnår målet om vetenskapsteori och forskningsmetoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att kritiskt och självständigt ta tillvara och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat uppfylls. Det finns en progression inom UVK, där studenterna ska systematisera och reflektera, och kravet ökar under följande UVK-kurser. Lärosätet har som ambition att det självständiga arbetet ska bidra till måluppfyllelse, men i nuläget är det övriga examinationsuppgifter som skriftliga analyser och seminarier som ligger till grund för säkerställandet av måluppfyllelsen. Målet behandlas i flera av kurserna inom inriktningen matematik och studenterna arbetar med aktiviteter som innebär att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat i en progression genom ML2, 3 och 5 samt i det självständiga arbetet och examensarbetet. De analyserar och reflekterar över till exempel empiriskt material som studenterna har samlat in genom intervjuer och samtal med verksamma lärare. Dock bör lärosätet reflektera över den del av målet som gäller kunskapsutveckling inom ämne och ämnesområden. Trots svagheterna som finns inom inriktningen matematik anser bedömargruppen att lärosätet har visat att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik uppfylls. Lärosätet pekar på trepartssamtalet som en viktig del i säkerställandet av måluppfyllelse. VFU-kurserna utformas individuellt för att studenten ska nå måluppfyllelse genom kurserna, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen menar samtidigt att lärosätet behöver säkerställa att studenterna examineras i samtliga ämnen under sin VFU. Bedömargruppen menar också att lärosätet behöver undersöka möjligheten att förlägga VFU vid en tidpunkt som gynnar studenternas tillämpning av sina ämneskunskaper. Studenterna får tidigt inom inriktningen matematik möta både didaktiska och metodiska läraktiviteter, exempelvis i ML1. De didaktiska och metodiska inslagen fortsätter i utbildningen, till exempel i form av krav på att använda digitala hjälpmedel vid examinationer. Metodikinslag finns enligt intervjun i alla kurser som förberedelse inför VFU:n. Självvärderingen tar upp professionsspråk, ämnesspecifikt språk, didaktiskt och ämnesdidaktiskt språk och metodiskt språk samt första- och andraspråksinlärning. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande uppfylls. Lärosätet hänvisar måluppfyllelsen till lärandemålen i UVK-kurser där studenterna bland annat ska kunna visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra bland annat utveckla undervisning genom till exempel analys av en utvärdering. Måluppfyllelsen säkerställs till stor del genom muntliga redovisningar, men även här spelar trepartssamtalet en stor roll. I en specialpedagogisk kurs sker en koppling till studentens ämne, för att på bästa sätt kunna stimulera varje elevs lärande och utveckling. Tolkningen av ”varje elev” får inte begränsas till elever som behöver särskilt stöd i hänsyn till undervisningsämnet matematik. Den måste innefatta även elever som snabbt når upp till kunskapsmålen. Det finns en progression och genomtänkt struktur i kursernas innehåll, på så sätt att studenten redan i den första matematikkursen ML1 ska planera och utvärdera en laborativ lärandeaktivitet. I ML2 finns grundläggande didaktiska mål om att bedöma, lektionsplanera och utvärdera den egna undervisningen. Detta fördjupas sedan i ML5, då studenten förväntas fördjupa sina resonemang och koppla dem till ämnesdidaktisk forskning. Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Målet om bedömningar utifrån relevanta aspekter och hållbar utveckling uppfylls. Bedömargruppen finner utformningen och arbetssätten för att säkerställa examensmålet som väl organiserat. Arbetet med att uppnå målet inriktas enligt självvärderingen till stor del mot att studenternas förmåga att göra bedömningar fördjupas, utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Utifrån studier av skolans uppdrag, styrning och organisation ges exemplet där studenten problematiserar ett etiskt dilemma inom ramen för ett grupparbete. Målet tas upp i flera av matematik-kurserna. Mänskliga rättigheter när det gäller genus och identitet diskuteras i ML1. Studenten ska då utforma förslag på "inkluderande läranderum för matematikundervisning" och motivera sina val ”utifrån relevanta ämnesdidaktiska, metodiska, vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna samt hållbar utveckling". Bedömargruppen anser sammantaget att utbildningen i sin helhet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Jämställdhetsperspektivet ingår i flera av programmets kurser. Perspektivet examineras muntligt och skriftligt. Bedömargruppen anser att perspektivet är väl förankrat i utbildningen innehåll. Lärosätet har en plan för att verka för att perspektivet behandlas systematiskt, vilket bedömargruppen ser positivt på. Ett utvecklingsområde är jämställdhetsperspektivet i relation till matematikämnet. Matematiken anses vara ett manligt kodat ämne och det är viktigt att studenterna får möjligheter att utveckla förmågan att undervisa på ett jämställt sätt. Det är dock mycket positivt att lärosätet på en övergripande nivå har en mycket genomtänkt och systematisk syn på jämställdhet, men den behöver alltså nå ner till och genomsyra även undervisningen i ämnen och ämnesdidaktik.

Det finns ett kvalitetssäkringssystem på fakultetsnivå som inbegriper principer om utformning, genomförande och examination, studentinflytande och samverkan med externa partner samt jämställdhet. Det framgår att kursvärderingar görs i anslutning till varje kurs och information om värderingen kommer upp på webbplatsen för programmet. Vid intervjuerna framkommer att kursutvärderingarna är levande dokument som används i kvalitetsförbättrande syfte.

Lärosätet har även genomfört telefonintervjuer med studenter som avbrutit utbildningen. I kurser som uppfattas som särskilt svåra organiseras stöd enligt en särskilt utarbetad stödmodell och studenter som inte har klarat studierna i de inledande kurserna följs upp. Tillgång till skrivverkstad och matematikverkstad finns vid behov för studenter, och det är dit studenter hänvisas som fångas upp genom Early Alert. Självvärderingen kopplar bedömningsgrunden till matematikämnet genom befintliga matematikverkstäder. Programnämnden analyserar statistik över genomströmning och prestationsgrad samt föreslår åtgärder som följs upp i lärarlag och VFU-organisation. För att minska antalet avhopp i samband med den första VFU:n har man ordnat så att de nya studenterna träffar äldre studenter för frågor och erfarenhetsutbyte.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Studentperspektiv vara tillfredsställande.

Lärosätet har enligt självvärderingen en policy för studentinflytande som vägleder arbetet inom ämneslärarprogrammet. Ett samarbete med studentkåren bedrivs för att informera och engagera studenter samt sprida kunskap om vilka möjligheter till inflytande över utbildningen som finns. Lärosätet tar också enligt självvärderingen ett aktivt ansvar för att få fler studenter att engagera sig, eftersom det har visat sig att många studenter inte vetat om hur de kan utöva inflytande över sin utbildning. Denna brist på information framkommer också vid intervjuerna med lärosätets representanter, och därför rekommenderar bedömargruppen starkt en ökad information om hur studenter faktiskt kan påverka sin utbildning inom organisationen. Självvärderingen nämner inget specifikt om studentperspektiv i relation till matematik, men enligt intervjuerna har man höjt svarsfrekvensen på kursvärderingarna genom att ha särskilda träffar i slutet av kurserna.

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan vara tillfredsställande.

Aktuella utvecklingsprojekt som redovisas i självvärderingen är medverkan av skickliga yrkeslärare i campuskurser samt att knyta studenternas examensarbeten till skolornas verksamhet. Det anordnas regelbundet arbetsmarknads- och inspirationsdagar enligt vad som framkommer vid självvärderingen. Enligt bedömarna är det i första hand utbildningens samverkan med yrkeslivet inom partnerskolor som förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv.